Riksdagspartierna svarar om vägen framåt

Hushållsekonomin, välfärden och kriminaliteten lär dominera höstens valrörelse. Men för landets bilister, pendlare och yrkesförare står också andra frågor på agendan: vägarna, trafiksäkerheten, polisens närvaro och omställningen av vägtrafiken.
Riksförbundet M Sverige vet vad bilisterna vill se.
Men vad säger partierna? 
Vi har frågat samtliga riksdagspartier om vägen framåt.

Banner rattfylla
Rattfylla och droger

Rattfylla och droger i trafiken – hur stärker man arbetet mot fylla och drogpåverkan? Vilka konkreta åtgärder är mest effektiva för att backa upp och förebygga dessa brott?

Socialdemokraterna:

  • Kontrollerna måste vara strikta och tillräckligt omfattande. Polisens möjligheter att upptäcka drograttfylleri måste stärkas. Ögonundersökningar bör därför få användas rutinmässigt, på samma sätt som alkoholutandningsprov. Vi vill också se alkobommar i hamnar med internationell färjetrafik, då vi vet att påverkade lastbilschaufförer ger sig ut på svenska vägar.

Sverigedemokraterna:

  • För att stärka arbetet mot rattfylleri och drogpåverkan i trafiken krävs en kombination av fler polisiära verktyg, skärpta påföljder och ett mer systematiskt förebyggande arbete.

    Mycket går just nu i rätt riktning, men polisen behöver ytterligare resurser för trafikkontroller, fler nykterhetskontroller, drogtester och slumpmässiga kontroller för att upptäcka påverkan i tid. Samtidigt behöver samverkan mellan polis, vården och kommunerna stärkas för att förebygga återfall. Vid grovt rattfylleri bör straffen skärpas, samt tydligare rubricering när brotten leder till allvarliga konsekvenser.

Moderaterna:

  • Sedan den 1 mars 2025 får Polisen genomföra rutinmässiga ögonundersökningar av förare utan krav på brottsmisstanke. Det är ett konkret och kraftfullt verktyg som ger polisen möjlighet att fånga upp drogpåverkade förare redan vid en ordinarie trafikkontroll.

    Därtill arbetar den moderatledda regeringen aktivt för att straffen för återkommande trafikbrott ska vara tillräckligt avskräckande. Kontrollen måste upplevas som reell och konsekvenserna som kännbara.

Vänsterpartiet:

  • Främst är det förebyggande åtgärder som behandling, alkolås och andra sociala insatser som gör att människor avstår från att begå rattfylleribrott. Det är viktigt att det finns tillförlitliga metoder för att mäta och upptäcka såväl alkohol som droger samt att fånga upp risk- och missbruk i ett tidigt stadium.

    Vänsterpartiet anser i likhet med Trafikverket att ett förfarande som liknar underrättelse vid omhändertagande av berusade personer kan vara lämpligt även vid rattfyllerirapportering. En person som under rus framför ett motorfordon och dödar en annan människa ska straffas utifrån brottets allvarlighet.

Centerpartiet:

  • Centerpartiet har nolltolerans mot rattfylleri och droger i trafiken. Vi vill se en kombination av förebyggande insatser, stöd till personer med missbruk och skarpa kontroller på vägarna.

    Det förebyggande arbetet kan förbättras genom att polisen, socialtjänst och hälsooch sjukvården blir bättre på att samarbeta för att erbjuda stöd och vård till personer som rapporteras för rattfylleri.

    För att möjliggöra fler synliga poliskontroller i hela landet vill vi avlasta polisen från uppgifter som kan hanteras av andra. Vi vill också utveckla polisens arbete med verktyg som snabbtester via salivprov eller ögonundersökningar för fler slumpvisa kontroller.

Kristdemokraterna:

  • Arbetet mot rattfylleri och drogpåverkan i trafiken behöver stärkas genom tydliga och effektiva åtgärder.

    Vi vill införa en lag mot eftersupning, samt ge polis, tull och kustbevakning möjlighet att genomföra rutinmässiga drogtester. Vi har i regeringsställning skjutit till medel för att etablera fler alkobommar i hamnarna, så att vi kan stoppa påverkade förare innan de kan utgöra en fara.

Miljöpartiet

  • Miljöpartiet vill se ett stort förebyggande arbete, till exempel genom att ge civilsamhällesorganisationer bättre förutsättningar att göra skolbesök och driva informationsinsatser.

    Miljöpartiet vill att trafikövervakningen generellt blir mer effektiv, bland annat genom större samarbete mellan kommuner och polisen. Mer kommunal rådighet och trafikövervakning ger mer resurser till polisen. Vi vill att polisen ska ha större möjligheter att beslagta fordon som används vid trafikbrott. Även högre bötesbelopp. Vi vill införa en lag om eftersupning för att inte kunna komma ifrån eget ansvar vid rattfylla.

Liberalerna

  • Liberalerna ser trafiknykterhet som en av de mest avgörande faktorerna för trafiksäkerheten. För att stärka arbetet mot rattfylla och drogpåverkan i trafiken behövs fler nykterhetskontroller och en mer omfattande användning av alkolås och drogsensorer i trafiksystemet.

    Det kan finnas skäl att skärpa straffen för rattfylla och drogpåverkan, men också ökat stöd för alkohol- och drogberoendevården för att förebygga. Ett effektivt åtgärdspaket inkluderar utbildningsinsatser för unga bilförare och ökat fokus på informationsspridning om konsekvenserna av att köra under påverkan.

Banner poliser
Polisnärvaro och trafiksäkerhet

Polisens närvaro och trafiksäkerhet – vilken roll bör Polisen ha i trafiken? Hur kan vi öka tryggheten på vägarna och säkerställa att trafikbrott (allt från fortkörning till grov kriminalitet) beivras?

Socialdemokraterna:

  • Vi har ett mål om att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser. Det skulle ge fler poliser som har möjlighet att utföra fler uppgifter och vara mer synliga. Den organiserade brottsligheten som drabbar Sverige finns inom alla samhällsområden – också i trafiksektorn. Detta gör att alla relevanta myndigheter måste ta sitt ansvar för att förebygga och bekämpa kriminaliteten och försvaga den kriminella ekonomin.

 

Sverigedemokraterna:

  • Sverigedemokraterna vill att polisen ska ha en tydlig, synlig och aktiv roll i trafiken. En hög polisiär närvaro bidrar både till ökad trafiksäkerhet och till att fler brott upptäcks och beivras, från fortkörning och rattfylleri till grov kriminalitet.

    För att öka tryggheten på vägarna behöver polisen också ha resurser och befogenheter att arbeta både förebyggande och ingripande. Det kräver också en snabbare och mer effektiv rättskedja, så att ingripanden följs av tydliga konsekvenser. Upprepade trafikförseelser och grova brott ska mötas av snabba och kännbara reaktioner, och därför behövs satsningar i hela rättsväsendet.

Moderaterna:

  • Polisens närvaro i trafiken är avgörande. Inte bara för trafiksäkerheten i sig utan som ett effektivt verktyg mot bredare och organiserad brottslighet. Vid kontroller hittas regelbundet vapen, stöldgods, efterlysta personer och narkotika. Den organiserade brottsligheten förflyttar sig på samma vägar som alla andra. Moderaterna stödjer de resurstillskott som getts till Polismyndigheten för att kunna växa och öka sin synlighet. Polisen samarbetar också med Tullverket, Transportstyrelsen, Skatteverket och Kustbevakningen vid gemensamma insatser. Det är den typen av myndighetssamverkan vi vill se mer av.

Vänsterpartiet:

  • Trafikpolisen är central för att upprätthålla säkerhet och trygghet på våra vägar. Det är dock svårt för polisen att bevaka vägarna i tillräcklig utsträckning. Fler trafikkameror kan vara hjälpsamt i detta arbete. Vi ser positivt på fler hastighets- och nykterhetskontroller.

Centerpartiet:

  • Polisens främsta roll är att vara närvarande, tillgänglig och synlig i hela landet. Av den anledningen är Centerpartiet exempelvis kritiskt till nedläggningar av polisstationer på landsbygden, eftersom lokal förankring bygger det förtroende som krävs för ett effektivt brottsförebyggande arbete.

    För att effektivisera kontrollerna behöver polisen få förutsättningar att fokusera på det brottsutredande och brottsbekämpande arbetet. Trygghet på vägarna skapas av fler poliser på plats, inte bara av mer teknik på distans.

Kristdemokraterna:

  • Trafiksäkerhet är en central del av polisens uppdrag. Vi vill se fler poliser, fler trafikkontroller och ett stärkt arbete mot alkohol- och drogpåverkan. Så ökar vi tryggheten på våra vägar. Vi har stärkt polisens operativa förmåga, så även inom trafikövervakningen. Vi behöver säkerställa att trafikbrott beivras konsekvent och att såväl chaufförer som fordon följer svensk lag. Vi behöver även studera hur andra länder arbetar med frågan.

Miljöpartiet:

  • Miljöpartiet anser att trafikövervakningen behöver reformeras och att kommuner ska få ökade befogenheter. Kommunerna beslutar om lokala trafikregler som hastigheter och miljözoner, men har ingen möjlighet att agera vid överträdelser. För att ge kommuner större möjligheter att agera vill vi att de kan köpa in hastighetskameror.

    Miljöpartiet vill införa Trafikverkets förslag att hastighetskameror ska kunna utvecklas så att även hastigheten längs hela sträckor kan övervakas. Det behövs även åtgärder för att skydda gående och cyklister, exempelvis fler gator med hastighetsgräns 30 eller 40 km/tim.

Liberalerna:

  • Liberalerna anser att polisens närvaro i trafiken är avgörande för tryggheten på vägarna. Vi behöver stärka polisens möjlighet att genomföra effektiva trafikkontroller för att få bukt med trafikbrott och grov kriminalitet. Genom en mer synlig polisnärvaro, särskilt i områden där det finns risk för fortkörning och våldsbrott i trafiken, kan vi öka trafiksäkerheten och förebygga olyckor. Samtidigt bör vi se till att polisen har de resurser de behöver för att kunna agera snabbt och effektivt när allvarliga trafikbrott sker.

Banner trygghet
Kontroll och trygghet

Kontroll och trygghet – hur ska balansen se ut mellan automatiska system (som fartkameror) och synlig polis i trafiken? Vad krävs för trygga trafikanter som har förtroende för övervakningen?

Socialdemokraterna:

  • Tekniska system som fartkameror och alkobommar är viktiga och kostnadseffektiva sätt att öka trafiksäkerheten. Samtidigt kan de aldrig ersätta synlig polis i trafiken.

Sverigedemokraterna:

  • Trafiksäkerhet och trygghet kräver både automatiska system och synlig polisnärvaro. Fartkameror, ANPR och andra tekniska lösningar är viktiga verktyg, men de kan inte ersätta polisens fysiska närvaro på vägarna. Systemen ska komplettera varandra. För att trafikanter ska känna trygghet och förtroende för övervakningen krävs tydlig rättssäkerhet, transparens och proportionalitet. Övervakningen måste vara tydlig, väl avgränsad och användas på ett sätt som är begripligt och förutsägbart för allmänheten.

Moderaterna:

  • Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får nu bedriva kamerabevakning på fler platser, även där det finns en strategisk anledning att bevaka utan att det behöver föreligga en konkret brottsrisk på just den platsen. ANPRteknik, alltså automatisk avläsning av registreringsnummer, är nu tillåten i hela landet. Målet är inte att övervaka hederliga medborgare, utan att ge polisen och kommunerna verktyg att agera snabbare där brottsligheten faktiskt finns. Sverige har kommit långt, men arbetet är inte klart. Det återstår frågor om straffnivåer, polisens resurser och hur tekniken används smartast.

Vänsterpartiet:

  • Trafiksäkerhetskamerorna är placerade där de gör mest nytta på de vägar där hastigheterna är höga och risken för olyckor är stor. Mätningar visar att det fungerar väl. Trafikanterna väljer att sänka hastigheten när de kör på en väg med trafiksäkerhetskameror. Trafikverkets årliga undersökningar visar att drygt 70 procent av svenskarna har en positiv inställning till trafiksäkerhetskamerorna. Vi vill ge Trafikverket i samarbete med kommuner och polis möjligheter att sätta upp fler trafikkameror i drabbade områden, eftersom det skulle bidra till att förebygga fler dödsfall och olyckor.

Centerpartiet:

  • Centerpartiet anser att en synlig polis skapar verklig trygghet och att det aldrig helt kan ersättas av automatiska system. På så sätt kan fartkameror och annan teknik vara ett komplement för att öka regelefterlevnaden, men vi är skeptiska till dyra system som medför begränsad nytta och som riskerar att inkräkta på den personliga integriteten. Därför måste all kamerabevakning från det offentliga omgärdas av starka rättssäkerhetsgarantier.

    För att övervakning ska vinna förtroende hos allmänheten måste den vara proportionerlig, rättssäker och styras av människor – inte tvärtom.

Kristdemokraterna:

  • Vi menar att både automatiska system och synlig polis behövs för att skapa trygghet i trafiken. Vi stödjer effektiva och resurseffektiva lösningar som alkobommar och andra tekniska system, samtidigt som vi värnar om en närvarande polis som stärker trafikanternas förtroende. Införandet av alkobommar är ett konkret exempel på hur tekniska system kan komplettera polisens arbete.

    Vi säger nej till avståndsmätande fartkameror.

Miljöpartiet:

  • Det krävs en balans mellan automatiska system och polisnärvaro. Miljöpartiet vill se en utökad möjlighet för polisen att beslagta fordon vid grova trafiköverträdelser, högre bötesbelopp vid upprepade brott och bättre möjlighet att dela och använda data mellan myndigheter. Vi vill dessutom att kommuner ska få större möjlighet att sätta upp hastighetskameror på kommunala vägnät och få bilderna granskade av polisen. I dag ansvarar Trafikverket för hastighetskameror och är mycket restriktivt med kameror på andra vägar än sina egna. Dessutom är grundregeln i dag att avvisa kameror på kommunala gator.

Liberalerna:

  • Liberalerna anser att det är viktigt att hitta en balans mellan automatiska system, som fartkameror, och synlig polis i trafiken. Trafikanterna måste känna att de inte bara övervakas, utan också att övervakningen sker på ett transparent sätt. För att skapa denna trygghet och förtroende behöver vi tydliga riktlinjer för hur trafikövervakning används. Trafikanterna måste förstå att systemet inte bara handlar om böter, utan om att öka säkerheten för alla på vägarna.

Banner omställning
Omställning av vägtrafiken

Omställningen av vägtrafiken – hur skapar vi en klimatomställning som minskar utsläppen och fungerar för hushåll och företag i hela landet och vilka styrmedel anser ni är viktigast framöver?

Socialdemokraterna:

  • Det är avgörande att vi fokuserar på att ställa om till en fordonsflotta som inte är beroende av fossila bränslen. Det ställer krav på både en snabbare elektrifiering och en övergång till hållbara drivmedel.

    En förutsättning är att alla svenskar, oavsett var de bor, ska ha möjlighet att ladda sin bil på ett smidigt sätt. Så ser det tyvärr inte ut i dag. Därför ser vi behov av stärkta satsningar på laddinfrastruktur i hela landet. Vi vill också att fler ska kunna ta del av stödet för att köpa eller leasa en elbil. För att se till att stödet verkligen bidrar till att fler kör elbil, kan även en utvidgning av stödkriterierna vara nödvändig.

 

Sverigedemokraterna:

  • Sverigedemokraterna står för en målmedveten övergång till fossilfri trafik i harmoni med vad samhället hinner med och vad som faktiskt är tekniskt möjligt. Elektrifiering av personbilar och lätta lastbilar behöver prioriteras, tillsammans med en kraftig utbyggnad av laddinfrastrukturen och tillgång till planerbar el.

    Samtidigt måste styrmedlen utformas så att de inte slår orimligt hårt mot landsbygden eller mot företag med små marginaler. Omställningen ska bygga på realistiska villkor, långsiktiga spelregler och stöd där det behövs, inte på förbud som försvårar vardagen eller försämrar konkurrenskraften.

Moderaterna:

  • Omställningen av vägtrafiken måste fungera för vanliga människor – inte bara för dem som bor i en storstad med tunnelbana utanför dörren.

    Vi tror på teknik och frihet snarare än förbud och straffskatter. Elektrifiering av fordonsflottan och en kraftigt utbyggd laddinfrastruktur i hela landet är de styrmedel vi prioriterar, tillsammans med tillgång till fossilfri el. 

    Reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå. Att minska utsläppen och att vardagen går ihop för den som är beroende av bilen är inte varandras motsatser.

Vänsterpartiet:

  • Vi vill se en utbyggd laddinfrastruktur och en utökad elbilspremie, som når alla hushåll med en inkomst som inte överstiger 120 procent av medelinkomsten och skulle därmed nå över 3 miljoner hushåll.

    Vi vill också se en geografiskt differentierad vägskatt, med dyrare beskattning i storstad och lägre på landsoch glesbygd.

    Vi vill även se ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag, som ska gå att använda oavsett om du åker bil och kollektivt eller cyklar.

    Vi vill också införa en nationell månadsbiljett för kollektivtrafiken, som ska kosta 450 kronor. En liknande biljett har införts i Tyskland och har påverkat utsläppen.

Centerpartiet:

  • Det finns ett stort behov av att utsläppen från bilar, lastbilar och andra fordon minskar mycket snabbare än de gör just nu. Grunden är en snabb elektrifiering. Därför vill vi införa en bred elbilspremie som riktar sig till alla och inkluderar båda nya och begagnade bilar. Vi vill även förstärka premien för ellastbilar. Det behövs också en utbyggnad av laddinfrastruktur för tung trafik.

    För de transporter som inte kan elektrifieras direkt behövs biodrivmedel till rimliga priser.

    Vårt främsta styrmedel för att påskynda en inhemsk produktion av biobränslen bygger vidare på den modell för upphandling som föreslogs i Bioekonomiutredningen.

Kristdemokraterna:

  • Vi vill införa en ny beskattningsmodell för drivmedel, där beskattningen utgår från fordonets klimatprestanda och tar hänsyn till skillnader i trafikintensitet mellan storstad och landsbygd.

    Vi vill ta fram en nationell strategi för elektrifiering och överväga skattebefrielse för eldrivna tjänstebilar under de första fem åren.

    Vi vill fortsätta stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur och vätgasstationer samt stärka den planerbara elproduktionen, bland annat genom mer kärnkraft. Därtill ser vi stor potential i att öka den svenska produktionen av biodrivmedel.

Miljöpartiet:

  • Miljöpartiet vill se en nationell elbilsoffensiv med fler laddare och rättvisa stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar för att säkerställa att alla har råd att byta till elbil. Vi vill också se sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken och bidrag till kommuner och regioner för utbyggnad av kollektiva transportslag.

    Miljöpartiet vill även driva på för investering i både ny och redan befintlig järnväg i hela landet. Fler transporter behöver ske på tåg och till sjöss i stället för på väg. Miljöpartiet vill också införa en kilometerskatt för tunga fordon. Det skulle sänka utsläppen från trafiken och den tunga trafiken får bära kostnaderna.

Liberalerna:

  • Liberalerna vill se en klimatomställning av vägtrafiken som minskar utsläppen och fungerar för hushåll och företag i hela landet. En fortsatt satsning på elektrifiering och alternativa drivmedel är här avgörande. Det behövs incitament för att få fler att välja elbilar samt investeringar i laddinfrastruktur.

    För att denna omställning ska vara rättvis måste alla delar av Sverige, både stadsområden och landsbygd, ha tillgång till nödvändig infrastruktur som gör det lätt att byta till hållbara alternativ.

    Vi ser även ett behov av att skattepolitiken stödjer klimatsmart teknik och energieffektiva transportlösningar.

Banner val 2026
Reformer och framtidens trafik

Era viktigaste reformer för framtidens trafiksystem – vilka är de tre viktigaste förslagen för att utveckla Sveriges trafik- och transportsystem under nästa mandatperiod?

Socialdemokraterna:

  • Sverige har under decennier underinvesterat i både ny infrastruktur och i underhållet av befintliga anläggningar. Till detta kommer tydliga marknadsmisslyckanden, inte minst inom järnvägen. Konsekvenserna märks nu i form av inställda tåg, urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet. Detta hotar ambitionen om ett sammanhållet land, försvårar trafiksäkerheten och riskerar att underminera den gröna industriella utvecklingen, tillväxten och klimatmålen.

    Takten i klimatomställningen måste öka. Samtidigt måste hela Sverige knytas samman genom ett starkt och väl fungerande transportsystem.

Sverigedemokraterna:

  • 1) En kraftfull utbyggnad av laddinfrastrukturen och bättre villkor för elektrifiering, med särskilt fokus på landsbygden.

    2) Förbättrad tillgång till planerbar el.

    3) En prioriterad upprustning av järnvägen och stärkt kapacitet för godstransporter, kombinerat med bättre vägunderhåll för att säkra framkomlighet över hela landet.

Moderaterna:

  • Decennier av eftersatt underhåll är ett svek mot alla som pendlar till jobbet, kör gods eller driver företag i hela Sverige. Moderaterna genomför nu den största infrastruktursatsningen i landets historia – 354 miljarder kronor för att nolla vägunderhållsskulden till 2037 och 210 miljarder till järnvägen under samma period. Vi bygger bort flaskhalsar och prioriterar befintliga stambanor framför dyra höghastighetsbanor. Och vi driver på för en samlad nationell strategi för laddinfrastruktur som gör att elbilsskiftet når hela landet, inte bara storstäderna.

Vänsterpartiet:

  • 1) Minska fossilberoendet. Vi vill se ökade investeringar i att bygga ut laddinfrastruktur, utöka elbilspremien och stärka Sveriges nationella produktion av hållbara fossila drivmedel.

    2) Utbyggd och billigare kollektivtrafik. Parallellt med införandet av Sverigebiljetten, vår nationella månadsbiljett för kollektivtrafik, vill vi se kraftiga satsningar på utbyggd kollektivtrafik.

    3) Storsatsning på järnväg. Vi vill se kraftiga investeringar i järnvägsunderhåll och bygga ut kapaciteten i järnvägssystemet.

Centerpartiet:

  • 1) Genomför ett ”Sverigelyft”. Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödesdigra konsekvenser.

    2) För att klara de enorma investeringsbehoven och samtidigt göra transportsystemet smartare och mer användarvänligt vill vi inte bara satsa mer statliga resurser, utan också öppna upp för alternativa finansieringslösningar, särskilt offentlig-privat samverkan.

    3) Ta ledningen i den gröna omställningen. Ska Sverige klara sina klimatmål behöver utsläppen från transportsektorn minska med 70 procent till år 2030.

Kristdemokraterna:

  • Vi vill fortsätta arbetet vi har påbörjat i regeringsställning. Den nationella planen för åren 2026–2037 är den största infrastruktursatsningen i svensk historia. Följande reformer har varit särskilt viktiga för oss:

    • Att vi stärker underhållet av det eftersatta vägnätet. Nu slopas underhållsskulden. Nu lagar vi potthålen.

    • Att säkerställa att det finmaskiga vägnätet fungerar i hela landet.

    • Att rusta och underhålla befintlig järnväg i stället för att bygga höghastighetsbanor. Vi välkomnar att regeringen har avbrutit planeringen av höghastighetsbanor och i stället omprioriterat resurser till befintlig infrastruktur.

Miljöpartiet:

  • 1) Elektrifiering. För att öka takten i elektrifieringen och hjälpa hushållen att sänka sina kostnader vill vi införa ett omfattande stöd för att köpa elbil och för elbilsleasing.Med vårt leasingstöd kan man köra elbil för motsvarande 5 kronor per liter.

    2) Järnvägen. Miljöpartiet vill rusta upp järnvägen och se snabba och smidiga tågförbindelser över hela landet genom en historisk satsning på järnvägen.

    3) Kollektivtrafiken. Vi vill införa ett Sverigekort för resor med kommunal och regional kollektivtrafik som ska gälla i hela landet till ett enhetligt och förmånligt månadspris.

Liberalerna

  • 1) Utbyggnad av laddinfrastruktur. För att säkerställa att omställningen till elektrifiering av transportsektorn blir framgångsrik måste vi kraftigt öka antalet offentliga laddstationer, både i städer och på landsbygden.

    2) Bättre kollektivtrafik i hela landet. Vi behöver förbättra kollektivtrafiken, så att fler människor i både städer och på landsbygden kan välja kollektivtrafik som ett hållbart alternativ till bilresor.

    3) Investering i hållbar infrastruktur. Att bygga hållbara och miljövänliga vägar samt förbättra vägunderhåll är centralt för att göra vägnätet säkrare för både nuvarande och framtida trafik.

Banner val 2026
Partiets egna reformer och idéer

Partiernas egna reformer och idéer för trafik och infrastruktur.

Socialdemokraterna:

  • I den osäkra omvärld som vi lever i är det avgörande att vi blir mindre beroende av fossil energi från skurkstater. Därför måste vi ställa om fordonsflottans beroende genom elektrifiering och större del inhemskt producerat bränsle i tanken.

    Vi vill se en utbyggnad av laddinfrastrukturen och har föreslagit det vi kallar Sverigebränslet. Förslaget innebär att skapa en stabil inblandning av biodrivmedel, enligt de nivåer som branschen själva anser vara fördelaktiga. Det skulle skapa stabilitet i branschen och bidra till att Sverige inte behöver använda miljarder av skattebetalarnas pengar i dyra utsläppsrätter och böter.

Sverigedemokraterna:

  • Vi vill prioritera upprustning och underhåll av väg- och järnvägsnätet framför dyra höghastighetsprojekt. Det innebär riktade investeringar i bättre väghållning, vinterunderhåll, halkbekämpning, reparation av eftersatta vägsträckor och kapacitetshöjande åtgärder på befintliga järnvägsspår.

    Vi vill också förenkla regelverk och korta prövningsprocesser för tekniska lösningar och innovationer. Det handlar om att minska administrativa hinder för utbyggnad av laddinfrastruktur, möjliggöra gruvdrift för batterimineraler och förbättra förutsättningarna för ny teknik.

Moderaterna:

  • Sverige behöver ett nationellt transport- och infrastrukturramverk där underhåll alltid går före nya projekt och varje investering värderas utifrån samhällsnytta. Vi vill reformera Trafikverkets arbetssätt – i dag används ofta föråldrad teknik och underhållstiden prioriteras inte i upphandlingar, vilket leder till långa avstängningar och onödiga kostnader för skattebetalarna. Vi vill också möjliggöra fler bilpooler och öppna för offentlig-privat samverkan i finansieringen av ny väginfrastruktur. Det är så vi får mer väg och järnväg för pengarna.

Vänsterpartiet:

  • Vi har många fler idéer för trafiken och infrastrukturen, bland annat att återta statlig kontroll över järnvägen, säkra nattågens långsiktiga finansiering, införa riktade stöd till landsbygden där alternativ till bil saknas, främja bilpooler och delningstjänster, underlätta för mobilitetstjänster där man kan kombinera bil, kollektivtrafik och cykel vid behov, utöka cykelinfrastrukturen, stärka trafiksäkerheten genom till exempel fler mitträcken och tryggare landsvägar.

Centerpartiet:

  • En lägsta acceptabel vägstandard bör antas för att möjliggöra en nollvision om sänkta hastigheter på landsvägar. Detta syftar till att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten, särskilt på de mindre vägarna i landsbygden.

    Vi vill säkra de enskilda vägnäten. Detta förslag är en del av arbetet med att skapa ett pålitligt och tryggt transportsystem i hela landet.

    Ett nationellt cykelmål behöver antas för att effektivare styra arbetet inom cykelpolitiken. Detta är en förutsättning för att cyklingen ska prioriteras och bidra till att nå transportpolitiska mål.

Kristdemokraterna:

  • Vi vill införa en ny beskattningsmodell där drivmedel beskattas utifrån var och när de används, bibehålla reduktionsplikten på EU:s mininivå och fortsätta stödja utbyggnaden av ladd- och vätgasinfrastruktur.

    Vi vill även stärka landsbygdens servicestationer och annan grundläggande service, samt höja kvaliteten på rastoch ställplatserna längs med de stora Europavägarna.

    Vi ser också att vi behöver förbättra kompetensförsörjningen inom fordons- och verkstadsbranschen genom bättre samverkan mellan skola och näringsliv.

Miljöpartiet:

  • Vi vill införa det trafikslagsneutrala reseavdraget som riksdagen redan beslutat om men som Tidöregeringen stoppat. Reseavdraget ska gälla lika för alla trafikslag.

    Vi vill också införa ett stöd för konvertering av fossilbilar till elbilar eller bilar som drivs på biogas eller andra förnybara bränslen.

Liberalerna:

  • Liberalerna vill se en omfattande reform av vägtrafiksystemet för att möta framtidens behov, både ur klimatsynpunkt och för att öka trafiksäkerheten.

    För att stödja både individer och företag genom omställningen till hållbara transportsätt, anser vi att en långsiktig och rättvis plan för elektrifiering och klimatsmarta vägtransporter bör införas, där hela landet, från storstad till landsbygd, har samma förutsättningar att anpassa sig till den nya tekniken.

Heléne Lilja, vd, Riksförbundet M Sverige.
Heléne Lilja, vd, Riksförbundet M Sverige.

Heléne Lilja, vd Riksförbundet M Sverige kommenterar:

Demokratin måste få ta tid och utrymme för att fungera väl. En valrörelse kan, när den är som sämst, bli en högljudd tävling om utrymme när viljan att vinna tar överhanden. Men när den är som bäst är det en konkret övning i fördjupande samtal om principer och värderingar.

Den utfrågning som vi presenterat här handlar om att bidra till det demokratiska samtalet. Partierna har fått möjlighet att lägga fram sina svar utan att behöva vässa armbågarna och ni läsare kan i lugn och ro ta till er av deras svar. Det är ett upplägg som vi tror på.

Infrastruktur är speciellt

Infrastruktur och trafik är lite speciella ämne inom politiken. Det är områden som präglas av teknologi: avancerade beräkningar och simulationer kan komma fram till resultat som i många fall är så nära objektivitet vi kan komma. Det skiljer ut infrastrukturen som politikområde. Samtidigt är väg och järnväg dyra saker vilket gör att exempelvis Trafikverket är en av de myndigheter i landet som har störst budget. Under 2026– 2037 kommer myndigheten att förvalta cirka 1 200 miljarder kronor som ska investeras i byggprojekt, samtidigt som kostnaderna för att driva själva myndigheten ligger på drygt sex miljarder kronor per år. Runt Trafikverket finns en rad expertmyndigheter som arbetar med att ta fram forskning och studier för att optimera användningen av resurserna som tilldelats.

Det kan helt enkelt vara svårt att få utrymme för ideologi i infrastrukturpolitiken. Vår genomgång av partierna ståndpunkter visar att partierna ändå lyckas. Alla tar frågorna på stort allvar och har hittat sätt att uttrycka sina partiers olika värderingar och prioriteringar.

Långsiktiga beslut

Infrastrukturen är ett politikområde som lockar till parlamentariska överenskommelser mellan partierna. När det handlar om beslut som tar stora resurser i anspråk under lång tid brukar den tanken dyka upp. Det kan ligga nära till hands att vilja komma bort från politisk konflikt och se till att det bara börjar byggas. Men en av funktionerna med demokratin är också att partierna slipar varandra, breda överenskommelser innebär att frågor lyfts bort från förhandlingsbordet. Och därmed ett steg längre bort från väljarnas inflytande. Det är inte säkert att det alltid leder till bästa möjliga utfall.

Svaren visar också att dessa frågor är viktiga för partierna. Insikterna om tryggheten i trafiken, nykterhet och en hållbar omställning finns inte bara hos M Sverige utan även hos riksdagspartierna. Vi ser fram emot valdagen och hoppas att alla läsare ska känna sig stärkta i sina beslut inför den.

Polisnärvaro

Många människor känner otrygghet i trafiken. Samtidigt har poliserna blivit mindre synliga i det offentliga rummet och på vägarna.

Rattfylla och droger

Oavsett berusningsmedel måste Polisen ha verktygen som krävs för att se till att onyktra personer håller sig borta från trafiken.

Omställningen

Sveriges vägtrafik står inför en omfattande klimat- och energiomställning. Majoriteten vill bidra till minskade utsläpp och göra hållbara val i vardagen.

Senast uppdaterad 12 juni 2026