M Sverige granskar: Säkerheten för trafikarbetare på våra vägar

(2024) Bra vägar och tillfällig omledning eller dåliga vägar men fritt från flaggvakter? Bilistsverige verkar delat, då vägarbetare vittnar om hatet från stressade trafikanter som inte vill köa.

Motors Maria Eriksson har grävt bland potthål och diken och följt omledning, hastighetsbegränsningar och flaggvakter för att beskriva vardagen längs vägen och finna hur vi får balans mellan trafiksäkerhet och framkomlighet.

Det planeras rekordmånga vägarbeten efter regeringens satsning på infrastruktur. Nyligen presenterade regeringen infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för planperioden 2026-2037, med en ekonomisk ram på 1 171 miljarder kronor. När det gäller drift och underhåll av vägar höjs investeringarna enligt förslaget till 354 miljarder kronor, vilket är 48 procent mer än i nuvarande plan. Efter att riksdagen fattat beslut ska Trafikverket göra en åtgärdsplan som läggs fram som ny nationell plan.

– Vi har redan i dag många vägarbeten på gång med det dagliga baskontraktet för drift och underhåll, där vi klipper gräs och lagar potthål, och flera större projekt som pågår. Med de nysatsade pengarna kan vi börja jobba på det eftersatta underhållet och kommer därför vara mer på vägen och jobba med exempelvis beläggning, dikning och infrasystem, säger Elisabeth Lunman, nationell trafikingenjör på Trafikverket.

Trafikanterna bör förbereda sig på tålamodskrävande bilkörning, och visa respekt för de som jobbar på vägen. För samtidigt som alla skriker efter ett bättre vägnät verkar upprustningen inte alltid uppmuntras längs vägarna. Tvärtom. 

– Vi har medarbetare som blivit påkörda, påhoppade och hatade av trafikanter som tycker vi är i vägen och att vi fördröjer deras resväg, säger Anncatrin Elversson, TA-chef på Peab (produktionsstöd trafikordningar). 

– Vi har ett uppdrag och när det inte går att leda om trafiken för att framkomligheten och restiderna inte ska påverkas för mycket behöver vi samsas om vägutrymmet med trafikanterna, säger hon.

Trafikanterna har ett ansvar Lars Hammar, Transportstyrelsen, har skrivit en rapport om säkerheten vid vägbyggen: Säkerhetshöjande åtgärder vid arbete på och vid väg. Det är en rapport som föregicks av en arbetsmiljöarbetsmiljöutredning.

– Oavsett hur väghållaren har utformat vägarbetsplatsen är det viktigt att man tar extra hänsyn, och respekterar vägen som en arbetsplats. Man bör tänka på att vägarbetarna är där för din framtida framkomlighets skull. Att man som förare håller tillräckligt låg hastighet där det pågår vägarbeten, att vara beredd, att lätta på gasen och bromsa, säger Lars Hammar. Trafikanter har enligt trafikförordningen ett ansvar när de passerar vägarbetsplatser, att hålla hastigheten och avstånd och visa hänsyn.

Under 2024 har Trafikverket lagt beläggning på 550 mil väg. Enligt Trafikverkets statistik pågick ungefär 6 600 arbeten under september månad, oftast på vardagarna, och runt Göteborg och Stockholm främst under nattetid. I den siffran ingår inte projekt som pågår under en längre tid. Det här gäller också bara Trafikverkets arbeten, alltså på statliga vägar där Trafikverket är väghållare. Till det kommer kommunala och enskilda vägar. 

Många trafikanter upplever att vägbyggen kan vara rena vilda västern, med olika skyltar, korta på- och avfarter, snabba hastighetsförändringar och inbromsningar. Vägarbetsplatser förknippas med trafikstockningar och störda trafikflöden under ibland lång tid. 

Trafikverket bestämmer oftast vilken hastighet som ska gälla förbi vägarbetsplatsen samt hur smal vägen får vara, eftersom breda och långa transporter måste kunna ta sig förbi. 
Ett irritationsmoment för trafikanterna är när hastighetsnedsättningar lämnas kvar efter arbetstiden, när vägarbetesplatsen ligger öde.

– Där kan vi bli bättre, säger Anncatrin Elversson, när jag frågar henne om just kvarglömda farthinder.

– Jag själv är en av de som ringer till trafikcentralen och ber dem kalla ut entreprenören för att plocka in kvarglömda farthinder. Alla vi som sköter oss blir drabbade när det finns bolag som inte sköter sig, säger hon. 

Trafikverket har flera roller vid vägarbeten: Dels som väghållare på de statliga vägarna. Dels som väghållnings myndighet och ansvarig för att vägmärkesskyltningen ska vara tydlig samt som byggherre med ett ansvar för arbetsmiljön. De har också beställaransvar när de ger jobb till entreprenörer. Kontroller Det utförs kontroller av vägarbetsplatser, men risken att råka ut för en kontrollant från Trafikverket är liten. Trafikverket genomför runt 1 800 stickprovskontroller årligen. Därutöver ska entreprenörerna göra egenkontroller av vägmärken och skyddsanordningar. Arbetsmiljöverket inspekterar vägarbeten och kan stoppa arbetet om man anser att exempelvis hastigheten är för hög förbi en arbetsplats. 

– Enligt arbetsmiljölagen och föreskriften ska i första hand omledning användas för att minska riskerna med passerande fordonstrafik, säger Agneta Axelsson, sakhandläggare för byggnads- och anläggningsregler på Arbetsmiljöverket. Det är klart att det inte fungerar med omledning överallt, men reglerna säger att den åtgärden ska tas med redan i planeringen och projekteringen av ett vägarbete. 

– Det planeringsarbetet kan både Trafikverket och kommunerna bli mycket bättre på, åtminstone att planera och projektera i ett tidigare skede för att utreda omledningsmöjligheterna och därmed ta ett bättre ansvar som byggherre, säger hon. 

Enligt Elisabeth Lunman har Trafikverket under ett antal år varit otydliga mot entreprenörerna om hur det ska se ut på arbetsplatserna på vägarna. Men nu ska det bli ändring. 

– Vi är på väg att ta tillbaka vårt ansvar och bli tydligare. Men, jobbar vi på en kommunal väg måste vi höra med kommunen vad de har för nivå och anpassa och synka. Det kan vara så att vi ibland ställer högre krav än kommunen, säger hon. 

Men när det gäller skyltningen gäller så få vägmärken som möjligt, men så mycket som behövs för att trafikanten ska få rätt information. 

– Det finns så klart vägarbeten som är allt från fullgott till absolut inte bra, säger Elisabeth Lunman. 

Det kan vara stor variation på de krav som kommunerna har, men i grunden är det vägmärkesförordningen som gäller, därtill är det väghållarens ansvar att använda de vägmärken som behövs. 

– Vi håller på att införa ett arbetssätt där vi utifrån beställaren i varje projekt kontrollerar vägmärken och hur avstängningarna ser ut. Detta är utöver de stickprovskontroller som görs. På så sätt kommer vi att få tydligare vägledning och säkrare arbetsplatser, säger Elisabeth Lunman. 

Hur fungerar det med nattarbeten?

– Jobb på natten utförs främst där det blir stora problem med framkomligheten om vi arbetar under dagen. Det är även en arbetsmiljöfråga. Ibland kan det vara lättare att göra en omledning av vägen under natten eftersom det är en mindre mängd trafik, och då kanske jobbet kan göras snabbare, säger Elisabeth Lunman. 

Anncatrin Elversson har ofta vägarbeten på nätterna. 

– När vi asfalterar i Stockholm måste det ske på nätterna, men det finns risker med det också. Då måste vi alltid ha en lots, eftersom trafiken är glesare och kör fortare. Dessutom kan det vara ett annat klientel som är ute och kör, något som ökar riskerna, säger hon. 

Det står i väglagen att vägbyggen ska genomföras så fort som möjligt – hur tänker ni där? 

– Ibland är det bättre att ett arbete tar kort tid med en större störning för trafikanterna och få det gjort snabbt, säger Elisabeth Lunman och fortsätter: Det kostar jättemycket att ha ett bygge stående. Det kan finnas saker som måste göras i rätt ordning, man har kanske en gjuten bro som behöver stå och härda. De som passerar tycker att det är ingen som jobbar där, men vi kanske inte kan jobba där just då. Får man stänga av en väg hur länge som helst? 
– Ja, men avstängningen ska vara så kort som möjligt och det ska finnas en omledningsväg, säger hon. 

Om Elisabeth Lunman fick önska något, hade det varit att körskolor pratar mer om vägarbeten, risker och skyldigheter, något som inte alltid görs i dag.  

Många vägbyggen upphandlas av kommuner och staten. I upphandlingen ställs flera parametrar som ska uppfyllas för att en entreprenör ska kunna söka uppdraget. En av dessa parametrar är säkerhet. Det är emellertid i slutändan arbetsgivarens, alltså entreprenörens ansvar, att följa arbetsmiljölagarna på vägarbetsplatsen. 

Valet mellan framkomlighet och säkerhet blir en bedömning mellan Arbetsmiljöverkets råd att leda om och Trafikverkets önskan om god framkomlighet och ansvar för de områden och vägar dit trafiken leds om – vägar som inte alltid är anpassade för ökad trafik. 

– Det finns säkert fall där man borde ha lett om, och där det inte gjordes. Vi tittar alltid på om det går att leda om, men vårt ansvar är inte enbart för vägbygget utan även hur vägarbetet påverkar runtom, säger Elisabeth Lunman. Peab och andra entreprenörer använder sig av lotsar, ett fordon som kör först och leder trafiken förbi arbetsplatsen. 

– Vi stoppar trafiken med trafikljus eller vakt och kör först i kön med lotsbil med låg hastighet, som säkerställer att bilarna kör sakta förbi våra medarbetare. Risken för en allvarlig skada minskar betydligt vid lägre hastigheter, säger Anncatrin Elversson. 

Kravlista

I en information till entreprenörer uppger Trafikverket att vakter ibland används lite slentrianmässigt, att man ska vara försiktig eftersom det förekommit hot och våld, och att man ska se till att inte placera vakten så att den inte kan förflytta sig om fara eller hot uppstår, som på en bro. 

Enligt Trafikverkets utredning om trafikolyckor vid vägarbeten 2003–2021, inträffade 359 olyckor där vägarbetare skadats eller dödats. I 76 olyckor skadades en vakt som dirigerade trafiken; fler än var tredje av dessa var under 25 år. 

– En av de största riskerna som vi har på vägarbetsplatser är att trafikanter bli påkörda, och hastigheten spelar då en stor roll, säger Anncatrin Elversson, men berättar också om bilister som kör in i arbetsområdet för att komma förbi köer, de plockar bort vägskyltar, hotar, hatar och skrämmer eller på annat sätt utsätter vägarbetare för fara. 

Som entreprenör hade Anncatrin Elversson önskat en mer detaljerad kravlista från Trafikverket, som inte gav möjlighet att tolka reglerna olika. Då hade säkerheten inte konkurrensutsatts. 

– En större samverkan mellan myndigheterna när man börjar detaljplanera ett arbete hade varit bra. Vilken framkomlighet vi vill ha, och därtill en större flexibilitet att ändra om det inte blev en bra och säker lösning, säger Anncatrin Elversson. 

Alla medarbetare hos Peab som jobbar i trafiken går en utbildning om risker, vägmärkesanvändning, varselkläder och kravställning på en arbetsmiljöplan. 

– I framtiden kan det kanske komma digitala hjälpmedel som geofencing, där bilister tvingas köra förbi oss i låga hastigheter, men innan lagen ger möjlighet för oss att använda tekniken får vi förlita oss på trafikanterna och försöka påverka beteenden genom inskränkningar av utrymme och att använda vägmärken samt skydd i form av avstängningar, säger Anncatrin Elversson.