EU-valet: Fyra frågor som M Sverige driver

I sommar har du som väljare och bilist möjlighet att göra skillnad. Transporter och biltillverkning regleras framför allt på EU-nivå och generellt har runt 40 procent av alla nya lagar i Sverige sin grund i EU-beslut.

Riksförbundet M Sverige påverkar de svenska politiker som siktar på att bli invalda till Europaparlamentet i sommar. Här är fyra EU-frågor av extra vikt för svenska bilister, och som M Sverige bevakar.

1. Trafiksäkerhet

Den fria rörligheten och regleringen av bilmarknaden gör att EU:s bestämmelser påverkar svensk trafiksäkerhet. M Sverige önskar se en fortsatt skärpning och harmonisering av reglerna för yrkestrafiken, så att det skapas sund konkurrens och säkerställs att godstransporter på svenska vägar är säkra.

Nykterheten på vägarna kan främjas genom krav på alkolås i nytillverkade bilar. Regleringen av tekniken i nya bilar måste främja krocksäkerhet och motverka farlig distraktion under körning.

Genom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) kommer EU att medfinansiera och påverka utvecklingen av framtidens väginfrastruktur i hög grad.

2. Min bil – mina data

I takt med att bilar blir allt mer avancerade och digitala skapar de samtidigt allt större mängder digital information – data som är både värdefulla och en förutsättning för att kunna underhålla och reparera bilar korrekt. Nu arbetar fordonsbranschen för att bilens data ska vara tillgänglig för endast tillverkarna och deras nätverk av serviceverkstäder. Det riskerar att göra det svårt eller omöjligt för oberoende verkstäder att serva och reparera bilar.

Naturligtvis ska ägaren till bilen även ha bestämmanderätt över bilens digitala information, så att vi själva kan avgöra vilken verkstad vi vill anlita. Det är en förutsättning för en fungerande marknad med fri konkurrensrätt.

M Sverige arbetar för att bilens digitala data ska tillhöra fordonsägaren, och att ägaren ska avgöra vilken verkstad – märkesverkstaden eller en fristående verksamhet – som ska ges tillgång till dessa data. Allt annat riskerar att hämma konkurrenskraften och fördyra ägandet för alla bilister.

3. Ekonomiskt tillgänglig mobilitet

Individuell mobilitet och möjligheten att nyttja prisvärda färdmedel är grundläggande för samhället i stort. Med den pågående ekonomiska krisen och stigande levnadskostnader är det avgörande att politiken inte bara strävar efter hållbarhet, utan också säkerställer att bilen är tillgänglig sett från ett ekonomiskt perspektiv.

Den centrala och mest betydelsefulla åtgärden är därför att utforska prisvärda alternativ för att göra fordonsflottan mer hållbar. Det är viktigt att alternativen är tillgängliga för alla och tar hänsyn till fordonens livslängd. Att konvertera bilar för att kunna tanka förnybara drivmedel som biogas eller etanol är ett exempel, att återinföra en klimatbonus ett annat. Det finns också stor potential i en marknad som erbjuder mindre och billigare fordon. Det måste finnas mångfald i utbudet för att passa olika behov och plånböcker.

Det kan krävas incitament för tillverkare att producera prisvärda modeller och främja delningsekonomin, kanske i form av subventioner eller stöd riktade mot kunderna för att skapa en efterfrågan. En helhetsstrategi krävs för att säkerställa att rörligheten förblir tillgänglig och ekonomiskt överkomlig för alla medborgare, vilket innebär att politiska åtgärder måste främja både hållbarhet och social rättvisa inom transportsektorn.

4. EU-förslag försvårar för bilister

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till en ny förordning – vilket om det antas blir bindande i alla medlemsländer – som syftar till en utvecklad cirkulär ekonomi för fordonsbranschen, genom att göra det lättare att återvinna bilar och att återbruka enskilda komponenter. Det här är ett förslag som Riksförbundet M Sverige i grunden ställer sig positivt till.

Men förslaget innehåller också en mängd detaljer som riskerar att göra tillvaron svår för många bilägare, och då framför allt de som av olika anledningar har bilar som befinner sig i slutet av sin livscykel. Enligt förslaget ska bilar som anses uttjänta på ägarens ansvar, och utan ersättning, lämnas till skroten för återvinning.

Problemet är att synen på vad som är ett uttjänt fordon är väldigt strikt; bland annat nämns sådant som rost, trasig växellåda eller om inte dörrarna är monterade. Förslaget tar heller ingen hänsyn till ägarens syfte med bilen, som om man exempelvis har för avsikt att reparera den. I synnerhet är det ägarbyten av avställda och obesiktade fordon som kommer att försvåras – eller omöjliggöras – vilket skulle sätta upp hinder för alla de som är självhushållande i sitt bilägande genom att serva, underhålla och reparera sina bilar själva. Det innebär ofta hantering av så kallade ”reservdelsbilar” och reparationsobjekt. Som förslaget är skrivet skulle dessutom handel med begagnade reservdelar mellan privatpersoner i princip omöjliggöras.

Riksförbundet M Sverige har uppmärksammat såväl regeringen som ett flertal riksdagsledamöter på problemen med förslaget. Med stöd av den grundlagsskyddade äganderätten hävdar vi att så länge ett fordon förvaras i enlighet med gällande miljöbestämmelser är det upp till ägaren vad som ska hända med fordonet.