Det finns ett politiskt engagemang för att öka cyklingen, vilket på många sätt är positivt. Men M Sverige har invändningar mot en del av de föreslagna regeländringarna. Det bästa sättet att stärka cyklingen är i stället genom förbättrad säkerhet.
På senare år har det politiska engagemanget för ökad cykling varit starkt. Särskilt i Stockholm stad har nuvarande och tidigare trafikborgarråd gjort detta till en profilfråga.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har föreslagit ett mål om att andelen cykling ska fördubblas till 2035, genom att fler ska förmås att ställa bilen, ett förslag som den tidigare regeringen skickade ut på remiss i somras.
Det är positivt om fler väljer att cykla men det finns samtidigt tydliga brister med nuvarande doktrin och viktiga invändningar förbises
Nämnda institut föreslog också i slutet av 2021 att reglerna för omkörning av cykel skulle förändras. Bland annat föreslogs att bilister ska behöva byta fil eller köra över i mötande körfält för att passera cyklister. Ett annat förslag var att cyklister som grundregel ska cykla i mitten av vägbanan, cykla i bredd och ta hela körfältet i anspråk.
I Stockholm stad tillåts cyklar framföras åt båda håll på gator som är enkelriktade för biltrafiken. Dessutom vill kommunen styra trafiksignalerna till att prioritera cyklar samt ha allgrönt för cyklister, vilket innebär att cyklister får grönt ljus samtidigt i alla riktningar, när övriga trafikanter har rött.
– Det är positivt om fler väljer att cykla. Ökad cykling kan stärka folkhälsan, minska partikelutsläppen och göra miljön i stadskärnorna trevligare. Samtidigt finns tydliga brister med nuvarande doktrin och viktiga invändningar förbises, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.
Räta upp brister i dagens doktrin om cykling
- Bilen är ofta det säkraste och tryggaste alternativet. Såväl VTI som Stockholm stad vill dock styra fler ”8-åringar och 80-åringar” till att cykla. Av trafiksäkerhetsskäl rekommenderas traditionellt en 12-årsgräns för barns självständiga cykling och av samma skäl undviker många äldre att cykla vid besvärliga förhållanden. Att begränsa framkomligheten för biltrafiken kan komma att utsätta dessa grupper för onödiga faror.
- Cyklingen förändras. Den traditionella trampcykeln har fått konkurrens från elcyklar, elsparkcyklar och lådcyklar. Kommunerna satsar på att cyklarnas hastighet ska öka för att stärka framkomligheten. Sedan några år tillåts cyklar färdas på vägbana även om cykelbana finns. Den sammantagna utvecklingen kommer att öka antalet cykelskador. Redan under 2022 ökade antalet svårt skadade cyklister kraftigt till 358, vilket är det högsta antalet på 20 år.
- Folk i allmänhet har rationella skäl till att välja bilen. Många familjer är beroende av bilen eftersom de inte bara behöver färdas mellan två platser, utan har en serie ärenden att hantera. Tidsvinst, dålig väderlek, transportbehov och behov av att ta sig till arbete eller utbildning bortom rimligt cykelavstånd är också förståeliga skäl att inte cykla.
Det bästa sättet att stärka cyklingen är genom förbättrad säkerhet
Transportstyrelsen har i två utredningar under 2022 konstaterat att nya cykelregler inte är ett lämpligt sätt att öka cyklingen. Att tillåta cykeltrafik mot den enkelriktade trafiken för cyklister och bilförare på kollisionskurs med varandra. Att fortsätta minska bilisters framkomlighet och parkeringsmöjligheter försvårar vardagen för såväl de som bor i städerna som de som arbetar där eller reser dit.
– Det bästa sättet att stärka cyklingen är genom förbättrad säkerhet. Det behövs fler avskilda cykelbanor, fler säkra cykelpassager samt fler hastighetsreducerande åtgärder vid exempelvis skolor. Barn bör få mer trafikundervisning och hjälmanvändningen måste öka. Då kan cyklingen öka utan att antalet olyckor slår i taket, säger Caroline Drabe.
Foto: KevinAlexanderGeorge/iStock/Getty Images Plus via Getty Images