Inför valet i höst har M Sverige ställt frågor om bland annat trafiksäkerhet, vägunderhåll och omställningen till fossilfri fordonsflotta till riksdagspartierna. Här är deras svar. Klicka på länkarna nedan för att navigera snabbare på sidan.


Cyklar och elsparkcyklar i trafiken

Trafiksäkerhet

Vägar och underhåll

Elbilar

Omställning till fossilfri fordonsflotta

Konsumentfrågor


Cyklar och elsparkcyklar i trafiken

Det är många fordonsslag som ska samsas i trafiken, vilket skapar både möjligheter och problem. Här svarar riksdagspartierna på aktuella frågor om cyklarnas och elsparkcyklarnas roll i trafiken.

I Nederländerna är det förbjudet för cyklister att använda mobiltelefonen i trafiken från och med sommaren 2019. Ett av argumenten är att användning av elcyklar, med högre hastighet än cyklar, har ökat. Likaså är det i Danmark förbjudet att prata i en mobiltelefon som man håller i handen samtidigt som man kör bil, mc, moped eller cyklar. I Sverige är det förbjudet att använda mobiltelefonen när man kör bil, men tillåtet när man cyklar.

Bör ett mobilförbud införas även för cyklister?

Vänsterpartiet

Vi är öppna för ett förbud mot mobilanvändning utan handsfree för cyklister.

 

Miljöpartiet

Det är olämpligt att använda mobilen när man cyklar, men vi ser inte behov av ett förbud för just cyklister.

Motorfordon är farligare i trafiken än vad cyklar är, och det är därför förenat med mycket högre risker för förare och medtrafikanter att använda mobiltelefon i bil än vad det är på cykel.

Socialdemokraterna

Trafiksäkerheten är en prioriterad fråga för den S-ledda regeringen. Som ett led att förbättra säkerheten i trafiken har regeringen satsat på forskning och ökad kunskap om cykling.

I dag är kunskapsläget alltför begränsat och antalet studier om cyklisters användning av mobiltelefon är litet. Det behövs en långsiktig kunskapsuppbyggnad om cykling för att skapa goda förutsättningar för underbyggda beslut som kan öka trafiksäkerheten för cyklister och deras omgivning.

Här kan ett mobilförbud för cyklister vara ett av flera alternativ.

 

Centerpartiet

Nej. Vi ser däremot gärna att cykelutbildning återinförs i skolorna så att barn och ungdomar växer upp med trafikvett och kunskap om hur man beter sig i trafiken.

 

Liberalerna

Liberalerna har inte tagit ställning omett mobilförbud för cyklister, men har lyft frågan om ökad trafiksäkerhet för cyklister med anledning av det ökade antalet elsparkcyklar.

Vi ser dock gärna att man utvärderar införda mobilförbud på cykel i andra länder, för att se om man uppnått önskade effekter.

 

Moderaterna

Moderaterna står bakom mobilförbud i bilar, men har i dag inget förslag på att även införa mobilförbud för cyklister.

 

Kristdemokraterna

Olycksstatistiken för cyklister går stadigt upp. Det finns anledning att överväga ett förbud mot handhållen mobiltelefon.

Sverigedemokraterna

För att minska det trafikfarliga användandet och därigenom skydda förare och andra i omgivning, menar vi att det är rimligt med ett mobilförbud under cykelfärd.

Det bör utredas hur ett förbud kan införas i Sverige.

Studier visar att cykling mot enkelriktat leder till en minskad risk för trafikolyckor. Den främsta förklaringen till det är att regleringen innebär att cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till förmån för stillsamma sidogator med lägre hastigheter.

Tycker ni att cykling mot enkelriktat ska vara tillåtet?

Vänsterpartiet

Vi anser att cykling mot enkelriktad bör tillåtas eftersom det är ett sätt att underlätta för cyklister. Detta bör användas som ett komplement för utbyggnaden av trygg cykelinfrastruktur som alla cyklister inklusive barn kan använda.

 

Miljöpartiet

Ja, cykel mot enkelriktat är något vi driver och är en viktig reform både för trafiksäkerhet och framkomligheten för cykel.

Transportstyrelsen har därför fått i uppdrag att utreda regelförändringar för att underlätta framkomlighet och trafiksäkerhet för cykel.

Socialdemokraterna

För att nå klimatmålen behöver vi få fler att välja cykeln. Därför måste vi arbeta brett så att fler personer, i alla åldrar och ur samtliga socioekonomiska grupper, väljer och intresserar sig för cykeln och kan cykla på ett trafiksäkert sätt.

Regeringen har nyligen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur reglerna kring enkelriktad trafik på lämpligt sätt kan ändras för att möjliggöra cykeltrafik i båda riktningarna.

Transportstyrelsen ska även titta på hur ändrade trafikregler kan främja säker omkörning av cyklister samt hur cyklister på ett trafiksäkert sätt kan medges undantag från reglerna om stopplikt vid röd signal när cyklisten gör en högersväng.

 

Centerpartiet

Ja, det är ett incitament för att ta cykeln och förbättrar trafikflödet i framförallt stadsmiljön

 

Liberalerna

Liberalerna har inte tagit ställning gällande möjligheten att cykla mot enkelriktat.

 

Moderaterna

Moderaterna vill se en utredning gällande möjligheten att kunna cykla mot enkelriktat. Erfarenheter från andra länder visar på en större framkomlighet och ökad säkerhet.

 

Kristdemokraterna

Cykling mot enkelriktat motiveras med att det då kan göras i stillsamma trafikmiljöer, detta antagande motsägs av att enkelriktade gator ofta är smalare och svårligen medger möten mellan bil och cykel. Stillsamheten som anförs behöver inte heller bestå vid stor trafikbelastning från cyklister

Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss detta. Bilister förväntar sig inte ett möte på en enkelriktad gata och vid en kollision där ett motorfordon framförs i 40 km/h och en cykel framförs i 25 km/h kan det leda till döden eller invaliditet.

Att utsätta cyklister för farliga experiment är på alla sätt negativt. Självkörande bilar kommer att utgöra stor del av fordonsflottan i framtiden, det förutsätter att övriga trafikanter följer trafikregler. Det kan uppstå konfliktsituationer där tekniken väljer att väja ”åt fel håll” och därmed skapa en olycka som annars inte skulle skett.

Att tillåta cyklister att svänga höger vid rött skulle underlätta cyklisters framkomlighet utan att för den skull påverka bilisterna. Vissa vill att reglerna ändras så att en cyklist får svänga höger vid rött.

Hur ställer sig ert parti i denna fråga?

Vänsterpartiet

Vi vill tillåta högersväng mot rött för cyklister i sådana korsningar där kommunen anser det säkert och lämpligt. Det är ett sätt att öka cyklandets attraktivitet.

 

Miljöpartiet

Att tillåta cyklister att svänga höger vid rödljus är ytterligare en mindre regeländring som skulle kunna underlätta cyklisters fram­komlighet och säkerhet. Vi är därför positiva till en sådan regeländring.

Det ingår också i det uppdrag som Transportstyrelsen fått, att analysera om och hur cyklister på ett trafiksäkert sätt kan medges undantag från reglerna om stopplikt vid röd signal när cyklisten gör en högersväng.

Socialdemokraterna

För att nå klimatmålen behöver vi få fler att välja cykeln. Därför måste vi arbeta brett så att fler personer, i alla åldrar och ur samtliga socioekonomiska grupper, väljer och intresserar sig för cykeln och kan cykla på ett trafiksäkert sätt.

Regeringen har nyligen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur reglerna kring enkelriktad trafik på lämpligt sätt kan ändras för att möjliggöra cykeltrafik i båda riktningarna.

Transportstyrelsen ska även titta på hur ändrade trafikregler kan främja säker omkörning av cyklister samt hur cyklister på ett trafiksäkert sätt kan medges undantag från reglerna om stopplikt vid röd signal när cyklisten gör en högersväng.

 

Centerpartiet

Vi är positiva till att det införs nya regler för cyklister som skapar incitament för att ställa bilen och ta cykeln. Vi tror också på att återinföra trafikvett i skolans undervisning.

 

Liberalerna

Liberalerna har inte tagit ställning gällande möjligheten att svänga till höger vid röd trafiksignal.

 

Moderaterna

Moderaterna vill även här se en utredning gällande möjligheten för cyklister att kunna göra en högersväng vid röd trafiksignal i syfte att möjliggöra ökad framkomlighet och ökad säkerhet.

 

Kristdemokraterna

En högersväng vid rött kan underlätta cyklistens framfart men riskerar samtidigt äventyra fotgängares säkerhet. Det är också därför polisen avråder från en sådan lösning.

För att främja cyklisternas säkerhet kan det däremot vara framkomligt att ha särskilda trafikljus för cyklister i korsningar som slår till grönt lite före bilisterna. Det ger cyklisterna ett försprång gentemot bilarna och ökar deras säkerhet.

Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss detta eftersom det innebär ökad olycksrisk. Bilister förväntar sig inte att någon ska färdas mot röd signal när man själv har grönt ljus.

Om ett tungt lastbilsekipage måste tvärbromsa för att en cyklist cyklar ut framför fordonet, kan följderna bli mycket allvarliga. Tillåten högersväng vid röd trafiksignal för cyklister försämrar trafiksäkerheten i flera sammanhang.

Många upplever elsparkcyklar i trafiken som ett växande problem, antalet olyckor där elsparkcyklar är inblandade ökar dessutom.

Har ert parti några åsikter gällande regelverket kring användandet av elsparkcyklar och affärsverksamheten som går ut på att hyra ut sådana till privatpersoner?

Vänsterpartiet

Elsparkcyklar kan vara en del av hållbar mobilitet, men det affärsupplägg som flera av uthyrningsföretag har i kombination med bristande reglering har lett till stora problem med framkomlighet för andra trafikanter och trafiksäkerhet samt utbredd slit och släng-kultur.

Studier i området tyder på att resor med elsparkcyklar ersätter resor med gång, cykel och kollektivtrafik snarare än bilresor. Därmed kan man ifrågasätta klimatvinsten med elsparkcyklar, och folkhälsovinsten är negativ.

Dessutom finns stora brister i arbetsvillkoren och arbetsmiljön för personalen som arbetar med att samla upp elsparkcyklar som kunderna har slängt på trottoarer och i diken.

Många kommuner har inte använt hela verktygslådan som de har för hårdare reglering, och samtidigt har inte heller regeringen gett dem alla verktyg för att kunna få bukt på problemen. Vi vill se ett bättre regelverk för elsparkcyklar så att de används på ett hållbart sätt och inte förorsakar fara för användarna och andra trafikanter.

 

Miljöpartiet

Det är viktigt att kommunerna har de rätta verktygen för att reglera elsparkcyklar. Ett flertal kommuner, däribland Stockholm, har redan i dagsläget tagit initiativ för att reglera elsparkcyklarna.

Miljöpartiet menar att det är viktigt att kommunerna får stöd i detta arbete och vi är beredda införa nationella regleringar. För oss är det viktigt att hitta en balans där trafiksäkerheten garanteras och felparkeringar minskar samtidigt som elsparkcyklarna tillåts bidra till hållbar mobilitet.

Socialdemokraterna

Elsparkcyklar utgör en möjlighet för ökad mobilitet, men det får inte ske på bekostnad av trafiksäkerhet och den allmänna ordningen.

Kommuner har en särskild viktig roll att säkerställa att lokala föreskrifter finns på plats för att öka ordningen bland elsparkcyklarna. Det är bra att flera kommuner nu börjat arbeta med att reglera antalet företag och elsparkcyklar som får ställas ut på allmän plats samt reglerar specifika platser för parkering av elsparkcyklar.

Företagen har även blivit bättre på att kräva god användning av användarna. Vi utesluter inte behovet av ytterligare regleringar.

 

Centerpartiet

Vi anser att kommuner kan ges större möjligheter att, genom upphandlingsverktyget, reglera och kravställa vilka elsparkcykeloperatörer med så kallade friflytande flottor som får vara verksamma i kommunen.

Med färre aktörer skapas för detta fordonsslag ett större ansvarstagande, det har andra länder visat där sådana upphandlingssystem har införts.

 

Liberalerna

Liberalerna vill att elsparkcykelns möjligheter ska tillvaratas, samtidigt som ett regelverk behöver utredas för att undvika dess negativa effekter framför allt i stadsmiljön.

Framkomligheten för alla gångtrafikanter, inte minst för äldre och personer med funktionshinder är här avgörande. Det är viktigt att konkurrensen mellan uthyrningsföretagen upprätthålls.

 

Moderaterna

Situationen med elsparkcyklar som står uppställda och slängda lite överallt är ohållbar.

Det är i första hand ett gemensamt ansvar för uthyrarna och brukarna att se till att det blir bättre ordning. Om det inte sker så utesluter vi inte att det behövs tydligare regelverk och sanktioner, både gentemot branschen och brukarna.

I grunden är det förstås positivt att elsparkcyklarna innebär ett nytt och effektivt sätt att ta sig runt. Därför vore förstås det allra bästa att de som vill kan fortsätta använda dem. Men först krävs ordning och reda.

 

Kristdemokraterna

Elsparkcyklarna har kommit att förknippas med nedskräpning och trafikfarlighet. I dagsläget ligger det i kommunernas ansvar att utforma förhållningsregler som kan förhindra detta.

Kommunala avgifter och starka incitament för användare och tillhandahållare att sköta ordning och trafiksäkerhet är nödvändiga.

Kristdemokraterna anser att kommunerna kan behöva stöd lagstiftningsmässigt för att utforma regler som gör elsparkcyklar till ett bra och hållbart inslag i stadsbilden.

Sverigedemokraterna

Dagens system är inte hållbart. En utredning med förslag behövs för att utforma ett tydligt regelverk för el-sparkcyklar och därmed minimera personskador och parkeringsproblem.

Idag gäller att den som kör om är skyldig att lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och cyklisten. Vissa vill att det i lag ska framgå att detta avstånd ska vara minst 1,5 meter.

Hur ställer sig ert parti i denna fråga?

Vänsterpartiet

Vi anser att definiering av avståndet kan bli svårt att tillämpa i praktiken även om vi stödjer andemeningen med ett tydligt avstånd mellan bil och cykel.

Alla omkörningar måste ske på ett säkert sätt.

 

Miljöpartiet

Vi tycker att det är rimligt att även i Sverige tydliggöra vad som är ett gott respektavstånd. För att öka cyklingen och göra den mer säker bör lagen bli tydligare och specificera ett krav på 1,5 meter för omkörning av cyklist.

Ändrade regler för att främja säker omkörning av cyklister, bland annat med avseende på så kallat “respektavstånd”, är också något som ingår i Transportstyrelsens uppdrag för att utreda ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för cykel. 

Socialdemokraterna

För att nå klimatmålen behöver vi få fler att välja cykeln. Därför måste vi arbeta brett så att fler personer, i alla åldrar och ur samtliga socioekonomiska grupper, väljer och intresserar sig för cykeln och kan cykla på ett trafiksäkert sätt.

Regeringen har nyligen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur reglerna kring enkelriktad trafik på lämpligt sätt kan ändras för att möjliggöra cykeltrafik i båda riktningarna.

Transportstyrelsen ska även titta på hur ändrade trafikregler kan främja säker omkörning av cyklister samt hur cyklister på ett trafiksäkert sätt kan medges undantag från reglerna om stopplikt vid röd signal när cyklisten gör en högersväng.

 

Centerpartiet

Genom att bygga ut cykelvägarna, gärna parallellt med ordinarie vägnät där det är realistiskt, så kommer också riskerna att minska när fordonsslagen ska samsas.

 

Liberalerna

Liberalerna vill se ett hastighetsberoende avståndsvillkor på minst 1,5 meter för motorfordons omkörning av cyklister.

 

Moderaterna

En cyklist är oskyddad och riskerar således allvarliga skador vid en olycka. Att lagstifta om avstånd behöver inte nödvändigtvis vara rätt väg att gå.

Majoriteten av bilister har ett mycket gott omdöme när det kommer till avstånd, varför lagstiftning kan bli överflödigt.

 

Kristdemokraterna

Utefter allt fler vägar finns väl fungerande cykelbanor. Men på många ställen delar cyklisterna väg med bilister och i dessa sammanhang behöver trafiksäkerheten förbättras. Det gäller inte minst när bilar behöver köra om cyklister.

Enligt Trafikförordningen 3 kap 33§ ska den förare som kör om ”lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och det fordon som körs om”. Det finns dock inget angivet mått på vad som anses vara ett betryggande avstånd.

Kristdemokraterna föreslår att detta avstånd specificeras i lagen till minst 1,5 meter.

Sverigedemokraterna

Vi anser att gällande lagstiftning täcker in kravet väl för att hålla ett säkert avstånd till cyklister.




Trafiksäkerhet

Ökad trafiksäkerhet hör till M Sveriges viktigaste frågor. Vi har kommit långt på vägen men fortfarande finns mycket att göra. Här diskuteras några av de mer centrala frågorna för ökad trafiksäkerhet.

Körkortsåterkallelse kan vara aktuellt vid upprepade trafikförseelser, rattonykterhet och sjukdom.

Tycker ni att systemet med körkortsåterkallelse fungerar tillfredsställande?

Vänsterpartiet

Nej, vi anser att vårdslöshet i trafiken, särskilt när den är grov eller sker upprepade gånger, också bör leda till straffrättsliga följder.

Vi vill även kombinera återkallandet av körkort med en obligatorisk utbildning där den som kör vårdslöst lär sig ett nytt, trafiksäkert beteende.

 

Miljöpartiet

Det senaste året har antalet körkortsåterkallelser ökat. Under första halvan av 2021 återkallades 22476 körkort i Sverige, en ökning med 10,7 procent jämfört med samma period förra året.

Transportstyrelsen förklarar ökningen bland annat med ökad övervakning från polisen. Återkallelse av körkort är en mycket viktig åtgärd så att personer som av olika skäl inte är lämpliga att köra bil inte riskerar att utsätta andra i trafiken för fara.

Socialdemokraterna

Körkortslagens återkallelsesystem bygger i grunden på en individuell prövning av alla omständigheter.

Transportstyrelsen, som är den myndighet som hanterar återkallelser av körkort, har tagit fram en praxislista utifrån en sammanställning av relevanta avgöranden i förvaltningsdomstolarna och beslut som har fattats av myndighetens körkortsenhet.

Vi ser inga behov att ändra denna ordning.

 

Centerpartiet

Vi har ingen uppfattning att systemet i stort inte skulle fungera. Däremot anser vi när det gäller körkortsförnyelse att man inom ramen för en utredning bör låta undersöka det rimliga i att införa obligatoriska syntester för privatpersoner i samband med körkortsförnyelse efter en viss ålder.

Vi vill också att Transportstyrelsen återinför möjligheten att nyttja simulatorn på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall.

 

Liberalerna

Liberalerna anser att systemet med körkortsåterkallelse bör ses över. Liberalerna har flera förslag på förändringar. Riksdagen har på Liberalernas initiativ uppmanat regeringen genom ett tillkännagivande att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Därutöver bör regeringen utreda om det ur ett trafiksäkerhetsperspektiv bör införas obligatoriska syntester även för privatpersoner efter en viss ålder.

Rattfylleri leder så gott som alltid till att körkortet återkallas. Den som fortsätter att köra bil efter att körkortet dragits in gör sig skyldig till brottet olovlig körning, men även detta brott har en straffskala som även vid grova brott inte sträcker sig högre än till sex månaders fängelse. Inte heller här är alltså häktning möjlig. Detta är inte acceptabelt och måste förändras.

Vidare har Liberalerna presenterat förslag om åtgärder mot s k eftersupning och införandet av sållningsprov för narkotika i trafiken.

 

Moderaterna

Moderaterna ser mycket allvarligt på trafikförseelser och annat olämplig beteende i trafiken.

I dagsläget har vi ingen annan uppfattning än att systemet för körkortsåterkallelse överlag fungerar på ett tillfredsställande vis.

 

Kristdemokraterna

En körkortsåterkallelse är en påföljd med potentiellt omfattande konsekvenser för den enskilde. I synnerhet för yrkesroller där körkortet är en förutsättning för yrkesutövandet.

Förra året ökade denna påföljd med över 30 procent till 26050 st i återkallelsegrunden som innebär fortkörning. Denna återkallelsegrund dominerar samtidigt som hastigheterna på våra vägar sänks generellt. Det går att ifrågasätta proportionaliteten i dagens praxis och lagrum.

Sverigedemokraterna

Nej, i dagsläget tolkar Transportstyrelsen regelverket allt för fyrkantigt. Det har drabbat yrkesförare som tidigare haft dispens från vissa medicinska krav mycket hårt.

Trots mer än 20 års prickfri körning anses de inte längre uppfylla kraven, utan att de rent medicinskt har försämrad förmåga.

Alkohol- och narkotikapåverkan är orsak till omkring vart fjärde dödsfall i trafiken. Förslag gällande obligatoriska alkolås i fordon har därför cirkulerat i debatten de senaste åren.

Bör Sverige införa en lagstiftning om obligatoriska alkolås i nytillverkade bilar och andra motordrivna fordon?

Vänsterpartiet

Alkolås är ett bra sätt att förhindra rattfylleri hos personer som har missbruksproblem och har kört onyktra. Vi anser att obligatorisk lagstiftning om alkolås i privatbilar är ett bra förslag.

 

Miljöpartiet

Vi är positiva till alkolås i nytillverkade bilar. Frågan behandlas också i Europaparlamentet sedan några år tillbaka.

Socialdemokraterna

Alkohol och narkotika i trafiken utgör en livsfara. Det förebyggande arbetet mot alkohol och narkotika i trafiken har trappats upp i och med regeringens nystart kring nollvisionen om dödsolyckor i trafiken.

Det pågår även en snabb teknikutveckling som gör att fordonen blir både säkrare och smartare. För att nå nollvisionen är det viktigt att ta vara på de möjligheter som ny teknik ger.

Trafikverket framför att man gradvis kommer att möta nya tekniker och andra former av lösningar för att öka andelen nykter trafik på våra vägar.

Vi ser därför positivt på att en långsiktig ambition bör vara att alkolås, eller annan teknik som förhindrar påverkade förare att köra, ska bli standard i alla nya fordon.

 

Centerpartiet

Det händer mycket med den tekniska utvecklingen på alla områden, och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller trafikpolisiär och trafiksäkerhetshöjande teknik. Alkolås är ett exempel och en bra sak som bör finnas i fler fordon.

Regeringen bör på olika sätt verka för att fler fordon utrustas med alkolås.

 

Liberalerna

Liberalerna har inga skarpa förslag när det gäller obligatoriska alkolås i fordon, men ser gärna att frågan om alkolås lyfts fram i debatten.

 

Moderaterna

Nollvisionen om att ingen ska dö i trafiken står Moderaterna bakom. Moderaterna arbetar dessutom aktivt med förslag och åtgärder för få bort påverkade förare från våra vägar, bland annat genom insatser för att öka antalet kontroller.

Däremot har vi inget förslag för att nytillverkade bilar ska ha ett obligatoriskt alkolås.

 

Kristdemokraterna

Vi stödjer tanken på detta men vill ha först ha ett klart läge utredningsmässigt för vilka kostnader som bör associeras med det.

I övrigt anser Kristdemokraterna att polisen bör få tillgång till sållningsinstrument för att rutinkontrollera trafikanter för narkotika.

Det behövs också bättre och snabbare detekteringsteknik med möjlighet att göra masskontroller direkt vid väg. Masskontroller gör också att kraven på misstanke som idag gäller för polisen kan tas bort.

Sverigedemokraterna

Ny teknik kan minska risken för att en påverkad förare framför ett fordon. Alkolås och ögonscanner är exempel på sådan teknik, utrustningen ska givetvis erbjudas både den som ertappas påverkad i trafiken likväl den som söker hjälp frivilligt.

Många arbetsplatser inom yrkestrafiken har i dag alkolås på sina fordon men det finns ingen teknik som hindrar drogfylla.

Vi anser att regeringen ska se över denna fråga och ta fram förslag för att minska drog- och rattfylleri i trafiken, inte minst genom att drog- och alkoholrelaterade kontroller ökas.

Det finns ungefär 2000 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna. Trafiksäkerhetskamerorna är placerade där risken för olyckor är stor. Mätningar visar att antalet trafikolyckor med döda och svårt skadade minskade med 20–30 procent på vägar med trafiksäkerhetskameror.

Vill ni se fler trafikkameror? Hur många och hur ska det finansieras?

Vänsterpartiet

Vi är positiva till hastighetskameror. De har en påvisad beteendestyrande effekt. Vi vill gärna se fler hastighetskameror även på kommunala vägar. De ska finansieras av väghållaren (Trafikverket eller kommuner).

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill att fartkameror trafikkameror ska täcka Sveriges mest trafikerade motorvägar. Exakt hur många det innebär och hur de ska finansieras får vi titta närmare på.

Socialdemokraterna

För oss socialdemokrater är trafiksäkerheten en viktig fråga och vi har därför ökat resurserna för fler fartkameror. Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får och fartkameror utgör ett centralt verktyg för god trafiksäkerhet.

För oss socialdemokrater är trafiksäkerheten en viktig fråga och vi har därför ökat resurserna för fler fartkameror och mitträcken samt krav på att alla lastbilar och bussar, även utländska, ska ha vinterdäck på alla hjul.

Det är bra att antalet trafiksäkerhetskameror i Sverige ökar och Trafikverket avser att årligen utrusta ytterligare ca 60 mil statlig väg med trafiksäkerhetskameror fram till 2022. Arbetet innebär att ca 250 kameror kommer att sättas upp årligen.

 

Centerpartiet

Vi vill i större utsträckning se dynamisk hastighetsskyltning som med hänvisning till väglag/trafikintensitet/väder/vilt/underhåll kan innebära både högre och lägre hastigheter.

Vi tror att detta kan leda till en bättre efterlevnad från trafikantens sida när hastigheten regleras utifrån lokala förhållanden.

Vi anser också att modern teknik i och utanför bilarna måste användas för att öka trafiksäkerheten.

 

Liberalerna

Liberalerna står bakom Nollvisionen som bas för Sveriges trafiksäkerhetsarbete. Den successiva ökningen av trafiksäkerhetskameror har bidragit till minskningen av antalet olyckor.

Hur många kameror och var dessa ska placeras är en uppgift för Trafikverket att prioritera relativt andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom givna ramar.

 

Moderaterna

Moderaterna tycker att kameror är en viktig del i arbetet för att öka säkerheten i trafiken. Bedömningen av hur många och var dessa trafiksäkerhetskamerorna ska sättas upp anser vi görs bäst av ansvarig myndighet.

 

Kristdemokraterna

Vi har inga förslag för att ställa upp fler trafiksäkerhetskameror.

Sverigedemokraterna

Automatiserade fartkameror (ATK) kan inte ersätta den fysiska kontrollen på väg. Närvaron av kontrollpersonal på våra vägar är oersättlig i kampen mot höga hastigheter, aggressiv körning, olovlig körning, brukande av avställda fordon, brukande av fordon med skatteskulder, alkohol- och drogfylla.

Polisen bör omprioritera en del av sin verksamhet till vägkontroller, då dessa även upptäcker annan brottslighet.

Ett problem med ATK är att man måste kunna identifiera föraren för att kunna utfärda böter. Föraren kan dölja sitt ansikte, medvetet eller omedvetet, och därmed undgå böter. I dagsläget är det enbart föraren som kan bötfällas och det krävs att polisen ska kunna bevisa vem som verkligen framförde fordonet vid den aktuella tidpunkten. Det är i många fall svårt att bevisa vem föraren är, vilket innebär att ärenden ofta läggs ner, samtidigt är det kostsamt med administration och utredning.

Viss kontrollverksamhet av vägtrafik skulle kunna utföras av annan än polisen. Hur ser ert parti på sådana trafiksäkerhetskontrollanter?

Om ni är positivt inställda till trafiksäkerhetskontrollanter, vad ska dessa ha för uppgifter och befogenheter?

Vänsterpartiet

Vi ser att myndighetsutövning bör genomföras av anställda hos myndigheter och anser inte att det är lämpligt att privata företag utför sådana uppgifter.

 

Miljöpartiet

Frågan har utretts i SOU 2021:31 Kontroller på väg som levererades i april förra året.

Utredningen avrådde från ett införande av system med trafiksäkerhetskontrollanter, bland annat för att systemet inte skulle vara effektivt samt på grund av problem med rättssäkerhet, och kontrollanters säkerhet och arbetsmiljö.

Socialdemokraterna

Vi är positiva till trafiksäkerhetskontrollanter, exakt vilken form har vi ej specificerat. Regeringen har utrett frågan om trafiksäkerhetskontrollanter, men utredaren föreslår att ett sådant system inte ska införas. Frågan bereds för närvarande hos regeringskansliet.

 

Centerpartiet

Centerpartiet verkar för att ge kommunerna ökat inflytande att kontrollera regelefterlevnaden av lokala trafik- och ordningsregler. Det finns ett behov av en översyn över kommunala sanktionsmöjligheter för att kunna tillse regelefterlevnad i trafikmiljön.

Det kan till exempel handla om att kontrollera dubbdäckförbud och trafik i miljözoner. Detta arbete nedprioriteras av polisen och då bör kommunen kunna sköta kontrollerna.

 

Liberalerna

Liberalerna har inte tagit ställning gällande om andra än polisen ska ha trafiksäkerhetskontrolluppgifter.

 

Moderaterna

Moderaterna vill se en förbättrad kontroll av våra vägar med större samordning. Dagens situation – med inte minst utländska åkerier som helt bortser från svenska lagar – måste stoppas. Det hotar trafiksäkerhet, understöder brottslighet och riskerar svenska jobb.

Moderaterna satsar kraftigt på utbyggnaden av Polisen för att de ska få fler kollegor så att arbetet kan genomföras bättre.

 

Kristdemokraterna

Under alliansregeringen infördes en sån här funktion på försök, den nuvarande regeringen valde dock att avbryta försöket.

Nu har man till slut drabbats av insikt inför behovet och tillsatt en utredning som föreslår inrättande av trafiksäkerhetskontrollanter för nykterhetskontroller.

KD har inte tagit ställning till någon proposition ännu men har sedan tidigare förordat återinförande av beredskapspolis vilken skulle kunna vara användbar vid storskaliga trafikkontroller.

Sverigedemokraterna

Vi ser inga fördelar med så kallade trafiksäkerhetskontrollanter. Att stoppa och kontrollera fordon motsvaras av ett komplext lagsystem där det regleras i detalj vad som får göras eller inte. Att stoppa ett fordon är en tvångsåtgärd och den åtgärden leder inte sällan till även flera åtgärder.

Vi föreslår att dagens bilinspektörer skall få ökade befogenheter. Därigenom erhålls kompetent och välutbildad personal i kontrollsystemet. Det krävs en förhållandevis liten utbildningsinsats för detta eftersom bilinspektören redan har en relevant utbildning som grund.

Hur ser ni på alkobommar i hamnar och, om ni är positiva till detta, hur vill ni se till att fler hamnar får alkobommar?

Vänsterpartiet

Vi anser att alkobommar i hamnar är ett bra sätt att förhindra rattfylleri. Att sätta upp fler bör bedömas efter en behovsanalys.

Vi behöver även en bättre kontroll av chaufförer påverkade av andra trafikfarliga substanser än alkohol.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet har länge drivit för alkobommar i hamnar och under förra mandatperioden fick Trafikverket i uppdrag att införa anläggningar för nykterhetskontroll i vissa hamnar.

Regeringen tillsatte då också 78 miljoner kronor för att sätta upp alkobommar i hamnar.

Socialdemokraterna

Vi är positiva till alkobommar i hamnar och därför gav den S-ledda regeringen redan 2017 Trafikverket i uppdrag att införa anläggningar för nykterhetskontroll i vissa hamnar.

Detta är ett viktigt komplement till Polismyndighetens alkoholutandningsprov och bidrar till att minska antalet omkomna och skadade i alkoholrelaterade trafikolyckor.

Vi vill att fler hamnägare tar sitt ansvar och på ett konstruktivt sätt bidrar till att anläggningar för nykterhetskontroller tillskapas i hamnar där det behövs. Så att både trafiksäkerheten höjs samtidigt som hamnarnas konkurrenskraft främjas

 

Centerpartiet

Polisen eller en annan myndighet bör få ett uppdrag att titta på hur olika tekniklösningar kan tillämpas för att höja säkerheten på svenska vägar. Det kan handla om sådant som alkobommar.

 

Liberalerna

Liberalerna ser positivt på att alkoholtester görs i hamnarna för lastbilstrafiken, t. ex. genom alkobommar där det anses lämpligt.

 

Moderaterna

Moderaterna anser att alkobommar är ett viktigt redskap för att förebygga trafiknykterhetsbrott. Regeringen bör tidsmarkera när arbetet med att sätta upp alkobommar på alla svenska hamnar ska vara klart.

 

Kristdemokraterna

Det finns ett uppdrag från regeringen till hamnarna att sätta upp alkobommar. Implementeringen av detta har dock bromsats av en rad instanser, inklusive Polismyndigheten.

Kristdemokraterna anser att regeringen behöver vara tydlig gentemot berörda myndigheter om uppdraget. Det är dags att ta nästa steg för att motverka alkoholpåverkade trafikanter.

Trafikverket ska utifrån det givna uppdraget placera automatiserade alkobommar vid fler strategiska platser än Göteborgs hamn för att göra trafiken säkrare och rädda liv.

Sverigedemokraterna

Uppförandet av alkobommar i hamnar är positivt och förbättrar trafiksäkerheten på vägarna, vilket vi är måna om. Utplacering av alkobommar innebär proaktivt arbete om vad som inte accepteras när det gäller alkohol och framförande av fordon.

Arbetet med att förse alla hamnar med alkobommar ska prioriteras. Det är viktigt att utplacering av ytterligare alkobommar i minsta mån påverkar exempelvis lossning av fartyg och inte bidrar till köer vid utfarterna.

Det finns 78 statliga miljoner kronor avsatta till alkobommar i hamnarna, men pengarna har inte använts ännu.

Det finns ett tydligt förbud mot användandet av mobiltelefoner samtidigt som man kör bil.

Hur vill ni se till att förbudet efterföljs bättre?

Vänsterpartiet

Vi vill ha skarpare lagstiftning med tydligt förbud mot mobilanvändning (förutom med handsfree) vid körning, då blir det lättare för polisen att kontrollera lagen.

Trafikkontroller är dessvärre ett eftersatt område där det behövs större resurser. Kontroll av rattsurf bör ingå i det ordinarie arbetet med trafikkontroller.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet drev i regeringen under förra mandatperioden igenom förbudet mot rattsurf, och det är viktigt att förbudet efterlevs.

Socialdemokraterna

Att förbättra trafiksäkerheten är prioriterad fråga av den S-ledda regeringen. Därför har den S-ledda regeringen beslutat om ett förbud för förare att använda mobiltelefon i handen samtidigt som man kör ett motordrivet fordon.

Regeringen har även förbättrat polisens möjligheter att utföra kontroller av den tunga yrkestrafiken. Vi har även låtit en utredare analysera den nuvarande kontrollverksamheten på yrkestrafikområdet, vars arbete bereds hos regeringskansliet.

 

Centerpartiet

I grunden finns det odelade ansvaret för den som framför att fordon att också hantera det på ett trafiksäkert sätt oaktat distraktionskällor som mobiltelefon, navigering, medpassagerare etc.

Förbudet mot rattsurf ska följas upp motsvarande allt annat som i lag föreskrivs men i grund och botten handlar det om att föraren måste ha en insikt om riskerna med att rattsurfa, det vill säga allt som tar bort koncentration och uppmärksamhet från att framföra bilen.

 

Liberalerna

Liberalerna vill se fler trafikpoliser för att höja trafiksäkerheten på våra vägar. 

 

Moderaterna

Moderaterna fäster stor vikt vid trafiksäkerhet, och ett förbud mot användandet av mobiltelefoner vid bilkörning är ett sätt att höja den.

Vi driver bland annat på för att öka polistätheten i Sverige. Vi är även öppna för andra förslag som kan bidra till bättre regelefterlevnad

 

Kristdemokraterna

Sverige behöver generellt sett fler trafikpoliser. Kunskapen om förbudet behöver också bli större.

Sverigedemokraterna

Rattsurf förekommer oftare vid lägre hastigheter än vid högre. Att sänka hastighetsbegränsningen för att minska skadeutfallet borde i teorin vara enkelt och billigt, men i verkligheten kan detta vara kontraproduktivt eftersom bilister kan tappa respekten för den skyltade hastigheten.

Vid en för lågt satt hastighetsbegränsning kan trafikflödet upplevas som långsamt och föraren tappa koncentrationen och respekten för trafikreglerna. Det kan innebära att förare väljer att rattsurfa, samt även i övrigt tappar i uppmärksamhet.

Hastighetsbegränsningarna behöver ses över, för att i vissa fall sänkas och i andra fall höjas. Det är av stor vikt att bilisterna behöver känna att hastighetsbegränsningen är motiverad.

Att rattsurfa innebär att föraren tappar fokus på bilkörningen. Enbart någon sekunds fokus på telefonen kan innebära att föraren kör in i mötande körfält. Det är också riskabelt i stadstrafik där oskyddade personer rör sig i trafikmiljön. Polisen ska övervaka bilisternas framfart i trafiken och där ingår även övervakning och rapportering av förare som rattsurfar.

M Sverige har föreslagit att ett omkörningsförbud för tunga lastbilar införs på samtliga motorvägar mellan klockan 06 och 22. Detta har prövats i mindre skala på ett avsnitt av E6:an mellan Vellinge och Helsingborg. Den första uppföljningen av olycksstatistiken visar att antalet olyckor, varav de flesta är så kallade upphinnandeolyckor, nästan halverats jämfört med samma period förra året.

Tycker ni att ett omkörningsförbud för tunga lastbilar bör införas?

Vänsterpartiet

Vi anser att omkörningsförbud kan vara en bra åtgärd. Den bör introduceras först på olycksdrabbade vägsträckor och effekterna bör följas upp innan åtgärden implementeras i full skala.

 

Miljöpartiet

Omkörningsförbud för tunga lastbilar under vissa tider med högtrafik är något vi är mycket positiva till. Projekt som testar detta i mindre skala är intressanta och viktiga att följa upp resultaten från.

Vi är positivt inställda till att gå vidare och införa detta i större skala. Ett sådant eventuellt förbud behöver inte nödvändigtvis införas på alla motorvägar direkt. Det är viktigt att analysera förutsättningarna och konsekvenserna på respektive sträckning.

Socialdemokraterna

I dagsläget finns det ett antal sträckor med omkörningsförbud för tunga lastbilar på landets motorvägar, och nya tillkommer regelbundet. Vi ser i dagsläget inget behov att ändra nuvarande lagstiftning.

Dessutom kan redan idag omkörningsförbud utfärdas för tung trafik, av bl.a. länsstyrelser i form av lokala trafikföreskrifter med stöd av 10 kap. trafikförordningen.

 

Centerpartiet

Om det skall vara aktuellt ska det i så fall enbart gälla på vägavsnitt där ett förbud på grund av olycksstatistik, vägens beskaffenhet med mera är befogat. Vi vill först följa upp erfarenheterna av de försök som genomförts.

 

Liberalerna

Liberalerna välkomnar all forskning som utvärderar olika förslag för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En bred konsekvensanalys behöver dock göras, där resultatet sammanvägs med övriga transportpolitiska mål.

I dagsläget står Liberalerna inte bakom ett omkörningsförbud.

 

Moderaterna

Moderaterna driver inga sådana förslag i dagsläget.

 

Kristdemokraterna

Utifrån de framgångsrika försök som gjorts med omkörningsförbud kan finns det anledning att pröva detta, men endast utifrån lokala förutsättningar.

Även fast den som färdas längs motorvägen kan erfara flera omotiverade omkörningar så uppstår ofrånkomligen behov av att köra om som kan vara mycket befogat.

Sverigedemokraterna

Nackdelar med omkörningsförbud och andra aspekter bör tas i beaktande. Det kan vara befogat med omkörningar och möjligheter till detta bör finnas. Att politiskt styra om omkörning får ske vissa klockslag, inverkar till att ta bort ansvarsplikten hos förare.

Har man körkort ska det kunna förutsättas att trafikregler följs och att förare kör med gott omdöme. Ett eventuellt omkörningsförbud bör utredas på djupet innan slutsatser kan dras.

Sommaren 2020 kom ett nytt regelverk som gjorde det lättare att bygga om vanliga personbilar till A-traktorer. Det har gjort fordonstypen mer lättillgänglig och i slutet av 2020 fanns det 33000 registrerade A-traktorer i Sverige. Men samtidigt har det blivit enklare att manipulera och koppla förbi den nya hastighetsbegränsande, mestadels elektroniskt styrda, tekniken.

Har ert parti några åsikter gällande regelverket för A-traktorer?

Vänsterpartiet

Vi anser att det nya regelverket är misslyckat. Det är helt orimligt att man genom en knapptryckning kan förvandla en A-traktor till en personbil. Ett fordon registrerat som A-traktor bör bara kunna användas som A-traktor.

Ett annat problem är att i nuläget inte finns några miljökrav vid besiktning av A-traktorer, vilket vi ser som en stor brist som behöver åtgärdas.

Vi vill att körkortsutbildningen för AM-körkort utvecklas så att utbildningen för A-traktorerna tydligare inkluderas och blir relevant, såväl teoretiskt som praktiskt.

Det behövs också regeländringar för att öka trafiksäkerheten för A-traktorer. Samtidigt är vi medvetna om att A-traktorer är en viktig mobilitetslösning för till exempel ungdomar i landsbygder, och därför vill vi inte införa några förbud.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet menar att trafiksäkerhet kopplat till A-traktorer är en väldigt viktig fråga. Antal registrerade A-traktorer har på ett år ökat med cirka 27%. Under 2020 ökade samtidigt antalet personskador i olyckor där A-traktorer var inblandade med 50%.

Mot bakgrund av detta beslutade regeringen i slutet av oktober att se över regelverket för A-traktorer. I översynen ingår bland annat att se över behovet av skärpta säkerhetskrav och att se över möjligheten till regler eller krav som gör det svårare att manipulera fordonen.

Socialdemokraterna

A-traktorer har stor betydelse för unga att transportera sig. Samtidigt ser vi fler olyckor där A-traktorer är inblandade.

Den S-ledda regeringen prioriterar trafiksäkerheten och har därför gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för A-traktorer. I uppdraget ingår att se över behovet av skärpta krav på säkerheten för A-traktorer och se över möjligheterna att införa regler eller krav som gör det svårare att manipulera A-traktorer.

 

Centerpartiet

Centerpartiet bejakar A-traktorn som fortskaffningsmedel eftersom detta fordon är viktigt för ungdomars tillgänglighet på landsbygden.

Vi vill höja maxhastigheten för A-traktorer till 45 km/h, analogt med EU-moped.

Vi vill förbättra trafiksäkerheten för förare och passagerare. Vi vill också ge Transportstyrelsen resurser för att kunna slutföra sin översyn av A-traktors regelutformning samt att det ska röjas i regelverket för fordon för ungdomar och göra det enhetligare för både A-traktor och EU-moped.

 

Liberalerna

Det tidigare kravet på att bilens hastighet på lägsta växeln ska vara högst 10 km/tim vid två tredjedelar av ursprungsmotorns maximala varvtal togs bort 2020.

Nuvarande krav är att hastigheten begränsas genom en elektronisk spärrning i bilens databox. Det har medfört att det är betydligt enklare att manipulera hastigheten och ställa om bilen till att inte ha någon hastighetsbegränsning.

Förändringen i lagen har gjort att antalet A-traktorer har ökat med ca 30% och tyvärr också antalet olyckor.

Regeringen bör skyndsamt se över regelverket för att omöjliggöra manipulation av A-traktorers hastighet, utreda körkortskraven och även se över vilken del av vägnätet dessa bör trafikera.

 

Moderaterna

Moderaterna anser att A-traktorer har en given plats bland våra färdslag på grund av att dess popularitet bland ungdomar samt att det finns betydande säkerhetsfördelar.

Regeringen bör säkerställa att nuvarande undantag i EU får finnas kvar.

Vad gäller hastighetsbegränsningen ser vi däremot att det kan finnas skäl att utreda frågan om det ska vara möjligt för en A-traktor att få färdas i upp till 40 kilometer i timmen istället för dagens 30.

 

Kristdemokraterna

A-traktorer, tillsammans med EU-mopederna har blivit väldigt populära. Nya ungdomsgrupper, där även unga flickor märks, har tagit till sig fordonstypen.

En ny motorkultur har fått en breddad användargrupp och stärkt mobiliteten för ungdomar. A-traktorer kan ha många olika utseenden och ha vikter som medför ett helt annat krockvåld än en mopedbil.

Tanken med att införa krav på kontrollbesiktning under 24-månadersintervall var att på så vis motverka manipulering av hastighetsbegränsningar. När detta ändå sker måste det beivras, något som belyser vikten av närvarande trafikpolis på våra vägar.

Sverigedemokraterna

Det bör införas bälteskrav i A-traktorer. Vi vill även att det utreds hur en höjning av hastigheten på A-traktorer från dagens 30 kilometer i timmen till 45 kilometer i timmen kan ske, då kan trafiksäkerheten öka – fordonen kommer inte att utgöra ett lika stort hinder i trafiken som vid max tillåtna 30 km/h.

Det bör göras ett tillägg på behörigheten AM och examinering av körkortsbehörighet AM med någon form av kunskapsvalidering av att föraren kan hantera ett fyrhjuligt fordon av denna vikt och storlek, behövs.

Manipulation med den hastighetsbegränsande anordningen är ett allvarligt brott, det är därför lämpligt att fordonet tas i beslag av polis eller bilinspektör för att sedan anses vara förverkat.

En av polisen dokumenterad mätning att fordonets konstruktiva hastighet överstiger den för fordonstypen maximala hastigheten, ska vara tillräcklig för en fällande dom. Hela fordonet skall vid en dokumenterad manipulation klassas som brottsverktyg.

Ackrediterade verkstäder bör tillåtas utföra teknisk undersökning gällande manipulation av hastighetsbegränsande anordning på A-traktorer och plombera den hastighetsbegränsande anordningen.

En majoritet av alla järnvägsövergångar, uppemot 3 500, saknar fortfarande bommar, ljus- eller ljudsignaler. Samtidigt ökar tillbuden enligt Trafikverkets statistik – 32 tillbud under 2016, 42 åren därpå, 49 år 2019 och 58 i fjol. Regeringen avsatte tre miljarder 2018 och gav Trafikverket uppdraget att öka säkerheten. Då sågs 1 000 plankorsningar över, varav 180 identifierades som extra farliga, en prioritering utifrån hur hårt trafikerade de korsande vägarna är och hur många människor som berörs av dem. Ett 40-tal av de 180 har säkerhetsförbättrats i dag. Tidigast 2029 ska de prioriterade korsningarna vara åtgärdade. Utöver dem återstår tusentals.

Hur ser ert parti på Trafikverkets arbete med att bygga bort de obevakade järnvägsövergångar som finns kvar?

Vänsterpartiet

Vi anser att detta arbete är viktigt och bör fortsätta även efter det aktuella regeringsuppdraget.

 

Miljöpartiet

Regeringens initiativ för att göra järnvägsövergångar säkrare är mycket positivt. Det är väldigt viktigt att Trafikverkets arbete kan fortsätta, så att åtgärder vidtas för att göra de särskilt osäkra övergångarna säkrare.

Socialdemokraterna

För oss socialdemokrater är trafiksäkerheten en prioriterad fråga. Det behövs ett aktivt säkerhetsarbete i transportsystemet för att nå regeringens mål om färre antal döda och skadade i trafiken.

Genom ett regeringsuppdrag från den S-ledda regeringen har Trafikverket börjat arbeta med plankorsningar som har högre olycksrisk. Trafikverket har också påbörjat ett antal utredningar för att ta fram förslag på hur dessa prioriterade korsningar kan göras säkrare.

Under 2019 och 2020 har ett 30-tal plankorsningar åtgärdats. Under perioden 2021–2025 planerar Trafikverket för att åtgärda resterande plankorsningar med förhöjd olycksrisk.

Sedan 2015 har en miljard kronor satsats på att bygga bort risker i järnvägen och 305 plankorsningar har byggts bort eller slopats.

 

Centerpartiet

Det är viktig åtgärd och den ska vara prioriterad av våra myndigheter och är i linje med Nollvisionen.

 

Liberalerna

Liberalerna anser att arbetet med att bygga bort farliga järnvägskorsningar ska fullföljas och intensifieras.

Varje enskild korsning måste dock bedömas var för sig och ibland kan det räckas med mindre förändringar medan det i vissa fall krävs mer omfattande ombyggnationer där viadukt är den bästa lösningen.

 

Moderaterna

För Moderaterna är säkerhet en av de högst prioriterade frågorna inom infrastrukturen. Påbörjade projekt ska avslutas och att de ska ske med större hastighet än vad regeringen har haft förmåga att styra Trafikverket till.

 

Kristdemokraterna

De obevakade järnvägsövergångarna är en av flera eftersatta trafikmiljöer som det är viktigt att vi kan komma ikapp. Kristdemokraterna har inte avsatt specifika medel för just detta ändamål men ser gärna att Trafikverkets arbete kan fortskrida enligt plan.

Sverigedemokraterna

Vi vill se att man prioriterar arbetet med att öka antalet planskilda korsningar och antalet bevakade plankorsningar.

Arbetet med att minimera antalet obevakade järnvägsövergångar, men också plankorsningar med enbart ljud och ljus, behöver intensifieras för att minska antalet olyckor.

Hänsyn till rimlig färdväg för boende måste beaktas när man bygger bort obevakade plankorsningar.

 

Vägar och underhåll

Nära kopplat till trafiksäkerhet är frågan om skötsel, underhåll och utbyggnad av vägnätet. Riksdagspartierna har olika syn på vilka satsningar som behöver göras.

Många känner sig otrygga om de stannar på en rastplats på kvällstid eller känner tvekan inför att stanna för att hjälpa någon som har fått problem med sin bil.

Vad har ni för förslag för att komma tillrätta med otryggheten längs våra vägar?

Vänsterpartiet

Vi har föreslagit att Polismyndigheten ska få i uppdrag att stärka det lokala polisarbetet. Polisen ska vara tillgänglig i hela landet, vilket inte är läget idag. Vi vill även att regeringen ska tillsätta en polisberedning i syfte att Polismyndighetens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt ska motsvara samhällsutvecklingen.

Även väghållarna har ett stort ansvar för rastplatsernas trygghet. Trafikverket och kommunerna som äger och tar hand om respektive rastplats ska se till att belysningen där är god, undanröja buskage och annat som kan skapa otrygghet, speciellt när det är mörkt.

Även nödtelefoner på rastplatser kan vara en del av lösningen. Rastplatser kan också utrustas till exempel med första hjälpen-kit och hjärtstartare.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet har för tillfället inga förslag angående otrygga rastplatser.

Socialdemokraterna

Rastplatserna längs våra vägar är viktiga och ska vara trygga och säkra. Därför ska otryggheten och den organiserade brottligheten motarbetas. En omfattande inventering av landets trafikkontrollplatser har gjorts av Polismyndigheten och Trafikverket. Expansionen av polisanställda med 10 000 fler anställda till 2024 förbättrar möjligheterna för polisen att utföra sitt uppdrag.

Trafikverket har även fått regeringens uppdrag att se över hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår flera delar som syftar till att möjliggöra att flera rast- och uppställningsplatser kan etableras.

 

Centerpartiet

Vi ser framgångsrika initiativ från olika rastplatshållare och markägare för uppställning där man mot en mindre avgift ger service och trygghet när man ställer upp sitt fordon. Detta är en typ av marknads- och entreprenörslösning som vi tror mycket på.

När det gäller enklare rastplatser är belysning en viktig faktor. Vi vill se ökade anslag till vägbelysning på vårt vägnät.

 

Liberalerna

Inte minst tack vare Liberalernas enträgna arbete pågår nu en stor satsning för att öka antalet polisanställda med 10 000 fram till utgången av år 2024.

Liberalernas bestämda uppfattning är att detta ska ske med bibehållna proportioner mellan poliser och civilanställda, dvs. huvuddelen av personalökningen ska åstadkommas i form av fler poliser i tjänst.

För Liberalerna är det också centralt att ökningen får genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer.

Det ökade antalet poliser måste också få genomslag i antalet trafikpoliser i syfte att minska otryggheten på vägarna.

 

Moderaterna

Det är viktigt att rastplatserna är trygga och har hög hygienisk standard, särskilt vid de stora vägarna. Denna omsorg avser både yrkesförare och civila förare.

Standarden på svenska rastplatser behöver höjas. En plan för detta arbete bör tas fram och möjligheten att införa en modell med externa finansiärer och avgifter utredas. Motsvarande modell finns i många andra europeiska länder.

 

Kristdemokraterna

Det ska vara möjligt att vara trygg som lastbilschaufför, även nattetid. Trafikverket bör därför få i uppdrag att tillhandahålla skyddade inhägnade zoner, säkra uppställningsplatser, för lastbilar över natten. Driften av dessa kan upphandlas.

Sverigedemokraterna

Vi vill utöka antalet rastplatser som har tillhörande övervakning. Det finns även behov av övervakning av den maximala parkeringstiden, nedskräpning och grövre brottslighet.

För att hantera brottslighet på väg vill vi att man undersöker möjligheterna till förstärkning inom polisen för kontroll av den yrkesmässiga och gränsöverskridande tunga trafiken.

Vi vill även se straffskärpningar gällande cabotage vid yrkesmässig trafik. Vi budgeterar 300 miljoner kronor för etablerandet av tio kontrollplatser för tung trafik samt 20 miljoner för installerandet av cabotagekontroller.

Dessa åtgärder skulle bidra till att trygga miljön generellt på väg och därigenom även på rastplatser.

Trafikverkets regler för vinterväghållning och halkbekämpning på det statliga vägnätet följs, enligt uppgifter till M Sverige, med varierande kvalitet över landet. Inställelse- och färdigställandetid tolkas olika i olika regioner, kontraktsutformningen lämnar öppet för olika tolkningar av hur halkbekämpning och vinterväghållning ska utföras och med vilka medel.

Hur vill ni se till att vinterunderhållet fungerar bättre i hela landet?

Vänsterpartiet

Vi anser att upplägget med upphandlat vinterunderhåll är en källa för problematiken som ni beskriver. Frågan kompliceras av att vi har stora skillnader i klimat och väder i landet, vilket gör det svårare att ta fram riktlinjer som ska gälla i hela landet.

På kort sikt vill vi att Trafikverket tar fram mer enhetliga riktlinjer som tar hänsyn till geografin och klimatet i de olika regioner och satsar kraftigt på kontraktuppföljning.

På längre sikt vill vi att Trafikverket successivt återtar vinterunderhållet i egen regi.

 

Miljöpartiet

Det är mycket viktigt att standarden på vinterväghållningen håller hög kvalitet i hela landet! För att nå dit krävs både resurser och samverkan.

För att möta behovet av resurser har vi i regering ökat underhållet för vägtrafiken. Vinterväghållning är också ett viktigt verktyg för att fler ska kunna cykla året runt och det är därför viktigt att Trafikverket, utöver bilvägnätet, också håller god standard på snö- och halkbekämpning på de cykelvägar myndigheten ansvarar för.

Socialdemokraterna

Att vinterväghållningen av våra vägar håller en hög kvalitet har en stor betydelse för såväl framkomligheten som trafiksäkerheten. I våras presenterade den S-ledda regeringen sin Infrastrukturproposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder på cirka 900 miljarder på infrastruktur till år 2033.

Det möjliggör kraftiga satsningar på såväl utveckling som underhåll av infrastrukturen. Samtidigt har regeringen beslutat att även tunga fordon ska ha vinterdäck på samtliga hjul. Det har en stor påverkan på framkomligheten på vägarna vintertid.

 

Centerpartiet

Av olika skäl så är det idag så att entreprenörer har avsagt sig uppdrag när det gäller tidskrävande plogning av enskilda vägar.

För att komma tillrätta med dessa problem anser Centerpartiet att vi måste ge nya direktiv till Trafikverket där åkerier ges möjlighet att åta sig sidouppdrag längst det stråk av statliga vägar de underhåller, och därtill ge mer pengar till enskilda väghållare så att de har råd att sköta sina vägar.

Det gör att vi kan få tryggare och mer framkomliga vägar på landsbygden.

 

Liberalerna

Liberalerna anser att staten även fortsättningsvis bör ta ett betydande ekonomiskt ansvar för att upprätthålla en god standard på det enskilda vägnätet, och myndigheternas tillämpning av regelverken bör syfta till att underlätta för underhåll och reinvestering av dessa vägar.

Ett exempel är snöröjning som är ett återkommande problem, där en effektiv samordning av snöröjning på statliga, kommunala och enskilda vägar kan underlätta snöröjningen och sänka kostnaderna för väghållarna av det enskilda vägnätet.

Liberalerna anser vidare att regeringen bör uppdra åt Trafikverket att tydliggöra regelverket och se över upphandlingar med underentreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning på både statliga och enskilda vägsamfälligheter.

 

Moderaterna

Moderaterna anser att säkert vägunderhåll vintertid är viktigt för att minska risken för trafikolyckor. Att det kan finnas variation för hur halkbekämpning utförs i Sverige behöver inte betyda att det görs på fel sätt, däremot är det viktigt att halkbekämpningen är effektiv.

Moderaterna har förslag om att anpassa den tillåtna perioden för användning av vinterdäck beroende på var i landet man befinner sig, bättre möjlighet att köra tunga transporter på tjälad mark samt att använda digital teknik för större differentiering av hastighet beroende väderförhållanden.

 

Kristdemokraterna

Det är oerhört viktigt att vi kan ha en jämn kvalitet på vinterunderhållet och att de avtal som tecknas kan borga för detta. Kristdemokraterna delar kritiken mot hur detta sköts idag, en kritik vi anser regeringen bör ta ansvar för.

Sverigedemokraterna

I genomförda riksdagsdebatter där frågan om underhåll av vintervägar är aktuell, har infrastrukturministern svarat att det inte finns några budgetbegränsningar vad gäller underhåll av vintervägar.

Likväl är bristerna påtagliga gällande halkbekämpning och snöröjning utmed det stora vägnätet. Vintern 2020–2021 samlade medborgare dokumentation om det bristande vägunderhållet i grupp på sociala medier, där det med stor tydlighet framgick att underhåll saknades på europaväg.

Även poliser och bärgare påtalade att halkbekämpningen var undermålig.

M Sveriges vägombud granskar årligen vägkvaliteten på våra stora vägar. Rapporten visar på stora skillnader på kvaliteten mellan landets norra och södra delar. Samtidigt är underhållsskulden stor. Många insatser som borde ha gjorts redan har skjutits på framtiden på grund av kostnadsskäl.

Hur ser ni på denna fråga?

Vänsterpartiet

Vi instämmer att vägunderhållet är eftersatt på många håll i landet, särskilt ute på landsbygden. Därför har vi en extra satsning på 500 miljoner kr utöver regeringens budget för vägunderhåll på landsbygder i vår budgetmotion för 2022.

 

Miljöpartiet

Att underhålla befintlig infrastruktur är en viktig fråga för Miljöpartiet. I regering har vi ökat underhållet för både väg- och järnväg.

Under pandemin, då folk reste mindre och det därmed fanns ett fönster för att utföra mer underhåll på väg och järnväg, så tillsatte regeringen 720 miljoner kronor till järnvägsunderhåll och 300 miljoner kronor till vägunderhållet.

I den senaste ekonomiska ramen för infrastruktur så föreslår vi att medel till underhåll av vägar blir 197 miljarder kronor – en ökning med 33 miljarder kronor.

Socialdemokraterna

Hög standard på våra vägar är viktig båda för framkomligheten och trafiksäkerheten. Regeringen har arbetat hårt för att förbättra vägkvaliteten och har kraftigt höjt anslagen för underhåll av väg.

I våras presenterade regeringen Infrastrukturproposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder på cirka 900 miljarder på infrastruktur till år 2033.

Medel till underhåll av vägar landar på 197 miljarder kronor – en ökning med 33 miljarder kronor mot föregående planperiod.

Regeringen har även i ändringsbudget samt i budgetpropositionen avsatt särskilda pengar för att öka underhållen av våra vägar.

 

Centerpartiet

Centerpartiet förhandlade infrastrukturpropositionen under våren år 2021. Sammanlagt anslås i denna proposition 799 miljarder fram till år 2033 – en ökning med nästan 21 procent jämfört med tidigare period.

Av de 799 miljarder kronor avsätts 437 miljarder kr till investeringar – underhåll av väg får 197 miljarder. Exakt hur dessa medel ska fördelas fastställs i den nationella transportplanen våren 2022. Mångmiljardsatsningen är viktig för att öka framkomligheten i hela landet och att nå klimatmålen.

Resultat är kraftiga förstärkningar av investeringar och underhåll av det svenska väg- och järnvägsnätet Anslaget i Centerpartiets budget för 2022 Vidmakthållande av statens transportinfrastuktur föreslås öka med 250 miljoner kronor år 2022 eftersom vi anser att underhållet av det finmaskiga vägnätet på landsbygden bör förstärkas.

Av samma anledning beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor per år 2023–2024. Anslaget föreslås öka med 50 miljoner kronor år 2022 till följd av en särskild satsning riktad mot enskilda vägar. Anslaget ska öka med 150 miljoner kronor per år 2023–2024.

Ett viktigt fokus i denna satsning bör vara plogning, men också tjälsäkring och insatser för att stärka bärigheten.

 

Liberalerna

Under lång tid har vägarna nedprioriterats genom minskat vägunderhåll vilket har fått konsekvenser i samtliga regioner.

De delar som främst påverkats är det lågtrafikerade landsbygdsvägnätet, som ligger längre ned i Trafikverkets prioritering. Det slår hårdast mot de delar av landet där bilen kan vara det enda alternativet för att transportera sig.

I Liberalernas budgetmotion för 2022 avsätter vi extra medel för att öka takten i vägunderhållet i syfte att minska olyckorna och undvika tvingande nedsättningar av hastighetsbegränsningarna som i första hand beror på bristande underhåll.

 

Moderaterna

Moderaterna anser det beklagligt att kvaliteten på Sveriges vägar skiljer sig beroende på var i landet man befinner sig. Samtidigt som vägkvaliteten försämras allt mer väljer regeringen att investera miljardbelopp i höghastighetståg. Det tycker vi är en dålig prioritering.

Ett väl fungerande vägnät är av avgörande betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Därför har vi med satsningar på förbättrat vägunderhåll i vårt budgetförslag.

 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna ser mycket allvarligt på detta. I samband med att Trafikverket presenterade inriktningsunderlaget för planperioden 2022–2033 var underhållet av våra vägar något man underströk lider stora behov.

Trafikverkets generaldirektör kommunicerade att både det lågtrafikerade och det högtrafikerade underhållet genomgår en försämring för vägsidan. Enligt generaldirektören tappar vi funktioner som vi en gång byggt upp.

En välskött infrastruktur är en central åtgärd för att främja den regionala tillväxten och människors möjligheter att bo och leva i hela landet.

I vår budgetmotion satsar vi därför utöver regeringen 3,5 miljarder ytterligare 6,5 miljarder på underhållet av våra vägar.

Det är mer än något annat parti satsar på vägunderhållet.

Sverigedemokraterna

Det är allvarligt att regeringen skjutit fram underhållsskulden. Vägunderhållet är viktigt och måste prioriteras.

Vi budgeterar år 2022, 250 miljoner kronor mer än regeringen för att kunna hantera vägunderhållsbehovet.

Trots vissa satsningar på underhåll kommer stora delar av Sveriges vägnät försämras på grund av den underhållsskuld som kontinuerligt byggs upp. Få eller inga nya vägar byggs. Fortfarande saknar flera viktiga europavägar mötesseparering. De är olycksdrabbade och pendlare får i stället sänka farten. Riksrevisionen har kritiserat Trafikverkets arbete enligt fyrstegsprincipen, eftersom billigare lösningar, som omskyltning, väljs framför mer rejäla åtgärder, av besparings- och miljöskäl. Men i takt med att bilismen ställer om, blir hållbar och konsumenter investerar för att till en betydande merkostnad bli utsläppsfria, förväntar sig många människor förbättrad mobilitet och säkrare, nya vägar.

Hur ska ni se till att nya vägar byggs?

Vänsterpartiet

Vi anser att fyrstegsprincipen är en bra utgångspunkt både för ekonomin och för miljön. Vi vill se en överflyttning från bil till kollektivtrafik, cykel och gång, naturligtvis utifrån de förutsättningar som finns på olika håll i landet.

Utanför tätbebyggda områden kommer bilen behövas som primärt transportmedel även i framtiden. Därför vill vi se till att det befintliga vägnätet underhålls i hela landet.

Vi vill också satsa på trafiksäkerhetsåtgärder.

 

Miljöpartiet

För Miljöpartiet är de viktigt att vi fortsatt satsar på infrastruktur för energieffektiva transporter, där det också finns investeringsskuld såsom för tåg, kollektivtrafik och cykel.

Att underhålla och säkra upp befintliga vägar är bra, men när vi ska bygga nytt är det viktigt att vi investerar i infrastruktur som bidrar till att göra Sverige transporteffektivt.

Socialdemokraterna

Förra året presenterade den S-ledda regeringen den största ekonomiska ramen någonsin för åtgärder för en förbättrad transportinfrastruktur. I infrastrukturpropositionen investerar vi cirka 900 miljarder kronor på investeringar och åtgärder fram till år 2033, och medlen till underhåll av vägar är på 197 miljarder kronor.

För oss socialdemokrater är förbättrad mobilitet och säkra och fungerande vägar prioriterad. Till våren 2023 kommer regeringen att presentera ny nationell plan där vi anger vilka objekt som ska prioriteras i den kommande planperioden.

 

Centerpartiet

I den infrastrukturproposition som regeringen presenterade förra året föreslås medel till underhåll av vägar bli 197 miljarder kronor – en ökning med 33 miljarder kronor.

Detta anslag ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

Centerpartiet var med och förhandlade fram proppen och det blev de största ekonomiska ramarna någons för transportinfrastrukturåtgärder. Sammanlagt uppgår ramen till 876 miljarder kronor för perioden 2022–2033.

Det är också viktigt att vi får ut ännu mer för de medel som anslås till både nybyggnation, investeringar och reinvesteringar. Det handlar om att Trafikverket blir mer effektiva i egen regi och i sina upphandlingar.

Produktivitet och metodutveckling måste bli bättre och kontrollen över utförda åtgärder likaså. Det finns olika utredningar som pekar på nödvändigheten av detta.

 

Liberalerna

Det krävs en kombination av nya och upprustade vägar. Det största behovet ligger på befintliga vägnätet.

En fortsatt satsning på underhåll och bärighetshöjande åtgärder på vägarna i hela landet är därför mycket angelägen, eftersom många av dessa vägar enligt den nuvarande nationella planen riskerar att vara i än sämre skick i slutet av den nuvarande planperioden.

Vi har samtidigt medverkat till att öka ramarna för nybyggnation av väg i den kommande nationella planen för infrastruktur.

Samtidigt behöver vi undersöka hur infrastrukturen kan användas mer effektivt, t. ex. genom att utnyttja s.k. geofencing. Metoden bör utvärderas för t.ex. tillämpningar där olika väganvändare kan få prioriterat tillträde till en och samma plats under olika delar av dygnet för att därigenom få ett mer effektivt utnyttjande av vår befintliga infrastruktur.

 

Moderaterna

Moderaterna prioriterar vägunderhållet och bilisternas framkomlighet och säkerhet. Moderaterna satsar mer än regeringen på vägunderhåll.

 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna ser anledning att ompröva den politik som under bred konsensus länge förts i syfte att överföra trafik från väg till järnväg.

I takt med att bränsleslag ställs om från fossil till förnybar eller elektrifiering försvinner de tidigare miljöskälen till överföringen. Både för gods- såväl som persontransporter är transporter på väg svåra att överträffa i termer av flexibilitet och räckvidd.

Nuvarande regeringsföreträdare har vid flera tillfällen uttryckt att vårt vägnät skulle vara ”färdigbyggt”. Vi håller inte alls med om det och vill tvärtemot att väginvesteringarna och dess påföljande underhåll kan öka till en nivå som främjar mobiliteten i Sverige.

Sverigedemokraterna

Det är mycket viktigt för hela Sverige att både utbyggnad och underhåll av väginfrastrukturen sker. Av den summa regeringen lägger på budgetpost 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, vill vi att 645 miljoner kronor används till utbyggnad och nybyggnation av det statligt ägda vägnätet.

Utöver regeringens anslag budgeterar vi 500 miljoner kronor extra för investeringar i järnvägs- och väginfrastrukturen.

Dessutom anslår vi 250 miljoner kronor utöver regeringens satsning, på underhåll av vägnätet.

 

Elbilar

Om vi ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta, vilket M Sverige står bakom, så kommer laddbara bilar att fylla en viktig funktion. Men för det kommer satsningar och investeringar behövas, frågor som partierna har olika svar på.

Elvägar ses av många som ett komplement i ett fossilfritt transportsystem. Även om det i dagsläget främst är tänkt att användas för tung trafik kan det på sikt förhoppningsvis innebära fördelar för personbilar.

Hur ställer ni er till statliga subventioner för utbyggnad av elvägar?

Vänsterpartiet

Vi ser positivt på att bygga elvägar där klimatnyttan blir stor, i synnerhet för den tunga trafiken. Transportörer som använder elvägar måste kunna åläggas en plikt att köra med elmottagare så att elvägen faktiskt används. Vi anser att transportinfrastruktur är en offentlig angelägenhet och anser att elvägar i så fall ska byggas av Trafikverket och kommunerna.

Det vore fördelaktigt om både lastbilar och bussar kunde använda samma elvägar där de byggs. Vi vill påminna om att vi idag har ett väl utbyggt nät av elvägar i form av järnvägen.

Därför är en överflytt av godstransporter från väg till järnväg det som i närtid bäst kan minska utsläpp och trängsel från våra vägar.

 

Miljöpartiet

Vi stödjer fortsatt forskning kring elvägar men ser inte att tekniken är mogen för en storskalig utbyggnad. Ingen teknisk standard finns än, och utan standardisering på till exempel EU-nivå finns risken att vi satsar på en modell som ändå kanske inte kan nyttjas av åkeribranschen.

Järnväg med stålhjul mot stålräls är också betydligt mer energieffektivt än gummidäck mot asfalt, och behovet av satsningar på framförallt järnväg är fortfarande stort ur ett transporteffektivt perspektiv.

Socialdemokraterna

Elvägar kan vara en viktig del i att minska utsläppen inom transportsektorn och Sverige ligger i täten i EU för utbyggnaden av elvägar.

I oktober 2020 gav regeringen en utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll av elvägar kan finansieras. Utredningen har överlämnats och bereds på regeringskansliet.

 

Centerpartiet

Centerpartiet anser att uppförandet av elvägar på vissa sträckor kan vara ett samhällsgemensamt intresse och därför bör frågan om statligt stöd utredas.

Här är det viktigt att lyssna på branschaktörerna där tillverkarna av tunga fordon ser ut att allt mer förespråka laddpunkter, snarare än elvägar. På vissa givna sträckor kan elvägar ändå vara relevant. All tung trafik utvecklas inte mot direktelektriskt i nuläget utan flytande biogas utgör en betydande del och vätgas kan spela en roll i framtiden, därför måste man se till utvecklingen för att se hur stort behovet och nyttjandegraden väntas vara.

För att elvägar ska bli verklighet krävs även andra konkreta åtgärder som att dra el till vägarna och samarbete med andra länder för att sätta en standard.

Däremot anser vi att statligt stöd till laddpunkter för tung trafik bör utvidgas och påskyndas, samt att regelverket bör förtydligas när det kommer till möjlighet att göra undantag för elnätsagaren att uppföra laddpunkter för tung trafik.

 

Liberalerna

Det är rimligt att staten gör investeringar i elvägar och vi vill se att de kommer igång. Men det behöver inte betyda att elvägarna ska subventioneras.

Den som använder elvägen ska betala för det.

 

Moderaterna

Moderaterna har i dagsläget inget sådant förslag. I stället har vi valt att satsa på ett teknikneutralt tank- och laddinfrastrukturstöd för tunga fordon.

 

Kristdemokraterna

I dagsläget utgår statliga subventioner för att främja uppförande och test av olika elvägar. I takt med att detta mognar tekniskt och blir aktuellt för större vägsträckor och stråk bör det ses som en del av infrastrukturen.

Sverigedemokraterna

Vi budgeterar inte 2022 för att staten ska subventionera utbyggnad av elvägar.

Trots att antalet elbilar och laddhybrider fortfarande är relativt lågt har utbyggnaden av nödvändig infrastruktur hamnat på efterkälken.

Tusentals nya publika laddstolpar skulle krävas för att täcka dagens brist. Ökade satsningar och förenklade regler krävs också, särskilt för dem som bor i flerfamiljshus eller parkerar på en samfällighet. Kommande EU-krav på laddmöjligheter vid nybyggnation kommer möjligtvis bidra till att öka antalet laddstolpar.

Hur vill ni komma tillrätta med den eftersatta utbyggnaden av laddinfrastrukturen?

Vänsterpartiet

Vi anser att Trafikverket bör bli ansvarig för utvecklingen av laddinfrastrukturen i samband med det statliga vägnätet. Ett enhetligt betalsystem för laddning behöver också tas fram. Kommunerna bör också ta ett större ansvar för att möjliggöra laddning på gatumark.

Där kan olika lösningar vara tillämpliga i olika kommuner. De kommuner som har ett kommunalt parkeringsbolag kan till exempel utan problem sälja el till sina kunder. Troligtvis behövs även regeländringar för att tydliggöra vad kommuner kan göra och hur samfälligheter kan lösa laddningsfrågan.

 

Miljöpartiet

Vi behöver både bygga ut laddinfrastruktur längs landsvägar men också förbättra möjligheterna att installera laddinfrastruktur för fler typer av bostäder.

Miljöpartiet har i regering därför gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda åtgärder som ska underlätta för hemmaladdning av fordon, som bland annat omfattar just samfälligheter och flerbostadshus.

Statligt ansvar är nödvändigt, särskilt för att bygga ut laddinfrastruktur i glesbygd och andra ställen där det idag finns “vita fläckar” på kartan över laddstolpar.

Därför vill vi ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet.

Socialdemokraterna

Klimatklivet är ett stöd till investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Hittills har klimatklivet bidragit till finansieringen av 65 000 laddningspunkter i Sverige.

I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen en kraftig förstärkning av Klimatklivet.

 

Centerpartiet

För oss är det viktigt att takten för laddningsinfrastrukturen byggs ut i samklang med en ökad andel elektrifierade fordon. Vi vill att det tas fram nationella mål för täthet av laddningsinfrastruktur i kombination med att det ska bli lättare och billigare att uppföra laddstationer nära hemmet. Arbetet med att förenkla uppförandet av laddpunkter inom samhälligheter och flerhusbostäder är fortsatt högst angeläget. Vi ser att det idag finns flera regler kopplade till samfällighetsföreningar som gör det svårt och dyrt att bygga laddstolpar. Vi vill göra det enklare att göra undantag, eller helt slopa kravet på att uppföra en ny förrättning som fördyrar och försvårar processen.

Sedan driver vi sedan länge att det ska bli möjligt att ladda bilen i gatubelysningen, där elen redan är framdragen, vilket idag inte är tillåtet. Vi vill se en ökad upphandling av laddstationer i områden där marknadsmekanismerna är svagare samt en ökad utbyggnad av laddstolpar på offentliga arbetsplatser. Vi vill också införa en ”rätt till laddning” där hyresvärden eller bostadsrättsföreningen inte kan neka dig laddning om du bekostar den själv. Liknande regler finns i andra länder.

När det kommer till tunga fordon konstaterar vi att utvecklingen går ännu långsammare än för personbilarna, samtidigt som ett ökat utbud av elektrifierade tunga fordon börjar komma på plats. Betalningsviljan är samtidigt låg, då det är färre som ska nyttja dessa fordon, samt att det är större investeringar per laddpunkt som krävs.

Enligt EU-direktiven på området ska nätföretag inte äga, utveckla, förvalta eller driva laddningspunkter för elfordon (utom för eget bruk). Däremot ges viss möjlighet till undantag från huvudregeln, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Centerpartiet anser att det vore klokt att utnyttja alla tillämpbara undantag för att snabbt få på plats en utbyggd infrastruktur och snabba på den gröna omställningen inom den tunga fordonsflottan.

Vi vill också satsa extra på elektrifiering av arbetsmaskiner och fokusera på regionala elektrifieringspiloter där lokala områden kan elektrifieras tidigt i särskilda rutter där trafiken är förutsägbar och lämplig.

 

Liberalerna

En otillräcklig laddinfrastruktur är det stora hotet mot elektrifieringen av de lätta vägtransporterna. Vi vill se mer långtgående krav för den befintliga bebyggelsen.

Än så länge har Sverige infört EU-direktivet på sin miniminivå. Vi vill skärpa det. Parkeringar där bilar står mellan 2 och 24 timmar ska ha laddpunkter: arbetsplatser, gatuparkering, parkeringar vid flerfamiljshus i samfälligheter med mera.

Detta är retroaktiva krav och därför är det rimligt att staten subventionerar investeringen. Vi avsätter i vår budgetmotion 1800 miljoner kronor 2022 och 1200 miljoner 2023.

 

Moderaterna

Moderaterna anser att en snabb utbyggnad av den svenska laddinfrastrukturen behövs för att vi ska nå uppsatta mål och minska utsläppen.

För att nå dessa mål tillsätter vi finansiering, men satsar också på att underlätta tillståndsprocesserna samt att säkerställa att det finns tillräckligt med ren el.

 

Kristdemokraterna

Vi gör i vår budget, utöver medel som avsätts i klimatklivet, en riktad satsning motsvarande 100 miljoner kronor per år för upprättande laddstolpar till personbilar och tung trafik.

Energimyndigheten har i närtid också publicerat ett uppdrag där de identifierat hinder för boende i flerbostadshus och boende i övrigt. Myndigheten föreslår också åtgärder som ska underlätta tillkomsten av laddpunkter samt gör jämförelser med andra länders lagstiftning.

Det finns anledning att följa upp flera av dessa förslag och i synnerhet stärka rätten till laddning för boende i flerbostadshus.

Sverigedemokraterna

Staten måste ta ett större ansvar vad gäller utbyggnad av laddinfrastruktur. Vi ser positivt på att öka anslagen på området.

Vi budgeterar på utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård, 350 miljoner kronor årligen 2022, 2023 och 2024 som stöd till utbyggnad av laddinfrastrukturen vid bostäder och i andra lokala miljöer.

Snabbladdare gör att man kan ladda ett batteri på mindre än en halvtimme. Samtidigt kostar en avancerad snabbladdare mångdubbelt mer att bygga jämfört med en vanlig laddare. Det gör att priset för att ladda ifrån en sådan ofta blir högt.

Hur vill ert parti öka tillgången till publika snabbladdare?

Vänsterpartiet

Vi anser att den huvudsakliga laddningen bör ske där bilen står mest, alltså i närheten av bostaden eller arbetsplatsen eller på en infartsparkering. Där är normalladdning det mest lämpliga – den är billigare att bygga och den förorsakar inte heller likadana effekttoppar som snabbladdning.

Normalladdning bör kompletteras med snabbladdning främst längst det statliga vägnätet och vid viktiga målpunkter. Vi anser att Trafikverket bör få i uppdrag att säkerställa att det finns tillgång till snabbladdning i samband med det statliga vägnätet.

Riksdagen ställde sig bakom Vänsterpartiets förslag till tillkännagivande om laddinfrastruktur när regeringens infrastrukturproposition behandlades i juni 2021.

Därför förutsätter vi att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur i hela Sverige, sätter tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbetar inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se en nationell plan för hur nätverket med snabbladdare för elbilar ska byggas ut.

Socialdemokraterna

Klimatklivet är ett stöd till investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Klimatklivet bidragit till finansieringen av 65 000 laddningspunkter i Sverige, varav 10 800 publika. Klimatklivet utökas kraftigt för att nå 3,6 miljarder kronor 2024.

Därutöver har regeringen avsatt 50 miljoner kronor i tre år för investeringskostnader för snabbladdning av elfordon i särskilt syfte att täcka de ”vita fläckar” på laddinfrastrukturkartan där sådana publika laddstationer annars inte byggs.

 

Centerpartiet

Eftersom laddning i första hand sker i hemmet eller på arbetsplatsen där bilen står stilla länge är det först och främst viktigt att tillräckliga alternativ finns, för att möta detta behov. Det är och kommer dessutom att vara det klart billigaste alternativet.

Här har Klimatklivet och Centerpartiets initiativ ”Grönt avdrag” varit viktiga. Snabbladdning behövs för mer långväga resor, även här är det nödvändigt att titta på stråk där nyttjandegraden kan tänkas bli hög, för att nå lönsamhet.

Klimatklivet har beviljat stöd till snabbladdningsstationer och Trafikverket tilldelar stöd till snabbladdare i det prioriterade vägnätet där marknaden inte själva kan lösa situationen, vilket vi har varit drivande i att få fram.

Vidare driver Centerpartiet att det ska tas fram mål för täthet av infrastruktur inom ramen för översynen av AFID-direktivet. Därefter vill vi se över stödformerna för att se till att samtliga laddningsbehov täcks.

 

Liberalerna

Statens ansvar är framförallt att säkerställa att det går snabbt och enkelt att ansluta snabbladdarna till elnätet. EU-kommissionens förslag om enhetliga betallösningar för snabbladdning är en viktig åtgärd för tillräcklig publik kapacitet.

I korthet handlar det om att vanliga betallösningar ska kunna användas för att betala laddningen. Inga abonnemang eller appar ska krävas. Typiskt ska kreditkort kunna användas överallt. Detta är mycket välkommet då det kraftigt skulle förbättra tillgången på laddare för den enskilde.

 

Moderaterna

Moderaterna satsar på att införa ett teknikneutralt stöd för utbyggnad av laddstolpar och annan laddinfrastruktur, exempelvis vätgasladdning.

 

Kristdemokraterna

Under året upprättas genom Trafikverket 62 nya platser där operatörer som vill bygga snabbladdare kan få investeringsstöd.

Det här är en satsning som vi stöder och vill fortsätta med för att göra det möjligt att ha elbil varhelst i landet.

Sverigedemokraterna

Vi har ingen specifik budgetsatsning på just snabbladdare. Däremot anser vi att staten måste ta ett större ansvar vad gäller den generella utbyggnaden av laddinfrastruktur och vi budgeterar 350 miljoner kronor årligen 2022, 2023 och 2024 som stöd till utbyggnad av laddinfrastrukturen vid bostäder och i andra lokala miljöer.

Antalet elbilar och elbilsägare ökar kontinuerligt och kan förväntas fortsätta öka under överskådlig framtid.

Hur vill ert parti tillse en god tillgång till el för hela landet?

Vänsterpartiet

Elektrifieringen är en central del i klimatomställningen, inte bara för transportsektorn utan även för industrier. Vänsterpartiet vil bygga ut den förnybara elproduktionen i hela landet, vilket betyder stora satsningar främst på vindkraften, även i södra Sverige.

Vi vill även bygga ut överföringskapaciteten för att garantera att man har tillräckligt med effekt i hela landet.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill utforma en långsiktig elektrifieringsstrategi för transportsektorn som gör att varje TWh el används så effektivt som möjligt och åstadkommer största möjliga trafiknytta i form av persontrafikkilometer och ton gods.

Vi vill också uppgradera det svenska stamnätet för el så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar mer förnybar el.

Vi vill fortsätta satsa på förnybar energi så att Sverige får hundra procent förnybar el och värme redan år 2030.

Socialdemokraterna

Regeringen håller på att slutföra arbetet med en nationell strategi för elektrifieringen. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering som bidrar till att uppnå klimatmålen för 2030, 2040 och 2045.

Strategin tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn. Strategins helhetsgrepp är en förutsättning för att möjliggöra en omfattande elektrifiering i samhället.

Vi tar höjd för en fördubbling av elbehovet till år 2045, från dagens ca 140 TWh. Utbyggnadstakten för transmissionsnätet ökar nu dramatiskt med tredubblade investeringar jämfört med tidigare år.

En fortsatt snabb utbyggnad av vindkraft förväntas och måste till de närmaste åren. Regeringen arbetar för att halvera tiderna för nya elledningar. Vi har gjort ett historiskt stort tillskott till Energimarknadsinpsektionen för arbetet med att korta handläggningstiderna.

I närtid behöver fokus ligga på att skyndsamt följa upp och göra insatser som åtgärdar den lokala kapacitetsbrist som idag är en utmaning i olika delar av landet och som kan riskera att bromsa elektrifieringen.

Det krävs åtgärder för att öka kraftproduktionen i södra Sverige. Här har havsbaserad vindkraft en stor roll att spela.

 

Centerpartiet

Detta är en prioriterad fråga för Centerpartiet eftersom det har så stor bäring på omställningen i stort. Ett av de stora problemen i det svenska elsystemet idag är inte tillgången på elenergi, utan tillgången på lokal kapacitet. Elen når helt enkelt inte fram till där den behövs.

Att bygga ny storskalig elproduktion avhjälper därför oftast inte problemet. De senaste decennierna har Sverige haft ett relativt stabilt energibehov men med bland annat elektrifieringen av samhället ser vi ett kraftigt ökande elenergibehov framgent. Det behöver vi ta höjd för i planeringen, det är också därför som Centerpartiet varit drivande att ge Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen just ett sådant uppdrag.

Vi vill att det ska tas fram ett planeringsmål för att vi år 2040 ska kunna inrymma minst 300 TWh elenergi i systemet utan kapacitetsproblem. Centerpartiet anser också att vi behöver öka den lokala kraftproduktionen, stärka överföringskapaciteten samt halvera tillståndsprocesserna för nya ledningar och för nya produktionsanläggningar.

Vi behöver i närtid också fokusera på att energieffektivisera och satsa mer på smart användning. Just kring elbilsladdning finns stor möjlighet att styra laddningen till tillfällen då belastningen på nätet är låg och tillgången på el är hög, exempelvis på natten, eftersom bilen står still så stor del av tiden och då oftast i hemmet där den mesta laddningen sker. Det håller dessutom nere priserna och stabiliserar elsystemet.

Elnätsregleringen och annan relevant lagstiftning behöver anpassas till teknikutvecklingen, något som Centerpartiet driver på för. Som komplement krävs också satsning på tekniker som digitalisering, batterier och vätgas för energilagring, och möjliggöra flexibel användning. Vår samlade politik går att läsa i vår kommittémotion.

 

Liberalerna

Elförsörjningen är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor. Både industrins omställning och elektrifieringen av transportsektorn är helt beroende av att det finns el när den behövs och där den behövs och att elen är rimligt prissatt. Alla pratar om elnät. Det är nog så viktigt, men de problem vi har i elförsörjningen idag beror inte i första hand på brist på nät mer än lokalt.

Däremot har vi, framförallt i södra Sverige, ett omfattande underskott på planerbar elproduktion som också ger en stabilitet i systemet.

Liberalerna vill se en rad åtgärder för att göra det snabbare och billigare att bygga elproduktion såväl som elnät. Den väderberoende elproduktionen behöver byggas ut hand i hand med den planerbara för att kraftsystemet ska fungera och leveranssäkerheten ska kunna upprätthållas.

Liberalerna är skeptiska till att använda elbilars batterier för att stötta elnätet. Alla sådana lösningar måste ske helt och hållet på bilägarens villkor. Det får inte finnas tvingande krav på att delta med sitt batteri. Den som vill ladda sin bil vet bäst när det behöver göras.

Det är rationellt att styra effektuttaget till tider när det finns gott om el och nätkapacitet, men om bilisten har ett behov ska hon alltid kunna ladda sin bil när hon vill (vilket kan komma att vara dyrare än att ladda när det finns mer kapacitet). Bilisten ska ha kontroll över hur laddaren beter sig.

 

Moderaterna

Moderaterna har lagt ett flertal förslag för att möjliggöra elektrifieringen av samhället och för att öka produktionen av ren el i hela landet.

För att möjliggöra mer ren elproduktion måste vi bygga ut elnätet och förenkla tillståndsprocesserna. Därtill måste vi öka produktionen av både förnybart och kärnkraft.

Det går inte att som nuvarande regering stänga ner fullt fungerande kärnkraftsreaktorer när vi behöver en ren och stabil elförsörjning till lågt pris för att möjliggöra elektrifieringen och minska våra utsläpp.

 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna ser att planeringen för ökad elanvändning i Sverige bör utgå från ett elbehov på minst 300 terawattimmar år 2045. Att jämföra med 2020 års produktion på 158,8 terawattimmar.

För att detta massivt ökade behov ska kunna fyllas måste vi använda alla till buds stående medel. Bygga ut elnätet och ta bort flaskhalsar, fortsätta bygga ut förnybara energislag, satsa på energilagring, arbeta för ökad flexibilitet i elsystemet, vidmakthålla vattenkraften, goda villkor till kraftvärmen, samarbeta med grannländer och bygga ut vår kärnkraft.

För att hela landet ska få tillgång till el kan särskilt tekniken med små, modulära reaktorer nämnas. Deras små anspråk på yta gör att de kan placeras flexibelt efter var behoven är som störst.

Sverigedemokraterna

Vi måste framförallt ha mer planerbar kraftproduktion som exempelvis kärnkraft för att kunna säkerställa att det finns tillgång till el i hela landet under årets alla timmar. Detta är en förutsättning för att näringsliv och hushållen ska vilja delta fullt ut i elektrifieringen.

Vi ser det även som angeläget att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen. Vidare måste staten ta ett större ansvar vad gäller utbyggnad av laddinfrastruktur.

Vi ser positivt på att öka anslagen för detta och satsar i budgeten 350 mnkr per år 2022–2024 utöver regeringen.

 

Omställning till fossilfri fordonsflotta

Laddbara bilar är bara ett av verktygen för att nå en fossiloberoende fordonsflotta. Här diskuterar vi reduktionsplikt, drivmedelsskatter, skrotningspremier och miljözoner med riksdagspartierna.

I Trafikverkets basprognos antas bränslepriset öka med 85 procent (realt) 2017–2040 till cirka 27 kr/liter (dagens prisnivå), till följd av högre bränsleskatt (2 procents höjning per år enligt regeringsbeslut) och ökad inblandning av biodrivmedel (från dagens cirka 14 procent till cirka 71 procent).

Vad är er åsikt om nuvarande och framtida drivmedelsskatter?

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att drivmedelsskatterna är ett bra styrmedel för transportsektorns klimatomställning. Samtidigt vill vi kompensera för de höga drivmedelskostnaderna till personer som bor på landsbygden och inte har något annat alternativ än att använda bilen.

Vänsterpartiets anser att fossila drivmedel inte ska användas alls från 2035 vilket gör att beskattningen av just dessa drivmedel inte kommer att vara ett problem 2040. Samtidigt vill vi stödja och ge större incitament till omställningen av fordonsflottan från fossila drivmedel till utsläppsfria sådana.

 

Miljöpartiet

Ekonomer är eniga om att koldioxidskatten på drivmedel är det effektivaste styrmedlet för att minska våra utsläpp från transportsektorn. Det bidrar till att ställa om fordonsflottan mot bränslesnålare fordon, därför vill Miljöpartiet se en fortsatt hög nivå på koldioxidskatten för drivmedel. 

Socialdemokraterna

Vi ska år 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta samtidigt som medborgarna givetvis ska kunna bo och arbeta i hela landet. De bilar som kommer in i fordonsflottan behöver dra mindre bränsle, då blir de också billigare att köra. Bränslepriset har stigit kraftigt på grund av stigande oljepris, begränsad raffinaderikapacitet och dyra biodrivmedel. BNP-indexeringen av drivmedelsskatterna pausades 2021 och 2022 för att möta det faktum att marknadspriset på biodrivmedel generellt är högre.

Regeringen har även infört en särskild skattenedsättning för folk som bor i glest befolkade områden, syftet är både att vara en kompensation och en regional stimulans.

Slutligen: riksdagen har beslutat om att skatten på bensin ska sänkas vilket får tolkas som ett tillkännagivande till den nya regeringen som den har att hantera.

Centerpartiet

Centerpartiet anser att fordonsflottan ska bli fossiloberoende. Av den anledningen driver vi på för ett effektivt bonus-malus-system, konverteringspremier och utbyggnad av laddinfrastruktur. Det är viktigt att människor, inte minst på landsbygden, som idag är beroende av bilen ges möjlighet att ställa om – utan att vi försvårar för folk att bo och arbeta i hela landet.

Vi har tidigare, inom ramen för vårt budgetsamarbete med regeringen inom januariavtalet, pausat överindexeringen av bränsleskatten under denna mandatperiod.

Vi följer utvecklingen och anser att det är rimligt att det gradvis blir dyrare att köra på fossila drivmedel, men att denna utveckling måste ske i en takt som inte bestraffar de som idag är beroende av bilen på landsbygden.

Liberalerna

Liberalerna anser att koldioxidbeskattningen ska utgå ifrån koldioxidutsläppen. Det innebär att den ska sänkas (per liter) i takt med att den fossilfria komponenten i bränslet ökar och koldioxidutsläppen minskar. Koldioxidutsläpp ska dock beskattas.

 

Moderaterna

Sverige är ett land med långa avstånd där många är beroende av bilen. I dag är drivmedelspriserna mycket höga.

För att minska kostnaden för hushåll och företag som är beroende av bilen vill Moderaterna sänka skatten på bensin och diesel så att det blir billigare vid pumpen.

Kristdemokraterna

Nuvarande drivmedelspriser är en kännbar del av många hushållsekonomiers plånböcker. Vi har till följd av löneutveckling och effektivare bilar inte riktigt samma allvarliga läge som för 20–30 år sen.

Sverigedemokraterna

Vi vill se en sänkning av nuvarande skatter samt att lagstiftningen som föreskriver årliga uppräkningar ska avskaffas.

Regeringen och riksdagen har slagit fast att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

Vilka förslag har ni för att uppnå detta mål?

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill se att fordonsflottan blir fossilfri till 2030. Vi vill införa försäljnings- och importförbud på nya fossildrivna bilar från 2025 och att Sverige verkar för liknande förbud i hela EU.

Vi har föreslagit att en mer detaljerad handlingsplan med ytterligare styrmedel ska tas fram.

 

Miljöpartiet

I Miljöpartiets nya klimatfärdplan så listar vi ett flertal åtgärder för omställning av fordonsflottan. Våra förslag rör såväl personbilsflottan, tung trafik och sjöfart. Vi vill ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet, samt en nationell plan för tankställen för biogas. Vi vill fasa ut nybilsförsäljning av bensin- och dieseldrivna bilar till 2025, för att inte fortsätta att addera fossilberoende fordon till den svenska fordonsflottan.

Miljöpartiets mål är att den sista droppen fossilt drivmedel ska säljas senast 2030. Det vill vi göra bland annat genom en ytterligare skärpt bonus malus. Vi vill också införa åtgärder som främjar en begagnatmarknad för elbilar i Sverige, för att göra billigare elbilar tillgängliga för fler.

Socialdemokraterna

Vi socialdemokrater ser det som avgörande att Sverige minskar utsläppen av växthusgaser i transportsektorn.

Vi anser att bonus–malus-systemet bidrar till detta genom att högre skatt tas ut på nya lätta fordon med högre utsläpp och bonus lämnas vid köp av nya mer miljöanpassade fordon.

Andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen ökar nu också snabbt. Vilket är positivt för omställningen av fordonsflottan. Det är också en fingervisning på att den tekniska utvecklingen går framåt och att laddbara fordon blir mer konkurrenskraftiga. Därför behöver vi bredda klimatklivet så att den nödvändiga ladd-infrastrukturen byggs ut i Sverige.

 

Centerpartiet

Centerpartiet ser att det finns behov av en rad styrmedel som kompletterar varandra, för att nå en fossiloberoende fordonsflotta. Det behövs åtgärder för att uppmuntra till köp av bilar med låga utsläpp (som el- eller biogas eller möjligtvis vätgasbilar) vid nybilsinköp. Här är det viktigt att bonusen även för de bästa bilarna finns kvar några år framöver för att den positiva utveckling vi nu ser ska fortsätta. Regeringen vill slopa denna bonus men Centerpartiet vill ha den kvar. För att uppmuntra till investering av en elbil behövs också andra åtgärder, som att det ska bli enklare och billigare att uppföra laddstolpar samt förenklad betalningsmöjlighet vid laddstationer. För vita fläckar där det inte är lönsamt att investera i laddpunkter ska staten garantera laddmöjlighet för att öka möjligheterna till körning av elfordon i hela landet.

Det är också av yttersta vikt att vi får en lagstiftning som stoppar den stora miljöbilsexporten. Här har Centerpartiet varit aktiva med att få fram ett förslag där bonusen följer bilen, för att inte skapa ett system som avskräcker ett inköp av en miljöbil.

För de bilar, tunga transporter och arbetsmaskiner i den befintliga parken vill vi se en successivt ökande inblandning av biodrivmedel, för att minska utsläppen.

Även nya lösningar med bilpooler och smarta digitala mobilitets- och delningstjänster måste utvecklas. Vi har också fått igenom stöd till konvertering för mer miljövänlig drift inom ramen för Januariavtalet.

Slutligen vill vi se en skrotningspremie för uttjänta fordon.

 

Liberalerna

De två viktigaste åtgärderna är övergången till elbilar och reduktionen av koldioxidutsläppen från de flytande bränslena. Vi står vid en brytpunkt där försäljningen av rena elbilar accelererar av ekonomiska skäl. Kostnaden för att köra elektriskt är betydligt lägre än att köra på bensin eller diesel. Det i sin tur kommer att påverka andrahandsvärdet för icke-elektriska bilar. Det viktigaste nu är att säkra att laddinfrastrukturen byggs ut tillräckligt snabbt.

Liberalerna driver på för att skärpa de krav på laddinfrastruktur i befintlig bebyggelse som träder i kraft 1 januari 2025. Eftersom det handlar om retroaktiva krav är det rimligt att det finns ett statligt stöd till investeringen.

Vi avsätter tre miljarder för detta under 2022 och 2023 i vår budgetmotion. Det ska finnas laddare på parkeringar där bilar står mellan 2 och 24 timmar.

 

Moderaterna

För Moderaterna är elektrifieringen av transportsektorn central i omställningen till ett fossilfritt Sverige. Moderaterna satsar därför på att bygga ut laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon i hela landet. Ska hushåll och företag kunna byta till elfordon måste laddinfrastruktur vara på plats.

Samtidigt måste vi också säkra tillgången till ren el, inte minst genom att värna kärnkraften. Därtill vill Moderaterna införa ett grönt bränslestöd för att stödja forskning och utveckling av hållbara bio-, vätgas- och elektrobränslen.

 

Kristdemokraterna

Vi stödjer reduktionsplikten för väg- och luftfartyg, se nedan. Vi avsätter utöver medel till Klimatklivet även en riktad satsning om 100 miljoner per år för att främja uppbyggnaden av elektrifierad infrastruktur. Vi reserverar medel för finansieringen av nya, anslagsfinansierade isbrytare som kan gå på utsläppsfri metanol.

Vi avsätter 100 miljoner kronor per år för flygplatsernas möjlighet att upprätta kapacitet för elflyg.

Sverigedemokraterna

Vi är kritiska till sektormål då det kan leda till ineffektiva och samhällsskadliga styrmedel. Det är att föredra att arbeta med ett övergripande mål. 2030-målet om fossiloberoende fordonsflotta förutsätter kraftiga ökningar av drivmedelspriserna vilket vi motsätter oss.

Målsättningen att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn bör flyttas fram. Övergången måste vara teknikneutral, det skapar möjligheter till ett snabbare resultat.

Varje år ska den som tillhandahåller drivmedel minska växthusgasutsläppen med en viss procentsats. Detta uppnås genom att gradvis blanda i mer och mer biodrivmedel i bensinen/dieseln.

Hur ställer ni er till reduktionsplikten?

Vänsterpartiet

Vi har inte motsatt oss reduktionsplikten som princip, men vi anser att dagens utformning kan leda till en alltför stor efterfrågan av biomassa, därför behöver den totala användningen biobränsle minska inom reduktionsplikten.

Biobränslen ser vi som en övergångslösning då tillgången till hållbart producerade biobränslen är begränsad och de gör bättre nytta i tung trafik där elektrifieringen ligger längre fram. På längre sikt ser vi att hela persontrafiken på väg ska elektrifieras och effektiviseras, och i den omställningen ligger personbilarna längst fram i utvecklingen.

 

Miljöpartiet

Reduktionsplikten är ett viktigt verktyg för att fasa ut det fossila ur tanken, som Miljöpartiet har drivit. Tack vare reduktionsplikten blir det enkelt att tanka miljövänligare.

Socialdemokraterna

Reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser och nå Sveriges klimatmål.

Reduktionsplikten har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och arbetsmaskiner, som står för nära 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

 

Centerpartiet

Centerpartiet har sedan länge förespråkat ett system med reduktionsplikt för att stegvis minska transportsektorns utsläpp. Det är positivt att en sådan reduktionsplikt införts och stärkts i samband med översynen, som Centerpartiet varit med och förhandlat fram. Reduktionsplikten behöver vara ambitiös, skapa förutsägbarhet och säkra att kvoterna sätts så de ligger i linje med målet om att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030.

Det börjar också bli dags att dra ut riktningen ytterligare för att med tiden uppnå total utfasning av fossila bränslen. Centerpartiet vill vid reduktionspliktens nästa kontrollstation se över om en kvot bör införas för avancerade biodrivmedel. Detta skulle gynna produktion och användande av drivmedel med mycket låg klimatpåverkan och låg risk för förändrad markanvändning. Det skulle också gynna svensk produktion av biodrivmedel.

Utöver detta har Centerpartiet länge varit drivande för ett produktionsstöd för ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige vilket kan bidra till sänkta kostnader och som stärker vår försörjningsförmåga.

 

Liberalerna

Reduktionsplikten är nödvändig för att vi ska nå klimatmålen. Vi liberaler vill inte förbjuda människor från att använda sina bilar. Däremot måste klimatavtrycket från bränslet minska. Kravet är att bränslet som blandas i ska vara fossilfritt.

Tack vare Liberalerna står det inte att den inblandade komponenten ska vara ”förnybar”. Fossilfria bränslen kan till skillnad från förnybara produceras i oändlig mängd. Det sätter effektivt ett tak för hur dyr den inblandade komponenten kan bli.

Vi liberaler arbetar också för att med initialt statligt stöd genom industriklivet och energiforskningsanslaget få igång produktion av syntetisk bensin och diesel producerade av infångad koldioxid och vätgas.

 

Moderaterna

Moderaterna är positiva till reduktionsplikten som ett medel för att minska utsläppen och ställa om den befintliga fordonsflottan.

Vi är dock kritiska till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att få igång en storskalig produktion av biodrivmedel.

 

Kristdemokraterna

Vi måste i samband med den nästa av reduktionspliktens kontrollstationer våga vara helt ärliga i relation till hur sektorsmålet för transporter klarar att harmonisera med socioekonomiska faktorer.

Vi deltog i ett tillkännagivande i riksdagen att till 2022 upprätta en kontrollstation med fullständig konsekvensanalys som belyser följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet.

Sverigedemokraterna

Reduktionsplikten bör begränsas till fem procent för diesel och två procent för bensin vilket är en mer rimlig nivå i förhållande till tillgång på hållbara biodrivmedel och svensk produktion.

Nya bilar är mer trafiksäkra och har mindre utsläpp än äldre bilar. När bilar skrotas skapas en efterfrågan på nyare, begagnade bilar. Trots detta finns det väldigt många äldre bilar kvar i trafik.

Hur ställer ni er till att införa en skrotningspremie för äldre bilar?

Vänsterpartiet

Skrotningspremie är inte en prioriterad fråga för oss i nuläget, men den kan behövas när fossila bränslen förbjuds.

 

Miljöpartiet

Vi vill stimulera fler efterkonverteringar av fossildrivna fordon till el- eller biogasdrift genom ekonomiska styrmedel och regelförenklingar.

Vi är öppna för en dialog kring utformning.

Socialdemokraterna

Sverige har tidigare i olika former haft en skrotningspremie för personbilar. Denna upphörde 2007 och ersattes av producentansvar som vi socialdemokrater i grunden anser vara ett rimligt beslut.

 

Centerpartiet

Sedan skrotningspremien avskaffades är det den som har producerat bilen som har ansvar för att den omhändertas och skrotas. Att lämna bilen till skrotning är idag gratis men däremot sker frakten till skroten till självkostnadspris. Enligt dagens regler ska det också finnas mottagningsplatser inom fem mils avstånd, med undantag för glesbygdsområden.

Trots detta förekommer det fortfarande att bilägare överger sin bil på annans mark eller i vägrenen. Centerpartiet anser detta oacceptabelt, arbetet med att bortföra gamla och uttjänta fordon går för långsamt.

Sedan 2017 driver Centerpartiet på för ett återinförande av skrotningspremien. Vi anser att det skapar ett ytterligare incitament att bortföra bilen liksom en drivkraft till att förnya fordonsparken till bilar med mer utsläppssnål teknik.

Det är också av betydelse för en mer cirkulär ekonomi att fler gamla bilar samlas in och material återvinns, för att minska beroendet av nya, jungfruliga råvaror.

Slutligen är en skrotningspremie motiverad ur en nedskräpnings- och miljöskyddsaspekt, övergivna bilar tenderar över tid att förorena marken de står på.

 

Liberalerna

Skrotningspremien ersattes av producentansvaret. Liberalerna har inga planer på att förändra den principen, men vi har lyft frågan i vårt landsbygdspolitiska program:

”Övergivna och dumpade fordon är ett enormt problem på landsbygden. Lagen och förordningen om bortforsling av fordon i vissa fall måste moderniseras. Det måste bli lättare och en snabbare process införas för kommuner och privata markägares möjligheter att bortforsla övergivna fordon. För att öka intresset för att ta hand om bilar som riskerar att dumpas behövs fler ekonomiska styrmedel, som en reformerad skrotbilspremie eller annan metod, utnyttjas för att skrota bort icke trafikvärdiga fordon ur bilflottan.”

 

Moderaterna

Moderaterna är för att införa en skrotningspremie för äldre bilar.

 

Kristdemokraterna

Vi stödjer principiellt en skrotningspremie men har för närvarande inte ett förslag som finansierar det.

Sverigedemokraterna

Vi ser positivt på att utreda förutsättningarna för att återinföra en skrotningspremie.

Från och med den 1 januari 2020 kan kommuner införa miljözoner för lätta fordon.

Är miljözoner rätt verktyg för att uppnå tillfredsställande luftkvalitet?

Vänsterpartiet

Om miljözonerna är utformade på rätt sätt är de ett effektivt medel för att förbättra luftkvalitén. Ett misslyckat exempel på miljözon för lätta fordon är Hornsgatan i Stockholm då åtgärden inte har haft den önskade effekten.

Förmodligen behöver zonerna vara större, i det här fallet i paritet med miljözonen för tung trafik som omfattar nästan hela innerstaden.

 

Miljöpartiet

Ja, miljözoner är ett mycket viktigt verktyg för att minska luftföroreningar i områden där utsläpp från fordon riskerar att skada människors hälsa.

Socialdemokraterna

Ja, det ett av många verktyg för att uppnå bättre luftkvalitet. Regeringen har utformat ett nationellt regelverk som ger de kommuner som ser ett sådant behov att införa miljözoner att kunna göra detta.

Det ska understrykas att det är kommunerna själva som avgör om och var miljözoner ska införas.

 

Centerpartiet

Centerpartiet ser positivt på att kommunerna (och regionerna) driver på klimatarbetet och vill generellt att det lokala självbestämmandet över närmiljön och klimatmakten ska öka vad gäller exempelvis lokala miljözoner.

Att införa sådana för personbilar och lätta lastbilar på samma sätt som det går att göra för tung trafik ser Centerpartiet som en fråga kommuner kan och bör ta beslut om. På de gator som är mest förorenade och har sämst luftkvalitet ska det till exempel vara möjligt att lokalt bestämma att enbart fordon som uppfyller krav om viss klimatprestanda, bullernivå och partikelutsläpp får köra, eller införa avgifter för dubbdäck.

Vi anser också att det ska vara tillåtet att utforma regler och avgifter efter miljöprestanda och råda över eventuella intäkter som dessa ger.

 

Liberalerna

Ja, det är ett bra verktyg. Luftmiljön har stor påverkan på människors hälsa och mer behöver göras.

 

Moderaterna

Moderaterna är inte emot miljözoner som verktyg. Däremot anser vi att verktyg, såsom miljözoner, måste införas med respekt för människors gjorda investeringar.

 

Kristdemokraterna

Miljözoner kan vara ett instrument i stadsplaneringen med hänsyn till stadsrummets förutsättningar. Luftkvaliteten i städer kan också påverkas med en rad andra åtgärder utöver införande av miljözoner.

Valet av asfalt och städningen av gator är sådana faktorer. Av långt större betydelse för urban luftkvalitet än de nuvarande miljözonerna har annars övergången från uppvärmning av fastigheter via olja och ved till fjärrvärme och luftvärmepump inneburit.

Sverigedemokraterna

Med tanke på att utvecklingen vad gäller luftkvalitet varit mycket god de senaste decennierna ser vi idag inget behov av sådana drastiska verktyg.

 

Konsumentfrågor

Som bilkonsument ställs man inför en mängd val och M Sverige, som är Sveriges största konsumentorganisation för bilister, bevakar konsumentfrågor för våra medlemmar. Här svarar riksdagspartierna på några av våra frågor.

Parkeringsnormen anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd, eller per kvadratmeter byggnadsyta. Detta ger ett minsta antal parkeringsplatser som krävs för bygglov. I svenska kommuner förekommer inte parkeringsnormer som anger en övre gräns för antalet parkeringsplatser, men parkering kan begränsas i enskilda fall genom bestämmelser i detaljplanen.

Hur ser ert parti på frågan om parkeringsplatser vid nybyggnation?

Vänsterpartiet

Vi anser att parkeringspolitiken är en viktig del av arbetet för ett transporteffektivt samhälle. Rent allmänt är kommunernas parkeringsnormer onödigt höga, vilket både fördyrar bostadsbyggandet och gör det svårare att få till beteendeändringar som gör att fler använder sig av kollektivtrafik, gång och cykel.

Allmänt vill vi sänka P-normerna, särskilt i tätbebyggda områden med bra kollektivtrafik. Det finns intressanta exempel med nybyggda hus som istället för P-platser erbjuder ett paket med andra mobilitetslösningar.

 

Miljöpartiet

De lagkrav som finns idag för parkeringstal försvårar både för utveckling av hållbart resande och för bostadsbyggande. Kraven på parkeringstal påverkar priser på boende och själva byggandet, eftersom det blir en del i kalkylen som påverkar byggprojekten då det handlar om tillgång till markyta och kostnad.

Miljöpartiet vill verka för att det moderna och hållbara samhället nyttjar mark på gator, torg och parkeringar mer modernt och resurseffektivt. Vi tycker inte att staten ska kräva att kommuner bygger parkeringsplatser i samband med nybyggnation.

PBL måste ändras så att det tydligt framgår att kommuner ska jobba med mobilitet, inte bara biltrafik.

Socialdemokraterna

Vi vill se att man vid nybyggnation tar hänsyn till behovet av rörlighet i en hållbar stad, snarare än ett statiskt antal parkeringsplatser.

Kommunerna har idag också möjlighet att ställa krav på parkering vid bebyggelse om och i den omfattning som kommunerna anser att det behövs.

Utredningsbetänkandet ”Stärkt planering för en hållbar utveckling” innehåller en översyn av delar av plan- och bygglagen, för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

 

Centerpartiet

I många kommuner så har man aktivt arbetat för att sänka parkeringsnormerna och jobbat med så kallade gröna P-tal. Att bygga för parkering är ju samtidigt ett sätt att minska antalet bilar som står parkerade på gatan.

Å andra sidan så leder det ju inte sällan till högre byggkostnader om man behöver exempelvis bygga källargarage och liknande, alternativt ta upp yta som skulle kunna användas för bostäder till bilar.

Det hela är ju mycket en kommunal fråga. Men vi anser att det är rimligt att man planerar för ett minskat beroende av bilden som transportmedel, och då är ju sjunkande p-tal en logisk utveckling.

 

Liberalerna

En parkeringsnorm är en kommunal fråga som beror på en rad faktorer som t ex behov av bil i det specifika samhället kopplat till tillgång till kollektivtrafik, övriga parkeringsbehov och –möjligheter i närområdet och typ av byggnation.

Parkeringsnormen måste sättas utifrån varje samhälles specifika förutsättningar.

 

Moderaterna

Moderaterna har i dagsläget inga förslag på området.

 

Kristdemokraterna

Parkeringsplatser i områden med höga markpriser innebär en stor kostnad. Det finns skäl att låta detta avspegla sig i kostnaden för att ta i anspråk detta utrymme. Men att bygga bort parkeringsplatserna måste dock anses kontraproduktivt med tanke på den efterfrågan som ändå föreligger.

Det är därför angeläget att p-talet upprätthålls. I syfte att främja fler parkeringsplatser bör de även kunna anläggas på mark som enligt en detaljplan inte får bebyggas.

Sverigedemokraterna

Ansvaret för planering ligger hos kommunerna. Generellt kan ändå sägas att i flera kommuner planeras enligt fastställd parkeringsnorm, inte parkeringsplatser utöver denna.

Det förekommer att parkeringsnormen minskas. Det förekommer även att biltrafik och parkeringsplatser tas bort från delar av tätorter.

Det är av vikt att man planerar för tillräckligt många parkeringsplatser i kommuner, eftersom behov finns för bland annat företagare, näringslivet i stort, arbetspendlare, privatpersoner samt olika samhällsfunktioner. Hänsyn behöver tas till detta vid nybyggnation.

Moderna bilar samlar in väldigt mycket information om var, när och hur bilen används. Denna information ägs av biltillverkaren.

Ser ni något problem med detta ur ett integritetsperspektiv? Vem bör äga denna information, bilägaren eller biltillverkaren?

Vänsterpartiet

Utgångspunkten bör vara att bilägaren eller innehavaren äger informationen, inte biltillverkaren.

Troligtvis krävs ny reglering som skyddar den personliga integriteten eftersom konsumenten är den svagare parten gentemot det storföretag som tillverkat bilen.

 

Miljöpartiet

Informationssäkerhet och dataintegritet är mycket viktiga frågor, som också blir allt viktigare i takt med att mer och mer data hanteras i olika delar av samhället.

Det är mycket viktigt att det finns transparens om hur data samlas in och vad den används till.

Socialdemokraterna

En utgångspunkt bör vara att individen ska ha kontroll över sin egna data och ha möjligheten att välja om man vill och till vilka man vill dela sin data med.

Samtidigt ser vi ett stort värde i att användning av data kan förbättra tjänster och möjliggöra innovation.

 

Centerpartiet

När det gäller arbetsfordon har vi inga synpunkter på att arbetsgivaren använder trafikdata för att förbättra trafik- och arbetssituationen för sin verksamhet och personalen.

När det gäller privatfordon ställs högre krav på integritet.

Vi ser gärna att teknik används för att skapa effektiva och rättvisa system för att till exempel utveckla nya modeller för reseavdrag och kilometerskatt, men det är viktigt att individen kan lita på att data inte används i andra syften än de rent trafik- och mättekniska.

 

Liberalerna

Frågan om ägarskap och tillgång till data från bilanvändning utreds av EU-kommissionen. Det är en komplex fråga som bl. a. involverar personlig integritet och biltillverkarens rättigheter till sin produktutveckling och möjligheter att utveckla säkrare, klimatvänliga bilar baserat på data.

Tillgång till data från bilar kan samtidigt underlätta samhällsfunktioner som t. ex. snöröjning. Det är många aspekter, också ur konsumentsynpunkt, som måste vägas mot varandra.

Liberalerna inväntar resultatet av denna utredning innan vi tar ställning.

 

Moderaterna

Det beror på vilken slags data som samlas in och hur den används. Till exempel kan biltillverkaren samlar in och äga data som kan användas för att utveckla bilmodeller framöver till att bli säkrare och mer miljövänliga. Data som används för att genomföra diagnostik är också viktig.

En viss typ av data är dessutom kopplade till företagshemligheter och bör därför inte spridas till allmänheten. Data tydligt kopplad till integritet bör däremot hanteras med försiktighet.

 

Kristdemokraterna

Potentiellt finns det ett problem här, men det är ett problem som inte bara gäller bilar ju mer ”Internet of things” gör sitt intåg.

Den data som samlas av biltillverkaren har värden som för bilägaren också har nytta. Bättre klimatprestanda, köregenskaper, teknikutveckling – möjligheterna är många. Som det är nu med flera bilmärken kan bilägaren själv bestämma i vilken grad den ansamlade datan ska delas. Det är förmodligen den bästa lösningen.

Sverigedemokraterna

Rimligen borde informationen vara bilägarens egendom. Det kan dock finnas relevant information för biltillverkaren som exempelvis hur fordonets säkerhetssystem har fungerat vid en olycka.

Biltillverkaren har inte en självklar rätt att kunna följa bilägarens färdväg eller hastighet.

Privatleasing av bilar har ökat markant de senaste åren och står idag för uppemot hälften av alla nya bilar som levereras till privatpersoner. Privatleasingavtal marknadsförs med en fast månadsavgift över en längre period, vanligtvis tre år, trots att den faktiska kostnaden för bilen är högre i början och gradvis minskar under avtalstiden. Avtalens finstilta delar innehåller ofta strikta bestämmelser om uppsägning i förtid, serviceperioder och slitage som kan bli mycket kostsamma för konsumenten om de inte efterlevs. Lagregleringen på området är knapp och svårnavigerad för den enskilde konsumenten jämfört med vad som gäller vid traditionella köp.

Hur ser ert parti på det här ur ett konsumentperspektiv?

Vänsterpartiet

Privatleasing blir vanligare. Vi ser positivt på att privatleasing har bidragit till fordonsflottans klimatomställning genom att många på senare år har valt att ”prova på” elbilar med privatleasing.

Allmänt anser vi att konsumentskyddet bör stärkas, och det här är ett område som behöver ses över i och med att behovet har ökat.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se fler lösningar för att göra det lättare att dela och leasa produkter, istället för att behöva köpa nya produkter, och det gäller också bilar.

Delnings- och leasingtjänster är en viktig del för att kunna uppnå en cirkulär ekonomi. De är därför mycket viktigt att dessa tjänster och regleringen kring dessa skapar trygghet för konsumenten.

Socialdemokraterna

I grunden är det positivt med olika alternativ för att ha tillgång till bil. För många människor är ägandet inte den form som passar dem bäst och då bör det vara möjligt att välja andra alternativ. Men avtalsvillkoren måste vara tydliga oavsett alternativ.

Det finns idag regler som kan tillämpas mot vilseledande eller oskäliga avtalsvillkor. Detta är något som Konsumentverket följer och man har också inlett tillsynsärenden mot leasinggivare. I det fall detta inte är tillräckligt är vi beredda att pröva om det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder.

Centerpartiet

I takt med att denna form av tjänst blir allt vanligare ökar behovet av en översyn av riktlinjer och reglering. Det ligger i branschens intresse långsiktigt att privatleasing blir en form av tjänst som konsumenten känner sig trygg med, annars kan det bli aktuellt med lagstiftning eller annan reglering.

 

Liberalerna

Bilköp eller privatleasing är en av de största affärer som görs av privatpersoner. Det understryker vikten av att avtalsinformationen är skriven på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Vi ser dock inte idag något behov av ytterligare lagreglering på området.

 

Moderaterna

Moderaterna har i dagsläget inget förslag om att se över lagstiftningen som reglerar privatleasing av bilar. Vi uppfattar även att privatleasing är en uppskattad möjlighet bland konsumenterna. Vid behov är vi beredda att se över lagstiftningen i syfte att förbättra för både konsumenter och marknadsaktörer.

 

Kristdemokraterna

Leasing är en växande och populär ägandeform som gör att bilparken förnyas. Det bör vara en komparativ fördel med transparens och möjligheten kunna få en återkommande kund.

Men stora värden står på spel för den enskilde. Det är viktigt att våra offentligt stöttade konsumentorganisationer bidrar för att granska och upplysa konsumenter om vilka risker som föreligger de olika leasingavtalen.

Sverigedemokraterna

Den som ingår ett privatleasingavtal ska vara medveten om vilka villkor som gäller. Redan idag finns lagstiftning mot oskäliga avtalsvillkor och mot vilseledande marknadsföring.

Leasingföretagen bör ta ansvar för sina avtal och göra dem överskådliga och lättbegripliga samt bär ett stort ansvar för att informera kunden om vilka villkor som gäller.

Det bör ligga i branschens intresse att leasingvillkor som är olagliga med dagens regelverk, förs bort från marknaden. Om företagen inte styr upp detta bättre, är vi beredda att se över hur lagstiftningen kan tydliggöras, hur mer tillsyn införs och hur efterlevnaden ska bli bättre.

Vi har också föreslagit mer utbildning i privatekonomi för unga, för att konsumenterna ska vara mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.  

En bil står still över 90 procent av tiden. I många tätorter kan delade bilar eller bilpooler göra mobilitet tillgänglig för fler. I en SOU om cirkulär ekonomi från 2016 problematiseras kring de förutsättningar som måste till för att företeelsen ska öka. I Stockholm har många företag som startat upp bildelning de senaste åren redan lagt ned verksamheterna, bland annat på grund av parkeringsproblem.

Hur vill ni förändra regelverken kring samägda eller delade bilar?

Vänsterpartiet

Vi vill gärna se att flera löser sina transportbehov via bilpooler i stället för att äga bilar. Utöver regelkrångel kan även prisnivån vara ett skäl till att många väljer bort medlemskapet i en bilpool.

Kommunerna bör lösa parkeringsfrågorna för bilpooler på ett bra sätt som uppmuntrar till bildelning.

Vi vill ge kommunerna möjlighet att differentiera parkeringsavgifterna så att bilpoolsbilar och bilar med låg miljö- och klimatpåverkan kan få lägre eller ingen avgift.

 

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill genomföra en offentlig satsning på bilpooler. Vi vill ge kommuner möjlighet att reservera parkeringsplatser för bilpoolers fordon. Vi vill också sänka momsen på bilpooler för att gynna en övergång från privatägda bilar till bilpooler.

Socialdemokraterna

Vi har i nuläget inga särskilda beslut på aktiva åtgärder kring regelverken kring samägda eller delade bilar, men vi tycker att bildelningstjänster är ett bra sätt att nyttja våra befintliga resurser och kan ses som ett steg i att nå våra klimatmål.

 

Centerpartiet

Användningen av bilpooler är ett bra exempel som kan vara ett viktigt steg för att minska utsläppen och samtidigt öka mobiliteten.

Idag saknas dock en juridisk definition av begreppet bilpool, vilket försvårar för bland annat moms- och regelfrågor. En annan konsekvens är att kommuner inte kan skapa parkeringsytor för bilpoolsbilar eftersom kommuner inte kan tilldela platser till fristående bolag.

Centerpartiet vill att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en juridisk definition av bilpool för att göra bilpooler mer lättillgängliga.

Idag används begreppet bilpool för att referera till en tjänst som i grunden handlar om den så kallade delningsekonomin. Utvecklingen på detta område avseende fordon går dock snabbt och idag finns el-sparkcyklar, el-mopeder, med mera.

Ett bättre uttryck vore därför ”fordonspool” och det gäller då att vi i så fall får en juridisk definition av detta begrepp.

 

Liberalerna

Vi vill se en översyn av regelverken för att underlätta bildelning så att bilparken utnyttjas effektivare, inte minst de nya, fossilfria fordonen.

Här tror vi att möjligheten till en ekonomisk fördel är viktig för att stimulera bildelning och vi ser därför positivt på möjligheten att kunna hyra ut sin bil skattefritt upp till en viss summa.

 

Moderaterna

Till att börja med är det beklagligt att utredningen inte omfattade de stora kommersiella uthyrarna som redan äger en bilflotta och har en fungerande infrastruktur för uthyrning.

Moderaterna vill se en juridisk definition av begreppet bilpool.

 

Kristdemokraterna

Bilpoolernas problem illustrerar problemen med vissa politikers intentioner att vilja bygga bort bilen från våra städer. För låga p-tal ger bekymmer för såväl den cirkulära ekonomins aktörer såväl som för reguljära bilägare.

Den berörda utredningen föreslog en möjlighet för kommuner att upplåta gatumark som reserverad bilpoolsparkering. Detta kontrasteras av den förmodade fördelen som bilpooler framställs ge i en besparad användning av fordonets ytanvändning.

Eftersom bilarna förmodas användas så pass mycket att de inte står parkerade så ofta. Det är en paradox att hänvisa bilpoolsföretagens problem till parkeringsproblem och då vilja reservera platser för dem. Grundproblemet är nog snarare för låga p-tal.

Sverigedemokraterna

Parkeringsplatsbehov finns för företagare och näringsliv, arbetspendlare och privatpersoner. Det är av stor vikt att kommuner planerar för tillräckligt många parkeringsplatser och att hänsyn i planarbetet även tas till möjligheter för bilpoolers verksamhet och parkeringsbehov.

Det finns flera aspekter som bör tas i beaktande gällande bilpoolsverksamhet. Det gäller ansvarsfördelningen, vem som är den formella ägaren till fordonet, vem som ska se till att skatter och avgifter är betalda samt vem som ombesörjer service och reparationer.

Att framföra ett fordon som inte är skattat, besiktigat eller som har uppenbara brister innebär böter för den som framför fordonet. I värsta fall kan brister leda till en olycka och då ställs ansvarsfrågan på sin spets. Dessa aspekter har inga bra svar idag.

För många hushåll är bilen den näst största utgiften, efter bostaden. Många utnyttjar idag olika ROT- och RUT-tjänster, och fler är på väg, men för bilreparationer saknas liknande skatteavdrag. Detta trots att konsumenter många gånger är i ett kunskapsunderläge, eftersom bilar idag är tekniskt avancerade och kräver specialkompetens även för det som förr var enklare jobb.

Hur ser ni på RUT-avdrag även för bilreparationer?

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill avskaffa RUT-avdraget eftersom det har en negativ fördelningspolitisk effekt.

 

Miljöpartiet

Det är viktigt att vi tar tillvara på de resurser vi redan har och därför har Miljöpartiet i regering drivit igenom en konverteringspremie som gör att fossila bilar kan byggas om för att gå på biodrivmedel eller biogas.

Att kunna reparera och konvertera bilar är en viktig del för cirkulär ekonomi och för att minska utsläppen från fordonsflottan, men vilka fler styrmedel för reparation som lämpar sig bäst får vi titta närmare på.

Socialdemokraterna

RUT-avdragen är tänkta just för enklare arbeten som du själv annars skulle utföra. Vi har inga förslag att utöka RUT-avdraget till att omfatta icke-hushållsnära tjänster, som t.ex. bilreparationer.

 

Centerpartiet

Nej, det är inte aktuellt i nuläget. Sedan vi la den första motionen i riksdagen om att införa ett RUT-avdrag för snart 15 år sedan har vi fortsatt att driva på för ett utvidgat och breddat avdrag.

För oss är det dock viktigt att systemets grundprinciper upprätthålls varav den mest grundläggande är att tjänsten ska utföras i eller i nära anslutning till hemmet. Därför ser vi inte att det i nuläget är aktuellt med RUT för bilreparationer. 

 

Liberalerna

Liberalerna värnar RUT-reformen. RUT-avdraget har haft en avgörande betydelse för att öppna svensk arbetsmarknad för fler samt för att göra svarta jobb vita.

Inte minst i en växande cirkulär ekonomi har RUT-avdraget en stor potential att fylla, och vår utgångspunkt är att RUT-avdraget bör utvidgas till fler tjänster, men har inte tagit ställning till vilka ytterligare tjänster som ska ingå.

 

Moderaterna

Moderaterna har inget förslag om att möjliggöra RUT-avdrag för bilreparationer.

 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har inte tagit ställning till ett RUT-avdrag av det här slaget men uppslaget är värt att beakta. Kristdemokraterna ser gärna att tjänster av det här slaget står under ett förmildrat skattetryck.

Sverigedemokraterna

Vi har inte något sådant förslag i vår budget för 2022.

Det finns bilister som saknar möjlighet att betala för parkering med betalkort eller smartphone.

Hur vill ni säkerställa möjligheten för alla att betala för parkering med mynt och sedlar?

Vänsterpartiet

Det kan behövas lösningar för de som inte kan betala med kontanta medel. Man kan inte förutsätta att alla har en smartphone eller kontokort att betala med.

 

Miljöpartiet

Även om tillgängligheten för de som använder kontanter är viktig, så är kontanthantering för betalning av parkering förenat med en del kostnader och negativa effekter.

Det är i mångt och mycket både billigare och säkrare med kontantfria parkeringsautomater och andra betalningslösningar för parkering.

Mynthantering är också en arbetsmiljöfråga för de som jobbar med att hantera parkeringsautomaterna, då kontanthanteringen både gör jobbet tyngre och minskar tryggheten.

Det viktiga är att hitta praktiska lösningar så att man kan betala för sig när man parkerar.

Socialdemokraterna

Det blir allt vanligare att använda olika typer av digitala betalningslösningar när vi handlar. Samtidigt har många i samhället fortfarande ett behov av att använda kontanter.

Ett nytt regelverk trädde i kraft den 1 januari 2021 som innebär att större kreditinstitut blir skyldiga att tillhandahålla platser för kontantuttag och dagskasseinsättning i betryggande utsträckning i hela landet.

Regeringen har också tillsatt en utredning för att se över statens roll på betalningsmarknaden. Utredningen ska bl.a. titta på vilken roll staten ska ha i förhållande till näringslivet för att betalningssystemet i samhället fungerar. Vår utgångspunkt är att övergången till ett samhälle med allt mindre kontanter måste ske på ett sätt så att ingen lämnas efter. Utgångspunkten bör vara att bankerna och näringslivet tar sitt ansvar för detta, men om det inte fungerar utesluter vi inte ytterligare lagstiftning.

 

Centerpartiet

Kommunerna eller annan markägare som äger rätt att ta ut en betalning för parkering har ingen skyldighet att tillhandahålla automater som tar kontanter.

Däremot anser Centerpartiet att det är rimligt att kommunen ger bilägaren möjlighet att betala med mynt eller sedlar så länge detta är en vedertagen form av betalningsmedel.

 

Liberalerna

Liberalerna har beslutat om en övergripande princip om att kontantbetalning ska vara möjlig och likställas med kortbetalning och digitala betalningssätt, men har inte tagit ställning för möjligheten att i alla lägen kunna betala parkering med mynt.

 

Moderaterna

Moderaterna har i dag inga förslag gällande betalningar av parkering med mynt och sedlar.

Överlag ser vi dock att det är viktigt att kontanthanteringen fortsätter fungera i samhället parallellt med digitala betalningssystem.

 

Kristdemokraterna

Det är fullt möjligt att detta faktiskt inte går att säkra. Med det sagt bör det ligga i kommuners intresse att bevaka hur alltför svårtillgängliga app-krav och digitala lösningar påverkar tillgängligheten. Det finns skäl att noggrant bevaka detta även på riksnivå.

Sverigedemokraterna

Hur betalning sker är en lokal fråga. Parkeringar ägs av kommunerna eller av privata fastighetsägare, de har rätt att välja betalningssätt. Framför allt kommuner bör ta ansvar för att undvika digitalt utanförskap för medborgarna, en tydligare reglering på området kan behövas.