M Sverige kommentarer: Bränslepriser och framtiden
Publicerad 12 januari 2024
M Sverige kommenterar
Prissänkningarna på drivmedel är efterlängtade och välkomna, men resekostnader är mer än bränslepriser. M Sverige efterlyser även åtgärder för att nå klimatmålen.
Vid nyår sänktes pumppriset rejält för många svenska bilister. Till följd av sänkningar av skatt och reduktionsplikt sjönk bensinliterpriset med 1,15 kronor och dieselpriset med hela 4,30 kronor. Det är välkommen kostnadslättnad efter några år av mycket höga priser.
Bilen är en nödvändig komponent i de flesta svenskars vardag
Förhoppningsvis är det också starten på ett nytt förhållningssätt till bilen. Efter decennier av höjda drivmedelsskatter och en negativ syn på bilen har debatten sedan Rysslands invasion av Ukraina blivit mer konstruktiv, där också bilens betydelse för det svenska samhället kommit i dager. Bilen är en nödvändig komponent i de flesta svenskars vardag och bidrar till ett effektivt och robust transportsystem i hela landet.
Mellan 2020 och 2022 steg bensinpriset med mer än 40 procent och dieselpriset med mer än 60 procent
Det har varit absolut nödvändigt att hantera det akuta problemet med de senaste årens kraftiga kostnadsökningar på bensin och diesel. Mellan 2020 och 2022 steg bensinpriset med mer än 40 procent och dieselpriset med mer än 60 procent. Ytterligare skattesänkning på inte minst bensin kan vara nödvändigt på kort sikt för att få till större sänkning även på detta drivmedel.
Därefter behöver dock frågan angripas på ett annat sätt. EU-regler gör det svårt att gå vidare med ytterligare sänkning av reduktionsplikt och drivmedelsskatt. Dessutom behöver regeringen presentera tydliga åtgärder som för Sverige mot de klimatpolitiska målen för 2045, vilket i praktiken betyder en omfattande omställning av fordonsflottan till mindre utsläpp.
Regeringens kommande politik för bilresor måste ta hänsyn till tre faktorer:
- Kostnadssänkande åtgärder måste vara träffsäkra och underlätta för de som behöver bilen mest.
Reseavdraget är ett viktigt verktyg för att kompensera för höga kostnader vid nödvändiga arbetsresor. Detta skulle kunna utvecklas genom en höjning till 30 kronor per mil, sänkt tidsvinstkrav och att fler typer av nödvändiga resor omfattas. Genom att fyrdubbla glesbygdsavdraget på fordonsskatten sänks kostnaderna för personer på landsbygden, där avstånden ofta är stora och kollektivtrafiken bristfällig. - Resekostnaderna är mer än bara drivmedel.
Det finns flera åtgärder som påtagligt skulle minska bilistens samlade resekostnader utan att sinka klimatomställningen. Att slopa trafikförsäkringsskatten som infördes 2007 skulle minska bilistens kostnader med cirka 700 kronor per år och därmed minska överbeskattningen av bilismen. Malusskatten bör strykas om inte bonusen återinförs. Trängselskatter bör bara tas ut där de kan motiveras av framkomlighetsskäl. Påminnelseavgiften för dagens trängselskatt är dessutom omotiverat hög och bör sänkas. - Klimatåtgärder måste vara långsiktiga och underlätta omställningen för konsumenter.
Regeringen har klargjort att elektrifieringen av fordonsflottan är central för att Sverige ska klara klimatomställningen. Än så länge saknas dock konkreta åtgärder i denna riktning utöver satsningen på fler laddstolpar. Klimatbonusen ledde till att fler hade råd att investera i elbilar och bör återinföras. En skrotningspremie skulle göra att fler har råd att byta upp sig till en mer bränslesnål och trafiksäker bil.
