Under lång tid har vägunderhållet kraftigt underfinansierats till den grad att Trafikverket varnar för att de inte klarar av att underhålla vägnätet. M Sverige kräver kraftiga och snabba åtgärder.
M Sverige föreslår:
- Öka anslaget till vägunderhållet så att underhållsskulden kan betas av till slutet av nuvarande planperiod 2033.
- Höj infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP. Över 60 procent av det svenska vägnätet är byggt före 1970 och många vägar har överskridit sin tekniska livslängd. Ökade anslag till infrastruktur krävs för att vidmakthålla och utveckla vägnätet.
- Öka väginfrastrukturens andel av finansieringen i nationell plan. Fördelningen av medel bör bättre avspegla trafikslagens användande och i högre grad utgå från samhällsekonomisk effektivitet. Prioritetsordningen gällande infrastrukturinvesteringar bör i ökad omfattning styras av storleken på samhällsnyttan.
- Nyinvestera i och bygg ut motorvägarna. På sikt bör Europavägarna genomgående breddas till att vara minst 2+2-vägar för att säkerställa god nivå av framkomlighet och trafiksäkerhet.
- Öka takten i mittsepareringen av det svenska vägnätet i stället för att sänka hastighetsgränserna.
- Utred alternativ till statlig finansiering som komplement för att säkerställa finansiering av framtida större infrastrukturinvesteringar.
- Minska den regionala skillnaden i vägkvalitet. Anslagen till länsplanerna i Nationell plan för transportinfrastruktur måste öka.
- Genomför ett försöksprogram med offentligprivat samverkan (OPS) inom transportinfrastrukturför för att säkerställa finansiering av framtida större infrastrukturinvesteringar.
- Bygg bort de farliga vägavsnitten. Fortfarande finns alldeles för många feldoserade kurvor, obevakade järnvägsövergångar och farliga föremål i vägarnas sidoområden.
- Inför ett riktat stöd till kommuner för upprustning av vägar. Med ekonomiskt pressade kommuner riskerar vägkvaliteten minska och regionala skillnader i standard öka på det kommunala vägnätet.
- Öka bidragen till de enskilda vägarna.
- Mer resurser till vinterväghållning.
- Tilldela myndigheten Trafikanalys uppgiften att systematiskt och löpande granska Trafikverkets genomförande av planering, byggande och drift samt Transportstyrelsens regelhantering.
Trots att över 80 procent av Sveriges persontransportarbete och över hälften av godstransportarbetet sker på väg är vägnätets andel i den nationella infrastrukturplanen bara 30 procent. Vägarnas andel av nyinvesteringar är endast 15 procent. Trots att investeringar i vägnätet ger mest samhällsnytta per satsad krona har en stor underhållsskuld tillåtits byggas upp.
Att vägunderhållet underfinansierats får stora konsekvenser
Den svenska väginfrastrukturen har vanförvaltats under lång tid. Trots sedan länge kända behov har vägunderhållet bortprioriterats till den grad att det nu finns en underhållsskuld till vägtrafiken på 25 miljarder kronor. Att vägunderhållet underfinansierats får stora konsekvenser. Trafikverket har slagit larm om att de inte klarar av att upprätthålla vägnätets nuvarande tillstånd och att nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare.
Var åttonde svensk väg är i mycket dåligt skick
Var åttonde svensk väg är i mycket dåligt skick. De många bristerna i vägnätet tvingar Trafikverket till en ökad andel akuta åtgärder i form av lappning och lagning. När nödvändiga åtgärder inte kan utföras förebyggande, i rätt omfattning eller till önskad standard kan inte vägsystemet vidmakthållas kostnadseffektivt. Detta gör i sin tur att vägnätets tillstånd stadigt försämras och att investeringsbehoven ökar ytterligare.
Ett eftersatt underhåll innebär kapitalförstöring eftersom det över tid är billigare att underhålla än att akutlaga vägskador. Förutom slöseri med skattepengar innebär det eftersatta underhållet samhällsekonomiska kostnader för både privatbilister och näringslivet. Det handlar om kostnader för ökat slitage på fordon men även skyltade och naturliga hastighetsnedsättningar, där folk tvingas köra under skyltad hastighet till följd av undermåliga vägar.
Dåliga vägar drabbar alla trafikanter
Det eftersatta underhållet är skadligt för hela transportinfrastrukturen, hämmar den ekonomiska utvecklingen och gör vardagen svårare för svenska bilister. Redan under den nationella infrastrukturplanens nuvarande planperiod 2022–2033 räknar Trafikverket med att funktionaliteten försämras på tre av sex vägtyper, vars vägar utgör 71,3 procent av det statliga vägnätet. Med nuvarande anslagsnivåer beräknas underhållsskulden för vägnätet ha mer än tredubblats till 76,5 miljarder kronor år 2033.
Ojämna och guppiga vägar är ett hot mot trafiksäkerheten och medför sämre kontakt mellan väg och däck. Ojämna vägar kan även medföra ökad dåsighet, nedsatt förmåga att hantera fordonet och att föraren blir mindre observant på andra trafikanter eftersom koncentrationen måste riktas mot vägen.
Hastighetsgränserna har sänkts på 120 mil statlig väg
Försenade eller skrinlagda väginvesteringar medför också andra konsekvenser, såsom längre restider. Hastighetsgränserna har sänkts på 120 mil statlig väg sedan 2019 eftersom säkerheten inte kunnat tryggas. Fram till år 2025 planerar Trafikverket att skylta om cirka 425 mil statlig väg i Sverige till en lägre hastighetsgräns.
Vägnätet är en viktig del av vårt samhälle
Fungerande och säkra vägar behövs för att hela landet ska leva. Vägtrafiken står för över 80 procent av alla persontransporter och en majoritet av allt godstransportarbete. Ett eftersatt vägunderhåll försvårar vardagen och äventyrar trafiksäkerheten för alla människor som behöver bilen för att ta sig till arbetet, läkaren och affären.
Alla trafikanter förtjänar en säker mobilitet
Under överskådlig tid kommer vägnätet att vara det svenska samhällets blodomlopp och alla trafikanter förtjänar en säker mobilitet. Det negligerande förhållningssättet till väginfrastrukturen blir alltmer obsolet när bilflottan går mot fossilfrihet. När vägarna blir sämre och hastigheterna sänks minskar framkomligheten, arbetspendlingen försvåras och det blir svårare att bo och verka i stora delar av landet.
Anslaget till vägunderhållet bör ökas snarast så att det eftersatta underhållet kan åtgärdas till slutet av nuvarande planperiod.
Vad vi tycker och vad vi gör:
Debattartiklar
M Sverige kommenterar: Kaoset på E22:an blottar bristande beredskap
ALT: Därför är många av landsbygdens vägar ojämna lapptäcken
Östersunds-Posten: Vi har inte råd att fortsätta låta vägarna förfalla
Nya Wermlands-Tidningen: Lyssna till det värmländska vägupproret, Kullgren och Carlson
Nya Wermlands-Tidningen: Förfallande vägnät äventyrar trafiksäkerheten
Västerbotten kuriren: Bilen behövs i Västerbotten
Nya Wermlands-Tidningen: Dags för nysatsning på Europavägarna
Översnöade räcken blir flygramper
Pressmeddelanden
Kongressuttalande från M Sverige
M Sverige kräver fler mötesfria vägar
Skarp kritik mot Trafikverkets uttalande
Ny ranking: Här är landets sämsta vägar
Sämre vägar när priserna stiger
M Sveriges kongress: Höj anslagen till våra vägar
Remisser
Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2022–2033
Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022–2033 och 2022–2037