Många som privatleaser sin bil har fått höjda månadsavgifter när räntorna stiger. Trots att Allmänna Reklamationsnämnden har gett en leasetagare delvis rätt, gäller det inte nödvändigtvis alla. Men Riksförbundet M Sverige konstaterar att det finns fler sätt att få tillbaka en del av pengarna.
De flesta som har bil genom ett privatleasingavtal har den senaste tiden sett hur månadsavgiften höjts i takt med höjda räntor i allmänhet. Missnöjet bland leasingkunder ökar alltmer eftersom många antagit att månadskostnaden varit fast eller inte förväntat sig en så stor höjning. Anmälningarna till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, om privatleasing har ökat med flera hundra procent.
Det finns andra möjligheter för den som vill reklamera
För några veckor sedan kom ett av de första besluten från ARN. Anmälaren fick delvis rätt och ska få viss återbetalning. Men beslutet är inte vägledande. Det utgör inte ny praxis, och gäller därför inte generellt alla liknande ärenden.
Riksförbundet M Sverige kan efter en granskning konstatera att det finns andra möjligheter för den som vill reklamera en ökad månadskostnad, om det till exempel visar sig att finansbolaget inte följt det som anses utgöra god sed inom finansföretagens bransch.
– Finansbolagen ska underrätta om höjd avgift innan den träder i kraft. En del aktörer har missat det. Det kan därför vara möjligt att kräva tillbaka pengar, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på Riksförbundet M Sverige.
Konsumentverket ansåg att privatleasingavtalen innehöll för mycket oklarheter
Det här grundar sig i att Finansbolagens Förening 2019 uppdaterat vad som anses utgöra god sed inom privatleasing, ett dokument kallat FF 5. Uppdateringen av dokumentet 2019 berodde bland annat på att Konsumentverket vid tiden hade startat tillsynsärenden mot ett antal finansbolag, eftersom myndigheten ansett att villkoren i privatleasingavtalen innehöll för mycket oklarheter i förhållande till vad som var lämpligt för avtal gentemot privatpersoner.
För att undvika en mer långtgående granskning valde branschen att genom Finansbolagens Förening förtydliga en rad aspekter, däribland hur en avgiftshöjning skulle hanteras.
I FF 5 anges bland annat att Om leasingavgifterna ändras kräver god sed att leasegivaren underrättar leasetagaren därom på sådant sätt att denne kan kontrollera att ändringen stämmer överens med avtalet. Underrättelsen ska innehålla upplysning om grunden för ändringen och lämnas innan den börjar gälla.
– Följer finansbolagen inte den goda sed man själva kommit överens om riskerar privatleasingen att återigen hamna under Konsumentverkets tillsyn, säger Carl-Erik Stjernvall.
Leasingtagare som upplever att månadshyran ökat och att man inte fått något förhandsbesked om detta ska i första hand reklamera, klaga, till den som utställt fakturan. I andra hand får man vända sig till exempelvis Allmänna Reklamationsnämnden.
Privatleasing är problematiskt utifrån ett konsumentperspektiv eftersom allt styrs av avtalet och villkoren i det. Konsumentköplagen gäller inte. Däremot kan till exempel så kallade branschöverenskommelser ha betydelse för en prövning i ARN, och som i det här fallet – Finansbolagens Förenings bilaga FF 5 God sed i finansbolag – Privatleasing.
Hur mycket pengar det går att kräva att få tillbaka varierar från fall till fall
Privatleasingavtal har varit föremål för kritik från bland annat Konsumentverket, eftersom de har sitt ursprung inom företagsleasing och därmed innehåller villkor som inte ansetts skäliga gentemot en privatperson. Fortfarande är en rad aspekter ännu inte prövade. Det kan handla om att marknadsföringen inte varit tillräckligt tydlig om månadsavgiften, eller att villkoret om i princip obegränsat ökad kostnad helt enkelt kan vara oskäligt i förhållande till oss konsumenter. Sådant kommer med tiden att prövas i ARN förutsatt att det är så konsumenten lägger fram sitt ärende.
– Hur mycket pengar det går att kräva att få tillbaka om bolaget missat att på förhand avisera om en höjning varierar från fall till fall och beror bland annat på månadskostnaden och bilens värde, det kan vara hundralappar, 1 000 kronor eller mer, säger Carl-Erik Stjernvall.
Foto: florintt/E+ via Getty Images