Ett EU-förslag för att öka återvinningen av fordon kan leda till en skyldighet att lämna sin bil till skroten om den anses som uttjänt. Oavsett vad ägaren har för syfte med den.
Det ligger nu ett förslag till ny EU-förordning – vilket innebär att den blir bindande om den antas – ute på remiss. Det handlar om cirkularitetskrav för fordonsdesign och om hantering av uttjänta fordon, kort kallad för ”ELV-förordningen” efter End of Life Vehicles.
Det handlar bland annat om ökade krav på cirkulär ekonomi, eller kretsloppstänkande, vid produktion av fordon. Syftet är att fordon ska konstrueras så de blir lättare att återvinna eller återbruka delar av, ökade krav på att nya fordon till en viss del ska bestå av återvunnet material och att delkomponenter till större del ska återanvändas vid reparation.
Fordonsindustrin kräver råmaterial och om en större del kan återvinnas är det positivt
Så långt stöder Riksförbundet M Sverige förslaget, fordonsindustrin kräver mycket råmaterial och om en större del av dem kan återanvändas eller återvinnas är det positivt.
Men förslaget innehåller även delar som M Sverige är starkt kritiskt emot. Det handlar om kravet på att fordonsägare ska lämna sina bilar för återvinning om de bedöms som uttjänta, och kriterierna för vad som anses vara ett uttjänt fordon.
– Enligt förslaget ska ett fordon kunna bedömas som uttjänt om det har gått två år sedan senaste godkända besiktningsperiod, och ägaren kan då bli skyldig att lämna sitt fordon för skrotning, säger Henrik Nyberg, kommunikatör på M Sverige.
– Andra exempel är om reparationskostnaden överstiger det uppskattade marknadsvärdet eller om det finns perforerande rostangrepp, vilket bägge kan leda till fordonet ska anses som uttjänt.
Ägaren till ett uttjänt fordon ska vara skyldig att lämna det för återvinning
Ägaren till ett sådant fordon ska enligt förslaget vara skyldig att lämna det för återvinning, och får heller inte sälja det. Någon ersättning för sitt fordon ska man inte få, men förslaget säger generöst nog att man inte ska behöva betala för att få sitt fordon skrotat.
– Syftet är förstås att få bort skrotbilar och att mer material ska gå till återvinning, men man tar ingen hänsyn till ägarens syfte med fordonet. I ett glest bebyggt land som Sverige är många av ekonomiska och praktiska skäl självhushållande i sitt bilägande. Att laga rost tillhör vardagen för många, säger Henrik Nyberg.
Riksförbundet M Sverige menar att det finns miljölagar och föreskrifter som reglerar hur fordon får förvaras, och för att användas i trafik måste de vara godkända vid en kontrollbesiktning. Om en ägare väljer att lägga tid på att iordningställa ett fordon vars reparationskostnad på märkesverkstaden överstiger fordonet värde, så kan det inte vara upp till någon annan än ägaren själv.
Man måste också kunna få ställa av ett fordon för en längre tid – det kanske ska gå i arv, man ska inte använda husbilen eller båtsläpet på några år eller man får en längre tids utlandstjänst – utan att man som ägare ska behöva driva en process för att övertyga myndigheterna om att fordonet inte är uttjänt. Detta under hot om en skyldighet om att skyndsamt lämna det för återvinning.
Att förslaget i sin nuvarande form skulle vara förödande för den utbredda fordonshobbyn – med allt från veteranfordon till motorsport – har också fått många andra intresseorganisationer att reagera.
M Sverige är positiva till ett ökat kretslopp, kritiska till hur förslaget påverkar konsumenters rättigheter och möjligheter
M Sverige har besvarat remissen där vi ställer oss positiva till ett ökat kretslopp inom fordonsindustrin, men är starkt kritiska till hur några frågor påverkar enskilda konsumenters rätt och möjlighet att äga, vårda och reparera sina fordon.
Riksförbundets ståndpunkt framfördes också fredagen den 10 november vid ett möte på Regeringskansliet, där även representanter från återvinnings- och fordonsbranschen, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Regioner samt ett flertal intresseorganisationer från fordonshobbyn närvarade.
Vi kommer få anledning att återkomma i ärendet, och bevakar dess utveckling.
Remissvaret från M Sverige finns att läsa här.