M Sverige: Bilen behövs även i städerna

M Sverige Om Ekonomi Och Konsument Banner

Bilen behövs även i våra städer. Tidsvinst, dålig väderlek, transportbehov och behov av att ta sig till arbete eller utbildning bortom rimligt cykelavstånd är rationella skäl till att välja bilen.

M Sverige föreslår:

Sandsopa tidigare på våren för att minska mängden stora partiklar.
Bygg ut infrastrukturen i och runt våra större städer för att öka framkomligheten och minska köerna.
Stoppa minskningen av antalet parkeringsplatser i städerna.
Kräv fler parkeringar vid nybyggnation av bostäder. Tillgången till parkeringar med laddplatser måste öka.
Separera motortrafik från oskyddade trafikanter genom fler friliggande cykelvägar.
Bygg fler pendlarparkeringar vid buss- och tågstationer. Alla transportslag behövs och bör länkas samman för att skapa levande städer.
Slopa införandet av nya ineffektiva miljözoner.
Inga trängselskatter utan trängsel. Trängselskatter bör bara införas där de kan motiveras av framkomlighetsskäl under en övergångsperiod i väntan på utbyggd infrastruktur. Fler och högre trängselskatter skapar ojämlikhet mellan de som har alternativ till bilen och de som saknar.
Påminnelseavgiften på 500 kronor för trängselskatten bör sänkas. Det är oskäligt att en faktura omfattande ett tiotal kronor kan påföras en påminnelseavgift i sådan disproportion. Ett sådant system ska heller aldrig läggas in i budget med utgångspunkten att folk kommer att göra fel, och missa att betala.

Levande och trygga städer

Bilen är en förutsättning för en levande stad. Risken med dagens trafikplanering är att den gör stadskärnorna öde medan handeln flyttar ut till köpcentra utanför staden eller ut på nätet. Attraktiva stadsmiljöer kräver att trösklarna inte är för höga för att ta sig till dess butiker och caféer och att det finns tillgängliga parkeringsplatser. Det är nödvändigt att det smidigt går att ta sig till de arbetsplatser och servicecenter som finns i våra städer.

Bilen är ofta det säkraste och tryggaste alternativet. Av trafiksäkerhetsskäl rekommenderas traditionellt en 12-årsgräns för barns självständiga cykling och av samma skäl undviker många äldre att cykla vid besvärliga förhållanden. Att begränsa framkomligheten för biltrafiken kan komma att utsätta dessa grupper för onödiga faror.

Cykling

Cyklister och bilister måste kunna samsas i trafiken. Det bästa sättet att stärka cyklingen är genom förbättrad säkerhet, inte genom att göra det svårare att köra bil. Det behövs fler avskilda cykelbanor, fler säkra cykelpassager samt fler hastighetsreducerande åtgärder vid exempelvis skolor.

Miljözoner och luftkvalitet

Antalet platser i Sverige där bilen utgör ett problem, till exempel ur luftkvalitetssynpunkt, är få om ens några. Att Stockholm för några år sedan som första stad i landet införde en miljözon för personbilar har inte visats sig ge något annat resultat än att stadens invånare med tiden kommer att behöva betala upp mot 10 miljarder kronor i extra utgifter för att byta ut sin bil mot en elbil.

Miljözoner är en felriktad åtgärd eftersom de luftkvalitetsproblem som finns i Stockholm framför allt handlar om PM10, alltså stora partiklar. Det är en förorening som inte primärt kommer från vare sig förbränningsmotorer eller personbilar, utan från sand som använts på trottoarer. Luften i Stockholm är renare än på 30 år.

Infrastruktur och köer

Det ska vara lika enkelt att resa efter eget behov med bil i staden som på landsbygd. Infrastrukturen i våra större städer behöver byggas ut för att öka framkomligheten och minska köerna. Argumenten för att bedriva bilfientlig politik i våra städer faller i takt med omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Östlig förbindelse och andra projekt för att öka tillgängligheten bör ges skyndsam finansiering.

Tillgång till parkeringsplatser är avgörande för mobiliteten i Sverige där åtta av tio personresor sker med bil. Tyvärr försvinner många parkeringsplatser i svenska städer och det skapas för få nya när det byggs bostäder.

Tillgänglighet till stadens miljöer

De flesta svenskar behöver bilen för att klara av ärenden i vardagen. Det är nödvändigt att det smidigt går att ta sig till de arbetsplatser och servicecenter som finns i våra städer.

Attraktiva och levande stadsmiljöer kräver att trösklarna inte är för höga för att ta sig till dess butiker och caféer. Allt detta kräver god tillgång till parkeringar.

Fler parkeringsplatser i städerna

I många kommuner präglas stadsplaneringen av konflikter där cykel-, kollektiv- och biltrafik ställs emot varande, när faktum är att alla fordonsslag behövs och kompletterar varandra.

Nu behöver utvecklingen vändas. Det behövs fler parkeringsplatser i våra städer. Det måste byggas fler parkeringar vid nybyggnation av bostäder. Tillgången till parkeringar med laddplatser måste öka.

I många svenska städer har det på senare bedrivits en uttalad politik i syfte att minska bilåkandet. Körfält för bilar plockats bort, bilfria gator har skapats och antalet centrala parkeringsplatser har minskat. I Göteborg och Stockholm har trängselavgift införts och i Stockholm finns miljözoner som begränsar biltrafiken.

Politiken har ofta syftat till att genom målstyrning förmå fler personer att ”ställa bilen” och i stället välja cykeln oavsett ärende. Denna politik försvårar vardagen för både de som bor i städerna och de som reser in till städerna för att arbeta, handla eller uppsöka samhällsservice. Som metod för att öka andelen cyklister har det dock visat sig vara en misslyckad strategi. Det beror på att resor med bil ofta det bästa alternativet eftersom en resa ofta är en del av en serie resor och inte bara sker fram till och tillbaka från en destination. Tidsvinst, trygghet, trafiksäkerhet, dåligt väder, transport av medpassagerare eller varor är andra viktiga motiv till att människor fortsatt väljer bilen trots allt svårare förutsättningar.

Målet att öka cyklingen så kraftigt på personbilismens bekostnad tar liten hänsyn till de överväganden människor gör i vardagen till följd av transportbehov, avstånd och tidsåtgång och ignorerar i stort de klimatframsteg som sker inom motortrafiken till följd av bland annat elbilsutvecklingen.

Det är inte bilism i sig som bör motarbetas, utan utsläppen. Den bilfientliga politiken i svenska städer måste ersättas med en som förenklar hushållens vardag, möjliggör levande städer och underlättar framtidens moderna bilism.