Debattartikel: Vem tar ansvaret för viltolyckorna och viltskadorna?
Publicerad 17 oktober 2023
Debattartikel publicerad i Land 2023-11-23:
Vem tar ansvaret för viltolyckorna och viltskadorna?
Nyligen meddelades att Nationella Viltolycksrådets förebyggande arbete kommer att avvecklas. Polismyndigheten, som ansvarar för rådet, kommer med anledning av den ökande grova kriminaliteten att enbart fokusera på det polisiära kärnuppdraget.
Var åttonde minut inträffar en viltolycka i Sverige. Antalet viltolyckor är högre än någonsin och har legat över 60 000 per år de senaste åren. Bara under det senaste decenniet har antalet inrapporterade viltolyckor ökat med ungefär 40 procent.
Samhällskostnaden för viltskador uppe i över 20 miljarder kronor
Bakom statistiken finns drabbade människor och skadade djur. Viltkollisionerna är ofta traumatiska upplevelser, inte minst för barnfamiljer. Tusentals trafikanter har skadats och ett 50-talet omkommit i viltolyckor det senaste decenniet. Viltolyckor är dyrare än vanliga trafikolyckor eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv efter en viltolycka.
Sammantaget kostar viltolyckorna samhället runt 9 miljarder kronor per år, enligt Trafikverket. Adderar man skador på jord- och skogsbruk är samhällskostnaden för viltskador uppe i över 20 miljarder kronor.
Viltstammarna måste förvaltas
Klövvilt hör hemma i de svenska skogarna, bidrar till biologisk mångfald och tillför värde relaterat till jakt, rekreation och kött. Stammarna ska vara livskraftiga, men kan inte tillåtas växa sig för stora på bekostnad av trafiksäkerheten. Viltstammarna måste förvaltas så att djurens antal, koncentration och utbredning inte gör att samhällskostnaderna blir för omfattande.
Forskningen om trafiksäkerhet ger tydligt stöd för att beståndsreduktion genom jakt minskar antalet olyckor.
- Utredningen om den nya jakt- och viltvårdsmyndigheten bör få tilläggsdirektiv så att det klargörs vilken myndighet som ska bära det samordnande ansvaret för att förebygga viltolyckor på väg och järnväg. Denna myndighet måste ges ett tydligt uppdrag att samordna det viltolycksförebyggande arbetet tillsammans med civilsamhället, näringslivet och berörda myndigheter.
- Landsbygds- och infrastrukturdepartementet måste ta större hänsyn till viltskador och viltolyckor vid utformandet av jakt- och viltvårdspolitiken. Vildsvinsstammen, samt regionalt även dovhjorts- och rådjursstammen, behöver minska rejält. Utfodring av klövvilt i stödjande syfte bör kraftigt begränsas så att inte viltpopulationer hålls på en mycket högre nivå än vad markerna och den naturliga tillgången på föda annars skulle medge.
- I kommande budgetar, och inte minst kommande nationell plan för transportinfrastrukturen, bör medel avsättas för satsningar på säkra viltpassager och nya viltstängsel. I inriktningsunderlaget till den senaste nationella planen föreslog Trafikverket att 600 viltpassager skulle byggas, vilket förväntas halvera antalet viltolyckor, men i slutändan avsattes endast pengar för 13 procent av behovet.
Landsbygdsminister Peter Kullgren och infrastrukturminister Andreas Carlson har varit anmärkningsvärt osynliga i frågan om viltolyckor. Detta är oroande eftersom Sveriges Lantbruksuniversitet prognosticerat ytterligare ökning av antalet viltolyckor med 30 procent fram till 2035.
Caroline Drabe
vd, Riksförbundet M Sverige
Tony Gunnarsson
sakkunnig i trafiksäkerhet, Riksförbundet M Sverige
