Möte med riksdagen om ELV

Nätverk på gemensam väg höll nyligen ett frukostseminarium för riksdagsledamöter om ELV-frågan, med betoning på äldre bruksbilar, motorsporten, motorcyklar och amatörbyggen.

Nätverk på gemensam väg – som M Sverige är den del av – har länge arbetat för förbättringar av det lagda förslaget om ny förordning för vad som ska bedömas som uttjänta fordon och vad som ska hända med dem, det så kallade ELV-förslaget. Förslagets grundtanke, att framtidens bilar ska vara lättare att återbruka delkomponenter från och enklare att återvinna, är något som nätverket stöder. Men förslaget går längre än så, och som det nu är skrivet riskerar det att försvåra – eller till och med omöjliggöra – för de som själva vill reparera och underhålla äldre fordon, ägna sig åt motorsport eller registrera amatörbyggda fordon.

Efter intensiv argumentation från bland andra Nätverk på gemensam väg ser veteranfordon och den lite oklara gruppen ”fordon av särskilt kulturellt värde” ut att få undantag från förordningen, men stora fordonsgrupper ligger fortfarande i farozonen. Därför bad nätverket att få tala inför inbjudna riksdagsledamöter för att kunna förklara och uppmärksamma problemen.

Riksdagsledamöterna Isak From (S) och Marléne Lund Kopparklint (M) bjöd in sina kollegor att möta Jan Tägt (MHRF), Henrik Nyberg (M Sverige), Kåge Schildt (SBF), Gustaf Ridderstolpe (SFRO), Tony Domnerus (ACCS och TESTA) och Dominique Faymonville (SMC). Från riksdagen kom ledamöter från närings-, miljö och jordbruks-, finans-, kultur-, försvars- och trafikutskotten samt politiskt sakkunniga och suppleanter från ett flertal partigrupper.

Jan Tägt, MHRF, inledde med att förklara var i processen vi befinner oss, och hur hoten mot stora delar av fordonsparken och dess ägare finns kvar. Henrik Nyberg, M Sverige, betonade vikten av att möjliggöra självhushållning av äldre bruksbilar, i synnerhet i glesbebyggda delar av landet och hos befolkningsgrupper med sämre ekonomiska förutsättningar.

 – I skenet av vår oroliga samtid, bör möjligheten till och kunskapen om hur man reparerar bilar ses som en beredskapsfråga – det kan bli avgörande att medborgarna vet hur man håller bilar i drift, sade Henrik Nyberg.
 Centralt i hela frågan är dock äganderätten, nätverket betonar att vad som ska ske med ett fordon som inte utgör risk eller skada för någon annan, endast kan avgöras av ägaren.

Kåge Schildt från Svenska Bilsportförbundet förklarade för åhörarna att motorsporten, med sin djupa folkliga förankring, till stora delar är beroende av tillgången till begagnade fordon och reservdelar – vilket förslaget hotar.
– Runt 80 procent av motorsporten, där produktionsbilar används, ligger i farozonen och endast karting- och formelbilsracing tillsammans med virtuell motorsport på skärm skulle vara fredade, förklarade Kåge Schildt.

SFRO och TESTA arbetar med vägledning och förbesiktning av ändrade samt amatör- och ombyggda fordon med stöd av Transportstyrelsens föreskrifter – en för Sverige närmast unik företeelse som genom åren byggt upp en enorm kunskapsbank.
– De som själva bygger en helt egen bil på ett sådant sätt att den blir godkänd för att använda i trafik, bygger samtidigt upp ett stort yrkeskunnande som behövs för svensk industri, förklarade Gustaf Ridderstolpe, som varnade för att ELV-förslaget kommer utgöra ett stort hinder för amatörbyggarnas behov av begagnade delar och fordon.
Sveriges Motorcyklister ser liknande problem, den tvåhjuliga fordonsparken är generellt äldre och ägarna tar ofta själv hand om reparationer och underhåll. Det förutsätter en tillgång till begagnade reservdelar och fordon, vilket äventyras av förslaget.
– Vi ser framför oss väsentligt högre kostnader på begagnade reservdelar för konsumenterna, sade Dominique Faymonville, som också betonade de förväntade svårigheterna med att sälja en äldre och kanske avställd motorcykel.

Jan Tägt rundade av samtalet med att betona komplexiteten i de lagda förslaget, sin förvåning över att Transportstyrelsens delvis skarpa kritik mot förslaget inte har fått gehör och efterlyste stöd från de närvarande riksdagsledamöterna.
Flera av dem uttryckte också ett sådant stöd, i varje fall muntligt. Nätverket har tidigare uttryckt sig uppskattande för den förståelse många politiker visat, men saknar fortfarande ett handlande i frågan.
Riksdagsledamöterna visade stort intresse för nätverkets synpunkter, ställde följdfrågor som besvarades och avslutade med en uppmaning till nätverket att sammanfatta problemen till en handfull punkter. Nätverket välkomnade särskilt att flertalet partier önskar en fortsatt dialog.
Samtidigt fortsätter nätverkets arbete på europisk nivå för att där få gehör för ändringsförslagen till en förbättra ELV-förordning.