Debattartikel: ”Bilen har en avgörande plats i staden.”

Sommaren är upptäckternas tid. Det är då människor lyfter blicken från vardagens arbete och ärenden för att se vad som finns runt omkring.

Många svenska städer har tagit fasta på det. De stänger av gator för bilar så att det blir lättare för fotgängare att ta sig fram. Vissa kommuner har också satt ut bänkar och bord för att uppmuntra människor att umgås på platser som annars bara används för transporter. På en del platser är det lyckat. De som bor i området får en lugnare miljö, turister upplever en mer livfull gata och sommaröppna butiker kan få fler kunder.

Men sommargatorna bygger alltför ofta på en bild av tillgänglighet, i stället för faktisk tillgänglighet. Inte sällan har bilarna pekats ut som boven i dramat. Flera kommuner har dock insett att inte heller bussar och annan kollektivtrafik kommer fram där gator stängs.

Sommargator har flera nackdelar, särskilt för företagare och hantverkare som inte har årets turistveckor som viktigaste intäktskälla. Påfallande ofta kommer inte nackdelarna fram när kommuner utvärderar sommargatorna.

Privatägda bilar ses som något i sig negativt vid beräkningar och avvägningar. Sommargatorna är bara ett exempel.

När städer planerar tillgång till parkering letar politiker och andra beslutsfattare ofta efter sätt att räkna som utgår ifrån att färre vill ha egen bil, trots att bilen är en unikt användbar uppfinning som många människor prioriterar. Ändå försöker lokalpolitiker på olika sätt dämpa intresset genom att göra det dyrare och svårare att äga en bil.

Bilar behövs i städer eftersom de gör det lättare för många människor att samlas och arbeta tillsammans på en liten yta. När människor kan ta sig snabbt mellan olika platser blir det enklare för dem att ha olika jobb och specialisera sig på olika saker. Det gör staden mer effektiv och ger fler möjligheter för både företag och invånare. Bilar bidrar till att städer kan växa och utvecklas.

Kunder och arbetstagare utanför städernas centrum kan med bilarnas hjälp bli en del av städernas ekonomi.

Bilarna gör att många fler kan vara en del av städerna. Den italienska fysikern Cesare Marchetti från Lucca i Toscana utvecklade på 1990-talet en teori som sedan dess kallas Marchetti-konstanten. Genom historien har det gång på gång visat sig att människor enas kring att en halvtimmes resväg är lagom för en dags arbete. Upptäckten har format mycket av stadsplaneringen sedan dess. För städer med bra vägnät har det inneburit att de kunnat växa långt utanför de gamla stadsmurarna. Även idag räknas personer som bor på landet men som har barnens skola, jobb och ärenden i en stad ofta som en del av stadens vardag. De bygger upp stadens ekonomi och driver på specialiseringen. Och väldigt ofta är det tillgång till bil som gör det möjligt.

Sveriges stadskärnor har förändrats mycket genom åren. Att människor idag kan resa och förflytta sig på många olika sätt gör att gränsen mellan centrum och ytterområden har blivit mindre tydlig. Det är lätt att tänka att nästa steg är den renodling som sommargator och utestängd bilism innebär. För visst är det härligt att försöka samla människor till en stadskärna av liv och samvaro. Men stryps tillträdet för mycket förloras det som byggt städerna starka: arbetsdelning och specialisering. Både kollektivtrafik och bilar måste lätt kunna ta sig till stadskärnan.

Det är de korta och snabba besöken som gör staden effektiv. Det går att lösa med smala gator och breda trottoarer för lokala politiker som vill prioritera fotgängare. Men det bör kombineras med varierade parkeringslösningar för kortare eller längre ärenden i stadskärnan. Det hjälper staden att samla fler människor och verksamheter, oavsett om det handlar om jobb eller turism.

Svenska städer är idag större än de ser ut att vara, och det är tack vare bilarna. De hjälper människor att lösa komplexa vardagspussel och avancerade semesterplaner. Det finns värden som går förlorade om bilen skulle bli alltings mått och mening. Sommargator är en påminnelse om att se människor först och olika sätt att ta sig fram i andra hand. I stadsplanering och kommunpolitik är det viktigt att samtalen utgår från det självklara: att bilen har en avgörande plats i staden.

Heléne Lilja, vd för Riksförbundet M Sverige

Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige