Det är oftast de boende utmed en vägsträcka eller i ett område som bäst känner till förhållandena. Ibland kan hastigheterna i trafiken upplevas som för höga, ibland sköts inte underhåll och skyltning som de ska med trafiksäkerhetsproblem till följd. På den här sidan beskriver vi hur du kan gå till väga för att påverka trafikmiljön där du bor eller kör.
Ändra hastigheten på en väg
När det gäller att försöka påverka en hastighetssättning på en väg gäller det först att definiera vilken typ av väg det är. Därefter vet man vem man ska kontakta och skicka ansökan till.
Det är Trafikförordningen som definierar vem som ansvarar för vilken väg. Kommunen bestämmer om hastighetsbegränsning på samtliga vägar inom tättbebyggt område, det vill säga även på statliga vägar. Dessutom bestämmer de om hastighetsbegränsningar på vägar utanför sådana områden där kommunen är väghållare. Länsstyrelsen beslutar om hastighetsbegränsning på statliga vägar och enskilda vägar utanför tättbebyggt område. Trafikverket bestämmer om hastighetsbegränsning på det större statliga vägnätet, där hastighetsbegränsningen kan vara 80, 90, 100, 110 och 120 km/h.
En ansökan bör innehålla information om vilken väg ansökan gäller, vilken hastighetsbegränsning man ansöker om och skälen varför. Det är bra om man kan uppge en ungefärlig sträcka och gärna markera detta på någon form av bifogad karta. Man bör också bifoga alla sina kontaktuppgifter.
M Sveriges lokalklubbar och vägombud kan ofta ställa upp med hjälp med hastighetsmätningar som kan utgöra underlag för en ansökan eller annan rådgivning när det gäller dessa frågor. Kontaktuppgifter för M Sveriges lokalklubbar hittar du här.
När man skickar en ansökan till länsstyrelsen angående hastighetsbegränsning är det oftast någon form av rättsenhet som handlägger ärendet. Länsstyrelsen skickar ofta ärendet på remiss till olika intressenter innan de fattar beslut. Om man inte är nöjd med länsstyrelsens beslut kan man överklaga till Transportstyrelsen.
När man skickar en ansökan till kommunen ska man ställa den till trafiknämnden (som ofta är en del av kommunens tekniska nämnd eller gatunämnd). Ansökan ska alltså i detta ärende inte ställas till kommunfullmäktige. När det gäller ansökningar till kommunen är det bra om det är så många som möjligt som står bakom ansökan, det ger större tyngd.
Hål i vägen eller farligt föremål
Även när det gäller att få åtgärdat hål i vägen eller få bort farligt föremål måste man först ta reda på vem som är väghållare.
Är det en statlig allmän väg ringer man och anmäler problemet till Trafikverket på 0771-921 921. Trafikverket tar emot uppgifterna och kontaktar i sin tur entreprenören för den aktuella sträckan som kontrollerar och eventuellt åtgärdar problemet.
Är det en kommunal väg så finns det uppgifter på respektive kommuns hemsida vem man ska kontakta för att anmäla problemet.
Är det en enskild väg kontaktar man den privata väghållaren, vägföreningen eller liknande.
Övergångsställen och busshållplatser
Beslut om övergångsställen är också en fråga för väghållaren, det vill säga Trafikverkets regioner eller kommunen. Här är det också bra att motivera varför man tycker att det behövs ett övergångsställe på en speciell plats. Om man tycker att en busshållplats ligger farligt belägen kan man kontakta både väghållaren och det aktuella bussföretaget som kör på sträckan. Dessa båda inrättar busshållplatserna efter samråd med varandra.
Kontakta lokalmedia nära dig
Förutom att formellt göra en ansökan (som beskrivits här ovan) kan man också försöka skapa opinion för frågan genom lokalmedia. Även här kan M Sveriges lokalklubbar och vägombud hjälpa till. En lokal tidning kan vara intresserad av att skriva om till exempel en busshållplats som ligger farligt placerad längs vägen eller fel på vägen som inte åtgärdats, fast många anmälningar har gjorts.
