Remiss av promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt

Trots att bilister, den största gruppen som i slutändan berörs av förslaget, inte finns representerade bland remissinstanserna lämnar konsumentorganisationen M Sverige härmed sina synpunkter på förslaget om hållbarhetskriterier och en ny reduktionsplikt. Detta med anledning av att förslaget av flera anledningar kan uppfattas som sämre än den tidigare reduktionsplikten för bensin och diesel.

M Sveriges synpunkter

En av de största fördelarna med den tidigare reduktionsplikten för bensin och diesel var dess relativt enkla struktur. Företagen var ålagda att minska utsläppen genom att blanda in förnybara bränslen i sina fossila drivmedel, vilket var en direkt och mätbar åtgärd. I det nya förslaget, där hållbarhetskriterier införs för specifika branscher och produkter, blir systemet betydligt mer komplext. Företagen tvingas anpassa sig till nya och mer detaljerade krav, vilket innebär en större administrativ börda både för företag och för myndigheter som ska övervaka och kontrollera efterlevnaden.

Utsläppsminskningar mer osäkra

Den tidigare reduktionsplikten för bensin och diesel var inriktad på att minska de faktiska utsläppen från vägtransporter genom att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ som etanol, HVO eller biodiesel. Effekten var tydlig och mätbar – en mindre mängd fossila bränslen användes, vilket ledde till lägre utsläpp. I det nya förslaget är det inte lika klart hur de föreslagna hållbarhetskriterierna och den bredare reduktionsplikten kommer att minska utsläppen. Det handlar inte bara om att minska koldioxidutsläpp, utan även om att säkerställa att olika branscher uppfyller hållbarhetsmål som kan vara svåra att mäta och jämföra. 

Konsumenter får betala priset

 Företag som har investerat i den tidigare reduktionsplikten, till exempel genom att anpassa sina bränslen eller produktionsprocesser för att möta de krav som då ställdes, får nu en ny uppsättning regler att förhålla sig till. Det gör långsiktig planering mer osäker och gör det svårare för företag att planera sina omställningsstrategier.

Det här är viktigt för en rad olika konsumentgrupper eftersom det är de som i slutändan betalar vad det kostar företag i olika branscher att leva upp till lagar, regler och villkor.

Man ska heller inte underskatta att det hos allmänheten finns en stor acceptans för att blanda in en stor mängd förnybara drivmedel så länge priset vid pump justeras genom skattesatsen, så att priset inte ökar på grund av det dyrare innehållet. Det här var ett tydligt löfte i den tidigare reduktionsplikten som man sedermera valde att bortse ifrån. Det resulterade i höga bränslepriser som i förlängningen avgjorde valet. Hade priserna vid pump inte ökat hade sannolikt mycket få känt till vad reduktionsplikten innebar eller att systemet ens existerade. 

Slutsats

Det tidigare systemet med reduktionsplikt för bensin och diesel var en direkt väg för att minska utsläppen från transportsektorn. Det nya förslaget, även om det har goda intentioner, kan vara svårare att genomföra effektivt och kan medföra större administrativa utmaningar. Det kan också skapa osäkerhet kring de faktiska utsläppsminskningarna och riskerar att vara svårare att förstå och ta till sig än den tidigare reduktionsplikten.

Att sätta en reduktionsnivå om 10 procent är ingen plikt i ordets rätta bemärkelse. Redan innan den förra reduktionsplikten infördes 2018 hade bränsleleverantörer på eget initiativ blandat in ungefär 15 procent HVO i all diesel som såldes. Det vill säga, även helt utan särskild reglering var vi för nästan tio år sedan på en högre nivå än vad regeringen föreslår ska gälla fram till 2030. 

Riksförbundet M Sverige måste också invända mot formuleringar om hur förslaget väntas sänka utsläppen. Att den tidigare reduktionsplikten slopats har resulterat i utsläppsökningar som gör att utsläppsmängderna med råge överstiger tidigare nivåer trots förväntade effekter av det nu remitterade förslaget. 

Riksförbundet M Sverige

Heléne Lilja
Chef kommunikation och samhälle                                              

Carl-Erik Stjernvall
Hållbarhetsansvarig