Bilen som kvinnlig frigörare

Alexandra Gjestvang blev den första kvinnan i Sverige att köra bil 1903. Som kvinna bakom ratten var hon länge en ovanlig syn på vägen.

Under andra världskriget började kvinnor ersätta manliga förare i samband med att männen togs i anspråk av militären. Runt samma tid fick Motormännen sina första kvinnliga medlemmar, till exempel Märta Östman, som hade tagit körkort 1925 och blivit med egen bil 1932.

Motormännen börjar minsann så smått lyfta en aning på hatten för motorkvinnorna

Ovanstående förkunnades i ett nummer av Motor år 1958 vid semifinalen för Årets motorkvinna i Stockholm, som M anordnade under åren 1956–1969 för att kora landets skickligaste kvinnliga bilförare.

Tidningen Motor skrev ofta om lämplig klädsel för bilkörning och långfärdsresande – så till den grad att Motormännen 1969 lät ta fram M-byxan som påstods vara: "den första bekväma långbyxan för bilande, vilande och ilande nutidskvinnor”

I yrkeslivet började kvinnor ta plats i typiska mansdominerade miljöer där förarbevis krävdes. Redan i slutet av 1920-talet hade kvinnor börjat köra både buss och taxi runt om i landet. 1958 blev Margit Claesson Stockholms Spårvägars första kvinnliga bussförare.

I mitten av 1960-talet var det lika många kvinnor som män som fick körkort och på Sveriges trafikskolor fanns med knapp marginal en övervikt av kvinnliga elever.

Den tendensen har fortsatt och i dag har nästan varannan person körkort bland både män och kvinnor. Friheten det innebär att kunna köra har visat sig vara av intresse för många, oavsett kön.

Beställ gärna boken om M Sveriges historia och andra jubileumsprodukter.