Strängare straff för rattfylleri

Alkohol- och drogpåverkade bilförare på våra vägar är ett stort problem. Föraren utsätter inte bara sig själv för fara, utan även sina medtrafikanter. Under 2019 ökade antalet körkortsåterkallelser med 6,3 procent. Samtidigt minskade nykterhetskontrollerna från 2,8 miljoner år 2009 till 1 miljon år 2019. Det är en oroande utveckling.

Riksförbundet M Sverige har besvarat en remiss om straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri, olovlig körning m.m. Remissen föreslår att straffet för rattfylleri, olovlig körning och smitning höjs från sex månaders till ett års fängelse, och för grovt rattfylleri från två år till tre års fängelse.

– M Sverige står bakom förslaget. Det är ett steg i rätt riktning men vi anser samtidigt att mer behövs för att stävja rattonykterheten. Nuvarande lagstiftning behöver användas fullt ut och det krav M Sverige länge drivit om fler poliser på vägarna blir nu ännu mer aktuellt, säger Caroline Drabe, vd för Riksförbundet M Sverige.

När man tittar närmare på de lagförda besluten kan man se att, trots att man idag har straffskalor på ett år för rattfylleri och två år för grovt rattfylleri, så är det väldigt få som får tillbringa så lång tid i fängelse. Den som döms för rattfylleri får oftast böter och den som döms för grovt rattfylleri, trots upprepade trafikbrott, får generellt sett en till två månaders fängelse. Detsamma gäller för brottet ”vållande till annans död” där maxstraffet är åtta års fängelse. För ett par år sedan blev en 14-årig flicka påkörd och avled. Föraren hade tidigare dömts 14 gånger för rattfylleri. Han dömdes endast till 2,5 års fängelse, vilket är 6 månader mer än maxstraffet för grovt rattfylleri.

– Döm direkt till maxstraffet, återkalla körkortet vid första rattfylleridomen. Vill personen ha tillbaka körkortet ska det villkoras med alkolås, intyg på nykterhet och lång prövotid. Vi behöver agera nu om vi ska stoppa den oroande utvecklingen, säger Caroline Drabe.