Motormännens Riksförbund är, med cirka 100 000 familjer som medlemmar, Sveriges största konsumentorganisation för bilister. Motormännen arbetar sedan starten 1922 för en hållbar, säker och tillgänglig mobilitet och är en aktiv medlem av den internationella mobilitetsorganisationen Fédération Internationale de l’Automobile, FIA. FIA representerar Motormännens medlemmar i organisationer som FN och EU, genom FIA:s kontor i Bryssel och Paris. FIA samlar 235 motorklubbar i 140 länder över hela världen. Bara i Europa har nätverket sammanlagt över 40 miljoner medlemmar engagerade i trafiksäkerhet och mobilitetsfrågor.
Ett förslag från Trafikverket om transportinfrastruktur
Motormännens Riksförbund kommenterar det hittills presenterade materialet för den nya nationella transportplanen för perioden 2018–2029. Inriktningsunderlaget var underlag för den proposition (2016/17:21) om framtidens infrastruktur, innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling som regeringen presenterade 2016.
Inför den kommande åtgärdsplaneringen har Motormännen givits tillfälle att inkomma med synpunkter kring det vid dialogmötet presenterade materialet och den diskussion som skedde i samband med dessa. Vi finner det dock besynnerligt att företrädare för den absolut största gruppen av brukare av transportinfrastrukturen, personbilstrafikanterna, saknades bland talarna under den nationella dialogdagen den 16 februari.
Motormännens Riksförbund arbetar aktivt med hållbarhet. Vi värnar om att framtidens bilism ska vara minst lika tillgänglig som dagens och vi tror att den med rätt stödåtgärder kan bli fossiloberoende enligt visionen i målsättningen för år 2030. En drivmedelsväxling är helt nödvändig, det är orealistiskt att förvänta sig kraftiga minskningar av personbilstrafiken i Sverige, samtidigt som befolkningen väntas öka liksom konkurrenskraft och ekonomi. Tuffa målsättningar kommer att bli nödvändiga och åtgärderna för att klara av omställningen angår samtliga bilister och därtill konsumenter.
Anslag och finansiering av transportinfrastruktur
Enligt flera riksdagsbeslut ska samtliga transportslag stå för sina egna kostnader, det gör idag endast personbils- och motorcykeltrafiken samt möjligen inrikes flygtrafik. Övertaxeringen på personbilstrafiken i förhållande till kostnaderna i det statliga vägnätet är minst 100 procent och om den fortsätter i dagens nivå finansierar den sannolikt nästan hela transportinfrastrukturbudgeten under planperioden.
Anslagen för vidmakthållande av väg innebär trots en numerisk ökning med sju procent en reell minskning på grund av förväntad inflation under perioden. Påbörjade större projekt med en stor andel tunnelsystem antas därtill kräva en större kostnad i underhåll. Trafikverket har beräknat behovet för vidmakthållande av väginfrastrukturen till ytterligare ca 15 procent av beviljade anslag, varför den redan höga underhållsskulden kan förväntas öka ytterligare under planperioden.
Förslaget om 74-tons ekipage ställer också höga krav på bärighet och över 1000 broar ska ses över och förstärkas, vilket knappast kommer privatbilisten till godo. Ett ökat inslag av så kallade EU-trailers med högre axeltryck än de vanligare svenska fordonskombinationerna ger också ett kraftigt ökat underhållsbehov. Sammantaget kommer dessa satsningar att innebära att bilägaren får än mindre tillbaka ifrån de skatter som betalas mer än dubbelt av landets bilister.
Ett robust system kräver mötesseparerad E20 och Ostlig förbindelse runt Stockholm
Trafikverket har vid flera tillfällen beskrivit behoven av att bygga ett mer robust system för transporter. De för hela samhället mycket allvarliga och långvariga följderna av lastbilsolyckan i Södertälje midsommarafton 2016, visar på hur känslig väginfrastrukturen är i dag. Det finns en mängd olika väginfrastruktursatsningar som behöver göras över hela landet för att bibehålla och öka robustheten i transportsystemen.
På en nationell nivå ser vi ett stort behov av mötesseparering av hela E20 mellan Stockholm och Göteborg. Det påbörjade arbetet måste påskyndas. Nuvarande situation, där trafiken mellan landets två största städer leds i en omväg söder om Vättern, medför förutom onödig bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, en ökad sårbarhet i trafiksystemet. I de branta backarna väster om Jönköping fastnar tung trafik ofta, med allvarliga avstängningar och olyckor som följd. En säker och framkomlig E20 bör vara det första alternativet för tung trafik. Vägen över Jönköping kan utgöra ett komplement.
Runt Stockholm behövs snabbt en komplett ringled. Nuvarande situation, där omfattande köer snabbt uppstår i hela regionen så snart endast minsta hinder skapas i Söderledstunnlarna eller på Essingeleden, visar på hur viktigt det är att en östlig kringfart runt staden öppnas så snart som möjligt.
Satsa på kostnadseffektiva åtgärder för ökad trafiksäkerhet
Antalet omkomna i vägtrafiken sjunker inte längre utan har stannat upp på en nivå runt ca 260 personer per år, suicider exkluderade. Av de omkomna färdas mellan 60 och 70 procent i bil och 10 till 15 procent på motorcykel. Under planperioden planeras enligt tidigare information från Trafikverket åtgärder med omfattande hastighetssänkningar och ytterligare cirka 120 mil mötesseparerad väg. Dessa åtgärder beräknas rädda 16 liv per år när de är fullt genomförda. Som tidigare framförts i remissvar i frågan saknas dock samhällsekonomisk konsekvensanalys av hastighetssänkningarna liksom tidsangivelser för när och hur hastighetssänkta sträckor ska åtgärdas och åter kunna åsättas relevanta hastighetsgränser.
Vi förutsätter att trafikverket tar sitt uppdrag inom trafiksäkerhet på största allvar och ytterligare utvecklar rutiner för trafiksäkerhetsåtgärder i samband med planerat underhåll och väghållning. Det är av yttersta vikt att alla tillgängliga åtgärder kan läggas in i planering och underlag för upphandling. Det finns en mängd åtgärder som minskar risken för olyckor och räddar människoliv och som kan utföras till betydligt lägre kostnader i samband med planerat underhåll. Studier visar till exempel på kraftigt ökad risk för singel- och mötesolyckor vid felaktig eller för liten kurvdosering. Många felaktigt konstruerade kurvor är väl kända och bör åtgärdas så snart som möjligt. I samband med planerat underhåll måste också vägrenar förstärkas, mitt- och sidoräffling utföras liksom fasning av asfaltskant samt avrinning säkras liksom farliga räcken och sidoområden åtgärdas. Vissa av dessa åtgärder kan utföras till i sammanhanget obetydliga merkostnader.
Rastplatsernas betydelse för trafiksäkerheten
Motormännen genomför varje år inspektioner av över 250 rastplatser utmed det svenska vägnätet. Rastplatserna fyller en viktig funktion för trafiksäkerheten. Att kunna stanna och ta en paus i trivsam och trygg miljö, sträcka på benen och ta en kort rast är avgörande för säkerheten vid längre körningar. För yrkestrafiken är möjligheten att stanna och ta rast och vila dessutom avgörande för att följa reglerna för kör- och vilotider. Saknas rastplats att stanna på för yrkeschaufförerna riskeras hårda påföljder för brott mot reglerna.
Antalet rastplatser minskar dock och de som hålls öppna med toaletter och duschar används inte sällan som boställen för resande eller köksutrymmen för utländska yrkeschaufförer. Vi efterlyser fler anlagda rastplatser och bättre bevakning av dem, för att motverka att de användas till längre uppställning av lastbilar eller på annat ej avsett sätt.
Vinter- och barmarksväghållning, avgörande för trafiksäkerhet och vägens livslängd
Såväl vinter- som barmarksunderhåll av vägnätet är beroende av noggrant utformade avtal med entreprenörer och kontroll och uppföljning att de följs. Återkommande uppgifter till Motormännen gör gällande att både sommar som vinterunderhåll är eftersatt, liksom att kontrollerna av dem utförs med bristande kvalitet. Exempel som nämnts är att sommartid utföras inte kantsvålsskärning på långa vägsträckor, trots att det är avgörande för vattenavrinningen från vägbana. En bristfällig avrinning ger inte bara risk för vattenplaning och halka utan också vatteninträngning i vägbanan med påskyndad förslitning som följd. Klagomål på bristfällig eller utebliven lagning av potthål och bristfällig sandsopning är naturligtvis också vanligt förekommande.
Vintertid kommer upprepade synpunkter på halkbekämpningen av det statliga vägnätet till vår kännedom. Entreprenörer kör ut försent, trots tidiga prognoser för väderomslag. Tidsgränserna för prioriterade väga överskrids med flera timmar, vilket har lett till ett flertal svåra olyckor de senaste åren. Ett utbrett fuskande, eller tänjande av gränserna i kontrakten, förekommer utan risk för repressalier mot företagen i fråga. Även kontrollerna av hur entreprenörerna utför avtalat arbete har lagts ut på entreprenad. Enligt uppgifter till Motormännen finns även i dessa kontrakt incitament att utföra så lite arbete som möjligt i förhållande till fakturerade belopp. Det har också framkommit att kontrollanter av vinterväghållning utfört kontroller av friktion med bilar utrustade med dubbade vinterdäck, när det ska utföras med dubbfria vinterdäck.
Motormännen efterlyser en översyn av hur kontrakten med entreprenörer är utformade för såväl utförande som kontroll av sommar- och vinterväghållningen i syfte att säkerställa att trafiksäkerheten på det statliga vägnätet ska hållas på bästa möjliga nivå oavsett årstid. Det måste också bli betydligt mer kännbara sanktioner mot underleverantörer som inte lever upp till avtalade kvalitet i sitt utförda arbete.
Avslutningsvis
Osäkerheten är betydande vad gäller myndigheternas diffusa behov att behöva minska transporter och bilism. Utvecklingen är oerhört oroande och upprör idag många konsumenter. Ska privatbilismen betala för en klimatomställning för att sedan behöva ställa bilen och klara en huvuddel av sina dagliga resor med ett annat färdmedel? Motormännen anser att det är att missförstå marknadskrafterna, att inte se orsaken till bilismens ökning, och samtidigt men kanske omedvetet ignorera den enskilda resenärens valmöjlighet och därmed prioritering till ett sådant transportsätt som visar sig smidigast och snabbast. Att inte ta höjd för, och investera för ett bibehållet eller ökat antal persontransportkilometer med bil kommer att innebära omfattande bakslag för de städer, kommuner och län som anpassat sina transportlösningar baserat på felaktiga antaganden i att ett ändrat beteende kommer att äga rum.
Motormännen vill med detta samtidigt väcka frågan om vad det är i en framtid där bilismen är hållbar och fossiloberoende som skapat drivkraften att begränsa densamma? Trenden med en stadigt ihållande mängd bilar på vägarna talar också för att kommunala färdmedel saknar möjlighet att konkurrera ut bilen. För en övervägande del resor och arbetspendling finns idag överhuvudtaget inga alternativ för den som bor på en ort där lokaltrafiken för en tynande tillvaro eller helt enkelt är obefintlig.
Bilen kommer att spela en viktig roll i framtidens Sverige. Med tydliga riktlinjer, långsiktiga subventioner och politik som alla konsumenter kan förstå skulle bilparken snabbt kunna anpassas för att dra nytta av de investeringar som idag sker inom områden som hållbarhet, utveckling av ny infrastruktur och framställning för biobränslen. Klimatklivets investeringar inom dessa områden är kraftfulla. Om bilismen skräms bort och tidseffektiv arbetspendling blir en ouppnåelig dröm bara för de mest välbärgade kommer Sverige aldrig att bli det föregångsland regeringen önskar.
Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig
Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig