Debattartikel: Därför är många av landsbygdens vägar ojämna lapptäcken

I förhållande till Sveriges stora underhållsskuld för vägarna, drygt 25 miljarder kronor, handlar regeringens satsningar på vägunderhåll om småslantar.

I höstbudgeten satsas 300 miljoner kronor extra per år under 2024 och 2025 på ökat vägunderhåll av det statliga vägnätet och ytterligare 100 miljoner extra på underhåll av enskilda vägar. Det är efterlängtat och välbehövligt med tanke på att var tredje väg är i dåligt skick och att den allt tyngre trafiken ökar vägslitaget.

Vägunderhållet har underfinansierats i åtminstone tre decennier

I förhållande till Sveriges stora underhållsskuld för vägarna, drygt 25 miljarder kronor, handlar det dock om småslantar. Vägunderhållet har underfinansierats i åtminstone tre decennier vilket nu får allvarliga konsekvenser. Trafikverket anser sig inte kunna upprätthålla vägnätets nuvarande tillstånd, med sämre vägar som följd. Först och mest drabbas landsbygden eftersom Trafikverket tvingas nedprioritera landsbygdens vägar och glesare befolkade delar av landet. Funktionaliteten beräknas de kommande tio åren försämras på tre av sex vägtyper, däribland vägar som är viktiga för landsbygden och vägar viktiga för näringslivet.

Eftersom trafiksäkerheten inte kunnat garanteras har vägar fått sänkt hastighet

Det råder i dag stor regional ojämlikhet i risken att dö i vägtrafikolycka, bland annat till följd av att det inte satsats tillräckligt på utbyggnad av mötesfria vägar, höjd underhållsstandard och bättre vinterväghållning i mer glesbefolkade delar av landet. Eftersom trafiksäkerheten inte kunnat garanteras har hundratals mil väg runtom i landet fått sänkt hastighet vilket försvårat pendling för boende på landsbygden.

En stor del av det statliga vägnätet är byggt under 50- och 60-talet och har överskridit sin tekniska livslängd. Trots att det behövs mer genomgripande åtgärder i vägarnas vägkropp har pengarna bara räckt till akuta lagningsåtgärder. Därför är många av landsbygdens vägar ojämna lapptäcken med hög ytojämnhet.

Ska underhållsskulden kunna betas av krävs årliga anslagstillskott

I somras drog infrastrukturminister Andreas Carlson i gång arbetet med nästa nationella plan för transportinfrastrukturen som ska gälla för 2026–2037. Detta måste bli starten för ett mer omfattande omtag kring infrastrukturfinansieringen. Ska underhållsskulden kunna betas av krävs årliga anslagstillskott i flermiljardklassen, i likhet med vad regeringspartierna utlovade i valrörelsen. Infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP måste öka.

Över 80 procent av persontransporterna och mer än hälften av godstransporterna sker på väg, på landsbygden är andelen högre än så. Detta förhållande borde bättre återspeglas i fördelningen av medel.

Viktiga vägåtgärder i landsbygderna bör pekas ut och prioriteras

Regeringen har uttryckt att den statliga infrastrukturen ska bidra till att ”villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas”. Därför är det angeläget att fler vägar mittsepareras så att trafiksäkerheten upprätthålls och hastighetssänkningar kan undvikas. Viktiga vägåtgärder i landsbygderna bör pekas ut och prioriteras upp. Länsplanernas andel i den nationella planen för transportinfrastruktur måste öka.

Regeringen bör sätta ett mål för när underhållsskulden ska betas av och anslå medel för att göra det möjligt. Vägarnas ska vara jämna, säkra och framkomliga oavsett var i landet man bor.

Caroline Drabe

vd Riksförbundet M Sverige