Under sin sekellånga historia har M Sverige arbetat för säkra förare i säkra bilar på säkra vägar.

Samhället, bilarna och vem som kan anses vara en ”motorman” har förändrats genom åren men engagemanget för trafiksäkerhet och bilkonsumentens rättigheter har bestått.

Trafiklekskola i Uppsala hos K. H. Björngård AB, 1953. Foto: Uppsala-Bild.

När organisationen startade sin verksamhet 1922 var motorismen en dyrbar hobby för män. Det dåvarande Motormännens mål var tidigt att bli en bred och folklig organisation, ett riksförbund för alla bilister. Ju fler medlemmar som kunde hjälpa till, desto större möjligheter att lyckas. Opinionsbildning och medlemsförmåner, som försäkringar och turistservice, var saker som man ansåg vara till gagn för medlemmarna.

Två glada medlemmar med sina M-märken.
Fri fart på landsvägen

Eftersom trafikkunskaperna var skrala gjorde M trafiksäkerhet till en huvudfråga. Med bilismens genombrott behövdes utbildning och tydliga regler. De första åren tyckte M att farten kunde få vara fri på landsvägarna, men de höga olyckstalen gjorde att man ändrade uppfattning.

Trafiksäkerhet i TV 1958. M:s tekniska anstalt i Stockholm pratar om asymmetriskt ljus.

Trafiksäkerhet är också en av hörnstenarna för riksförbundets idé att bilismen ska vara i alla människors tjänst. Andra viktiga komponenter är konsumentupplysning, produkttester och de tekniska och juridiska insatserna för att medlemmarna ska känna sig trygga. Tidningen Motor fungerar som sammanbindande faktor för medlemmarna.

1973: M-medlemmen Björn Stelzer och M-tekniker H E Magnusson upptäcker genomrostningar.
Klubbarna håller hjulet rullande

Men även om allt som beskrivits är värdefullt är det ändå de ideellt arbetande klubbarna och deras olika aktiviteter som är navet i det rullande hjul som ännu 2022 är på väg.

Vill du läsa mer?

Du har just läst en nedkortad version av en artikel ur M Sveriges Jubileumsbok. Vill du läsa mer om bilismens och M Sveriges historia så kan du beställa boken här nedanför. Lös gärna vårt historiequiz också.