Dyrare bensin och diesel ska minska bilåkandet

I stället för inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel kommer handel med utsläppsrätter att införas för vägtransporter. Det väntas leda till högre bränslepriser utan fördelarna med förnybara bränslen.

Ett införande av handel med utsläppsrätter riskerar att leda till minst en krona dyrare bensin och diesel redan till 2026. I veckan lämnade Riksförbundet M Sverige och övriga remissinstanser sina yttranden om Naturvårdsverkets föreslagna ändringar för att hantera utsläppsrätter för den idag så kallade ickehandlande sektorn. Detta med anledning av ett kommande EU-direktiv. Förändringen innebär att de delar av samhället som i dag inte handlar med utsläppsrätter, vägtransporter och byggnader, ska göra det i ett system kallat ETS-2.

En mjukstart där priset för utsläpp skulle utgöra en dryg krona per liter

Den mest kännbara konsekvensen av förslaget är att slutanvändare, bilisterna, får betala en högre kostnad för bensin och diesel. Under perioden 2026–2029 föreslås en mjukstart där priset för utsläpp skulle utgöra en dryg krona per liter, enligt Naturvårdsverkets bedömning, för att fram till 2040 skruvas åt betydligt i syfte att få oss att köra mindre bil och på så sätt minska utsläppen.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet. När ETS-2 införs bör nationella styrmedel ses över så att inte bränslekostnaderna skenar, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

Konsekvensen av ETS-2 är att nya kostnader införs i syfte att minska bilanvändningen

Trots ambitionen att främja klimatet skulle drivmedlet inte bli mindre fossilt. Skillnaden från att blanda i förnybart innehåll i bensin och diesel är att vi med utsläppsrätter har kvar samma drivmedel, bara till ett högre pris. Konsekvensen av ETS-2 är att nya kostnader införs i syfte att avskräcka och minska bilanvändningen. Förväntningen är att prisökningen ska göra att man inte kör lika mycket bil.

Men som myndigheten Trafikanalys konstaterar när de tittar på resmönstren under perioden 2021–2022, då bränslepriserna steg kraftigt, så påverkas bilresandet endast i begränsad utsträckning av höjda priser. Endast i storstäderna, med en fungerande kollektivtrafik, kunde man se en nedgång. Myndigheten konstaterar att bilkörning är relativt okänsligt för ökningar i bränslepriser – man kör helt enkelt bil för att man måste.

Konjunkturinstitutet har pekat på brister med systemet

Konjunkturinstitutet har i sina prognoser och förarbeten pekat på brister med systemet. Till exempel gör systemet paradoxalt nog att ett enskilt land inte åstadkommer någon ytterligare förbättring genom att höja sin egen ambition, minska utsläppen mer och få utsläppsrätter över. Skulle försäljningen av bensin och diesel sjunka mer än vad vi förväntat oss i Sverige, och vad vi kan göra oss av med utsläppsrätter, innebär det bara att de kan köpas av någon annan som i så fall kan släppa ut mer.

Med systemet vill EU minska vägtrafikens utsläpp på billigast möjliga vis, men det sker på bekostnad av att bensin och diesel blir dyrare, för att man ska köra mindre bil.

– Det är viktigt att den svenska implementeringen görs med hänsyn också till svenska utsläppsmål och svenska konsumenter. Utsläppshandeln måste fungera ihop med den nationella politiken för transportsektorns omställning. Annars riskerar hushåll som varken har möjlighet att investera i en elbil eller kan minska på bilresorna att bli särskilt utsatta, säger Caroline Drabe.

Verktyg som gynnat omställningen har slopats: reduktionsplikten och klimatbilsbonusen

Det är viktigt att regeringen tittar på möjligheterna att mildra hushållens utsatthet med tanke på bilisternas höga utgifter. Dessutom har två viktiga verktyg som tidigare gynnat omställningen slopats: reduktionsplikten och klimatbilsbonusen.