För att nå nästa etappmål i Nollvisionen krävs större satsningar på att bygga bort de farligaste vägavsnitten längs svenska vägar. Många åtgärder är dessutom samhällsekonomiskt effektiva.
M Sverige föreslår:
- Laga de trasiga vägarna.
- Öka takten i mittsepareringen av det svenska vägnätet.
- Staten bör göra riktade satsningar på att bygga bort farliga kurvor.
- Förse obevakade järnvägsövergångar med bommar, ljus- och ljudsignaler.
- Rensa bort farliga föremål längs vägarna.
- Längre och rätt utformade räcken.
Enligt det senaste etappmålet i Nollvisionen ska antalet omkomna i vägtrafiken halveras mellan år 2020 och 2030, och antalet allvarligt skadade ska minska med minst 25 procent. Om detta ska vara möjligt krävs större satsningar på att bygga bort de farligaste vägavsnitten längs svenska vägar.
Större fokus måste riktas mot singelolyckorna som är ett stort problem
Att bygga fler mötesseparerade väg är en effektiv metod för att bygga bort antalet dödliga möteskrascher. Detta arbete måste fortsätta, men större fokus måste också riktas mot singelolyckorna som fortfarande är ett stort problem. Dessa inträffar inte sällan på regionala vägar och kan i många fall elimineras genom enkla åtgärder.
Det är dessutom ofta billigare att åtgärda farliga brister i väg och vägmiljö per räddat liv än att exempelvis bygga tre- eller fyrfältsväg. Farliga vägavsnitt i form av farliga kurvor, obevakade järnvägsövergångar, penetrerande vägräcken och betongpelare måste byggas bort.
Läs mer: Trafikverket backar om hastighetssänkningar
Årligen inträffar cirka 30 allvarliga olyckor vid järnvägsövergångar med i genomsnitt fem omkomna per år. Fortfarande saknar cirka 3 400 järnvägsövergångar säkerhetsanordningar i form av bommar, ljus- eller ljudsignaler. Det är en majoritet av Sveriges 6 500 järnvägsövergångar. Det behövs satsningar på att bygga bort de farliga järnvägsövergångarna.
Fortfarande tusentals obevakade och livsfarliga järnvägsövergångar kvar
Obevakade järnvägsövergångar är en kvarleva från svunnen tid då tågen gick långsamt och lät högt. Trots att tågen har utvecklats till att bli allt tystare och snabbare med längre bromssträckor, finns fortfarande tusentals obevakade och livsfarliga järnvägsövergångar kvar. Tåg kan ha bromssträckor på över en kilometer. Även om en förare upptäcker en fara vid en plankorsning kan det redan vara för sent att bromsa.
Tyvärr är den vanligaste åtgärden att ta bort järnvägsövergången
Fler övergångar behöver förses med bommar, ljus och ljudsignaler. Tyvärr är den vanligaste åtgärden i dag i stället att helt enkelt ta bort järnvägsövergången. Detta försämrar mobiliteten lokalt. Lantbrukare och andra landsbygdsbor blir drabbade när deras överfart tas bort.
Ökad säkerhet för både tåg- och vägtrafik
Dessutom finns andra brister vid överfarterna. Magasinsträckan, utrymmet för tillfälligt stillastående vägfordon före eller efter korsningen, är ibland inte tillräckligt lång. Detta gör att fordon riskerar att bli stående i korsningsområdet vid köbildning. På många ställen löper också bilvägen parallellt med järnvägen för att sedan övergå i en skarp sväng mot järnvägen. Detta kan leda till riskabla överfarter, särskilt vid halka eller dålig sikt.
Det behövs nya satsningar på säkerheten i befintlig järnvägsinfrastruktur
Säkra järnvägsövergångar är viktigt för både tåg- och vägtrafikens säkerhet. Därför behövs förnyade satsningar på säkerheten i befintlig järnvägsinfrastruktur, inte bara vid nya järnvägssatsningar. Utöver bommar behövs fler planskilda korsningar, breddade kurvor och överfarter samt bättre siktröjning.
Tåget hinner inte stanna
Ett tåg som kör i en hastighet på 200 kilometer timmen kör ungefär 200 meter på tre sekunder.
Vid en nödbromsning blir bromssträckan mer än en kilometer.
Källa: Trafikverket
Vad vi tycker och vad vi gör:
Debattartiklar
Nya Wermlands-Tidningen: Lyssna till det värmländska vägupproret, Kullgren och Carlson
Nya Wermlands-Tidningen: Förfallande vägnät äventyrar trafiksäkerheten
Västerbotten kuriren: Bilen behövs i Västerbotten
Pressmeddelanden
M Sverige kräver fler mötesfria vägar
M Sverige kräver fler 2+1-vägar