Senvinterns kaos med potthål i vägarna skylls av Trafikverket på vädret. M Sverige håller inte med, det är ett bristande vägunderhåll som har lett till fler vägskador.
Många upprörda bilister har hört av sig till M Sverige efter senvinterns potthålskaos. Utöver potthålen i sig stör sig bilisterna på vad de upplever vara en nonchalans från Trafikverkets sida. Särskilt efter att en företrädare för Trafikverket yttrade att potthålsproblematiken inte har ”ett dugg med vägunderhåll att göra. Det har med väder, vind och vatten att göra”.
Trafikverket dröjer för länge med att förnya slitlagret
M Sverige avvisar Trafikverkets beskrivning. Problemen med potthål och guppiga vägar beror nämligen inte bara på ett mer oförutsägbart vinterklimat. På två sätt hänger de i stället ihop med det bristande vägunderhållet. Det första problemet är att Trafikverket i många fall dröjer för länge med att förnya slitlagret genom så kallad underhållsbeläggning. Ett åldrat slitlager, det som trafiken kör på, blir med tiden otätt. På dessa åldrade ytor uppstår sprickor, urslag av stenmaterialet och krackelering av åldrad bitumen. Då blir vägen också känslig för frostsprängning och ursköljning, när små sprickor och skador snabbt växer och förvärras.
Många av de svenska vägarna har passerat sin tekniska livslängd
De djupa potthålen som förstör bilar beror dessutom på att underliggande asfaltlager inte längre håller måttet, för att det är föråldrat, för tunt eller att bärigheten under asfalten har påverkats. Många av de svenska vägarna har passerat sin tekniska livslängd och skulle för länge sedan ha behövt mer genomgripande åtgärder i vägkroppen. Men så har inte skett.
I stället har det asfaltbundna bärlagret för många vägar slitits ut, då vägarna sedan länge har avbördat mer än den mängd tung trafik som lagret dimensionerades för när vägen byggdes. När det inte klarar att fördela belastningen uppstår skadliga spänningar, varpå det översta slitlagret kollapsar, vilket visar sig i till exempel potthål. En annan orsak till skador på vägkroppen är otillräcklig avledning av dagvatten via diken och vägtrummor.
Potthålen är bara ett ytligt symptom på underliggande brister i vägsystemet
Om vägarna hade fått förebyggande underhåll i tid skulle de ha klarat påfrestningar i betydligt högre grad. Tyvärr har staten brustit i förvaltarskapet av vårt gemensamma vägnät. Nödvändigt förebyggande underhåll har inte genomförts i tid. I stället får Trafikverket rycka ut och göra temporära akutlagningar av till exempel potthål i allt högre grad. Åtgärderna blir därmed dyrare och kan inte utföras till önskad standard eller i rätt omfattning. Därför har vi nu många vägar som ser ut som lapptäcken samt en underhållsskuld på tiotals miljarder kronor.
Potthålen är bara ett ytligt symptom på underliggande brister i vägsystemet. Vid en analys av ojämnheter i det statliga vägnätet har 34 procent av vägarna visat sig vara i dåligt eller mycket dåligt skick.
Trafikverket har ett svårt uppdrag och för liten underhållsbudget. Därför måste ansvaret för vägarnas tillstånd fördelas på flera aktörer. Att myndigheten försöker bortförklara orsaken till potthålen imponerar dock inte.
Tony Gunnarsson, sakkunnig i infrastruktur/trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige
Vill du veta mer om frågor vi driver?
Foto: Trygve Finkelsen/iStock/Getty Images Plus via Getty Images