Regeringen vill reformera reseavdraget. I en promemoria som varit ute på remiss fram till 20 januari föreslår regeringen en ny avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattelättnad. Flera remissinstanser ställer sig dock kritiska.

– De faktiska konsekvenserna av reformen skulle bli skattehöjningar för dem som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, oavsett avstånd, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

Ett av målen med den förändring som regeringen vill få till stånd är att skapa en överflyttning av arbetsresor med bil till kollektivtrafik i syfte att minska utsläppen. Den föreslagna reformen skulle dock skapa onödiga målkonflikter och ha dålig träffsäkerhet, menar Caroline Drabe.

– Vi välkomnar att också pendlare med kollektivtrafik får ta del av reseavdraget, men detta får inte ske på bekostnad av dem som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet. Beroende på avstånd till arbetet kommer bilisten i slutändan att betala in högre skatt på mellan 800 kronor och 4 300 kronor per år.

Riksförbundet M Sverige uppmanar regeringen att i stället gå vidare med mer effektiva klimatpolitiska åtgärder.

– Det finns redan fullgoda klimatpolitiska styrmedel i form av drivmedelsskatt och kravet på inblandning av biobränsle. Vi har också föreslagit en skrotningspremie för äldre bilar och en dubblering av antalet publika laddstolpar.

– Reseavdraget har haft till syfte att möjliggöra nödvändig arbetspendling. Så borde det förbli även med den planerade subventionen. Skulle reseavdraget reformeras i enlighet med regeringens förslag skulle arbetsmarknaden påverkas negativt, menar Caroline Drabe.

– Tidsvinst är den viktigaste anledningen till att människor arbetspendlar med bil. Med den föreslagna reformen skulle arbetsresor för bilister bli dyrare och det skulle bli mindre attraktivt att till exempel ta anställning i samhällsnyttig service som kräver resa med bil. Dessutom tas subventionen bort för avstånd längre än åtta mil. Detta skulle motverka arbetet för högre sysselsättning, större arbetsmarknadsregioner och ytterligare försvåra företagens rekryteringsproblem.

Även Riksförbundet M Sverige ser ett behov av att förändra reseavdraget, inte minst mot bakgrund av de höjda skatterna och priserna på drivmedel. Redan i dag är reseavdraget lågt i relation till de faktiska kostnader skattebetalarna har för sina arbetsresor. Den skattefria milersättningen har legat stilla på 18,50 kronor sedan 2009.

– Reseavdraget borde utvecklas snarare än utarmas. M Sverige kräver att ersättningsmöjligheterna och skattelättnaden för att använda bil breddas och förstärks. Dels bör dagens skattefria nivå höjas till 27 kronor per mil, dels bör avdraget bli tillgängligt för fler, exempelvis pensionärer, och omfatta fler typer av resor, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.