M Sverige på Trafikverket

Riksförbundet M Sverige och Trafikverket har delvis samma problembild av väginfrastrukturen, trafiksäkerhet och omställningen, men M Sverige efterlyser politisk handlingskraft.

Trafikverket presenterade nyligen sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen som ska gälla för perioden 2026–2037.

Med anledning av det har representanter för Riksförbundet M Sverige träffat Trafikverkets presschef Bengt Olsson, trafiksäkerhetsdirektör Maria Krafft och måldirektör för tillgänglighet Jonas Eliasson för ett samtal om tillgänglig mobilitet, trafiksäkerhet och omställning.

Trafikverket konstaterar att den absolut övervägande majoriteten av personresande sker med bil: vi reser 3,5 gånger så mycket med bil jämfört med tåg, buss och flyg – tillsammans.

Dessutom ställer Trafikverket prognosen att personbilsresandet kommer att öka med närmare 28 procent fram till 2040. Biltrafiken förväntas öka främst där befolkningen ökar, det vill säga i storstadsregionerna, vilket leder till tydliga ökningar av vägträngseln.

För M Sverige kom inte det som någon överraskning, som konsumentorganisation för Sveriges bilister är riksförbundet väl införstått med vilken betydelse bilen har i vårt samhälle. Därför betonade M Sverige för Trafikverket vikten av satsningar på dels underhåll av det befintliga vägnätet, dels trafiksäkerhetshöjande investeringar.

Trafikverket fastställer också att avgörande för framtidens tillgänglighet är hur vi underhåller den infrastruktur som redan finns. Riksförbundet M Sverige har länge krävt ökade satsningar på väginfrastrukturen och påpekar återkommande hur underhållet är underfinansierat. Trafikverket har också slagit larm om att de inte klarar av att upprätthålla vägnätets nuvarande tillstånd och att nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare. Till stora delar har M Sverige och Trafikverket samma syn på vad som behöver göras, men finansieringen är en politisk fråga och M Sverige kräver ökade satsningar.

Det eftersatta underhållet och underfinansieringen av väginfrastrukturen medför också trafiksäkerhetsmässiga problem. Som M Sverige har visat i bland annat rapporten Vägsäkerhet från 2023, så är det framför allt på landsvägar utanför storstäderna som den relativa risken att omkomma eller skadas allvarligt är som störst. Trafikverket delar den problembilden och säger att planerade infrastrukturåtgärder och kommande fordonsutveckling inte räcker för att nå trafiksäkerhetsmålet för 2030.

Ska målen nås krävs framför allt att satsningar på mötesseparering av vägar ökar betydligt, särskilt på det regionala vägnätet. Det finns ingen åtgärd som lika effektivt minskar risken att skadas allvarligt eller dö i en trafikolycka som mötesseparering. En mötesseparerad 2+1-väg med hastighetsgränsen 100 km/h är i princip lika säker som en fyrfilig motorväg. Samtidigt leder en olycka på en icke mötesseparerad väg med 90 eller 100 km/h som gräns nästan helt säkert till allvarliga följder.

I brist på finansiering till vägnätet antyder Trafikverket att en sänkning av hastigheten är att föredra, men ökade restider leder till försämrad mobilitet. Det är M Sveriges ståndpunkt att om hela Sverige ska leva måste vägnätet fungera även utanför storstäderna. Då är ökad trafiksäkerhet avgörande och lösningen kan inte vara att sänka hastighetsgränserna, utan i stället att investera i kostnadseffektiva mötessepareringar med bibehållna – eller till och med höjda – hastighetsgränser.

När regeringen i vintras presenterade sin klimathandlingsplan var man tydlig med att en förutsättning är elektrifiering av bland annat fordonsflottan. När Trafikverket tittar på frågan konstaterar man att nettoeffekten av trafikutveckling, effektivare fordon och elektrifiering ger en utsläppsminskning på omkring 40 procent 2010–2030. För att nå transportsektorns klimatmål på 70 procents minskning till 2030 måste alltså lite drygt hälften av de flytande bränslena ersättas med biodrivmedel år 2030.

Det är M Sveriges hållning att de orimligt höga bränslepriserna borde sänkts med andra metoder än en minskning av inblandningen av förnybara bränslen. Nu när reduktionsplikten är sänkt och den framtida lösningen ska vara elektrifiering efterlyser vi politiska styrmedel för att klimatmålen ska nås. M Sverige driver därför frågorna om en återinförd klimatbonus för att få ut fler laddbara bilar i trafiken, en skrotningspremie för att göra det möjligt för fler att byta till en säkrare och bränslesnålare bil och att laddinfrastrukturen byggs ut genom fler publika laddstolpar och ett förenklat regelverk.

Trafikverket är en myndighet som har i uppdrag att analysera dagens situation och förverkliga de politiska besluten. Men det ligger också på Trafikverket att tolka de trafikpolitiska målen och rekommendera prioriteringar för infrastruktursatsningar. Riksförbundet M Sverige delar många av Trafikverkets analyser, men kunde under mötet med myndigheten ytterligare betona vikten av satsningar på tillgänglighet, trafiksäkerhet och en modernisering av fordonsflottan.