M Sverige: Nykterheten i trafiken måste ökas - Riksförbundet M Sverige

Mer än var fjärde dödsolycka i trafiken är alkohol- eller drogrelaterad. Ingen ska behöva möta en påverkad förare på vägen. Insatserna mot rattfylleriet måste öka.

M Sverige föreslår:

Skärpta straff för rattfulla.
Fler nykterhetskontroller av polis. Det ska vara hög risk att bli upptäckt om man kör onykter på svenska vägar. Minst två miljoner utandningsprov bör göras årligen.
Installera alkobommar i alla hamnar och utred hur automatiska nykterhetskontroller kan sättas upp på fler platser längs det svenska vägnätet.
Fler lastbilschaufförer måste stannas och kontrolleras på svenska vägar. Berusade förare i osäkra fordon är ett stort hot mot svensk trafiksäkerhet och problemet med drograttfulla chaufförer har ökat kraftigt på senare år.
Inför alkolås i alla nya bilar. Möjligheten att krav på alkolås i nya bilar inom EU bör utredas. Det skulle succesivt minska andelen onyktra förare.
Inför rutinmässiga drogtester som ögonanalys och salivtester för att upptäcka. narkotikapåverkade förare.
Klassa drograttfylla i den tunga trafiken som grovt brott.
Ta bort kryphål för eftersupning.

Kontakta Tony Gunnarsson Presskontakt och trafiksäkerhetsansvarig

Frågor om frågor vi driver?

Kontakta oss, vi ger gärna svar på tal och berättar vad vi menar.

Det är ytterst viktigt att få bort alkohol och droger från trafiken. Idag går utvecklingen åt fel håll, rattfylleriet ökar. Det behövs fler poliser i trafiken, fler nykterhetskontroller och höjda straff för den som kör rattfull eller drograttfull. Varje dag görs ungefär 15 000 körningar av förare som är påverkade av alkohol eller droger. Att köra med 0,4 promille ökar dödsrisken 12 gånger och kraftigt berusade löper 1 300 gånger högre risk att omkomma.

Under 2020 ökade antalet omkomna i alkohol- och drogrelaterade olyckor

Mer än var fjärde dödsolycka i trafiken är alkohol- eller drogrelaterad. M Sverige har länge arbetat för att uppmärksamma det allvarliga problemet med drog- och alkoholpåverkade bilister i trafiken. På senare år har det skett en oroande ökning av drograttfylleri. Under 2020 ökade antalet omkomna i alkohol- och drogrelaterade olyckor, likaså den totala andelen omkomna i sådana olyckor.

Antal alkoholutandningsprover, 2012–2022. Källa: Polisen

9 punkter för framtiden

För säkrare och tryggare trafik behövs fler poliser på våra vägar.

Enligt tidigare beräkningar från Trafikverket kör dagligen över 15 000 förare med en promillehalt över den tillåtna. Det är viktigt att markera allvaret rörande dessa brott. Därför bör straffen för rattfylleri, grovt rattfylleri och grov olovlig körning skärpas ytterligare.

Straffen bör höjas väsentligt för den som genom vårdslöshet eller onykterhet orsakar en olycka. Detta gäller särskilt den som genom vårdslöshet eller onykterhet orsakar en olycka med dödlig utgång. Det behövs ökade möjligheter att frihetsberöva rattfyllerister på plats.

Myndigheternas insatser och verktyg i syfte att förhindra återfall i rattfylleri bör stärkas.

Det ska vara hög risk att bli upptäckt om man kör onykter på svenska vägar. Tyvärr är arbetet mot rattfylleriet allt mer tandlöst. Antalet nykterhetskontroller har minskat kraftigt över tid. 2010 gjorde polisen 2,7 miljoner nykterhetskontroller, 2019 gjordes 1,2 miljoner prov och under 2022 endast 677 000. Denna utveckling måste vändas så att upptäcktsrisken ökar.

Fler nykterhetskontroller innebär att fler påverkade förare kan tas ur trafiken och att fler avskräcks från körning under alkoholpåverkan. Det skulle rädda liv.

För att nå Sveriges trafiksäkerhetsmål behöver 99,9 procent av trafiken vara nykter. För att uppnå detta skulle polisen behöva göra minst 2 miljoner utandningsprov per år, enligt Trafikverket.

Även automatiska nykterhetskontroller bör på sikt förekomma på fler ställen på det svenska vägnätet. Beredskap för ingripande mot de som blåser rött i automatiska kontroller måste finnas.

Fler automatiska nykterhetskontroller, såsom alkobommar, bör sättas upp i Sverige. Ett viktigt första steg bör vara att Trafikverket sätter upp alkobommar i alla svenska hamnar så att inte påverkade förare och chaufförer släpps ut på svenska vägar. Från färjeterminalerna rullar cirka 8 000 fordon ut på våra vägar varje dag, enligt Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF).

Alkobommar har använts på försök i hamnar i Stockholm och Göteborg. Dessa försök visade att rattfylleriet minskade under perioden de användes.

Statistik från Tullverket visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri bland dessa förare jämfört med andra. Automatiska nykterhetskontroller bör på sikt förekomma på fler ställen på det svenska vägnätet. Beredskap för ingripande mot de som blåser rött i automatiska kontroller måste finnas.

Polisen måste få befogenhet att genomföra rutinmässiga drogtester som ögonanalys och salivtester, så kallade sållningsprov, av förare även utan att misstanke om brott föreligger. I dag krävs först en misstanke om brott, vilket gör att upptäcktsrisken är låg.

Drograttfylla är ett växande problem

Drograttfulla lastbilschaufförer är ett allvarligt och växande problem. Under 2021 var en majoritet av alla drogpåverkade förare som stoppades av Tullverket yrkeschaufförer. Att köra ett tungt fordon drogpåverkad borde alltid klassas som ett grovt brott. Det skulle möjliggöra för Tullverket och Polisen att frihetsberöva chaufförerna och hålla dem borta från vägarna.

Låg kunskap om drogpåverkan

Alla droger som påverkar nervsystemet påverkar också körförmågan. Medvetenheten om drogers inflytande på körförmågan är dock låg hos många personer. I åldersgruppen 16–35 har 14 procent suttit i en bil som körts av en cannabispåverkad förare visar en undersökning från Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) och Ipsos.

Svenska myndigheter bör i samarbete med civilsamhället arbeta för ökad nolltolerans mot drograttfylla genom målgruppsanpassade preventionskampanjer.

Drograttfulla lastbilschaufförer är ett allvarligt och växande problem. Under 2021 var en majoritet av alla drogpåverkade förare som stoppades av Tullverket yrkeschaufförer.

Att köra ett tungt fordon drogpåverkad borde alltid klassas som ett grovt brott. Det skulle möjliggöra för Tullverket och Polisen att frihetsberöva chaufförerna och hålla dem borta från vägarna.

I dag finns ett kryphål i lagen som möjliggör för rattfyllerister att komma undan rättslig påföljd genom att hävda att alkohol förtärts först efter att en trafikolycka inträffat.

Problemet kan åtgärdas exempelvis genom att förbjuda personer som kört bil och varit inblandade i en trafikolycka, och där det kan förväntas att en polisundersökning påbörjas, att konsumera alkohol eller andra berusningsmedel inom sex timmar efter avslutad bilkörning.