M Sverige granskar: Det ökande antalet stenskott.

(2025) Konsumenternas Försäkringsbyrå har hittills i år fått dubbelt så många frågor om stenskottsskador som under hela förra året. Samtidigt närmar sig Trafikverkets forskningsprojekt om stenskott sitt slut. I höst presenteras en slutrapport som bland annat tittar på lösningar som finare grus, ökad frekvens av sopning och bättre uppföljning av halkbekämpning.

Enligt Svensk Försäkrings senaste statistik anmäldes 1,8 miljoner skador på fordon det senaste året – varav 40 procent gällde glasskador på vind-, sid- och bakrutor. Under de senaste tio åren har antalet sådana skador ökat med över 300 000, en uppgång på 73 procent. I två av tre fall byttes hela vindrutan.

Det påverkar både trafiksäkerheten och plånboken – för samhället såväl som individen. Riksförbundet M Sverige uppskattar att glasskador kostar svenska bilister cirka 1,5 miljarder kronor per år.

Minska klimatpåverkan genom att laga stenskott

Att laga stenskott direkt är inte bara billigare – det är även bättre för miljön. Reparation av ett stenskott minskar klimatpåverkan med 79 procent jämfört med ett rutbyte. Totalt beräknas utsläppen från stenskottsreparationer uppgå till knappt 8 000 ton koldioxid årligen – mer än vad hela Uppsalas taxiflotta släpper ut på ett år.

Koppling mellan stenskott och halkbekämpning

Forskningsprojekt ska ge svar Trafikverket har de senaste åren undersökt kopplingen mellan stenskott och halkbekämpning, bland annat genom ett samarbete med forskningsinstitutet Rise, Länsförsäkringar och Volvo. Projektet startade 2021 och slutrapporten ska vara klar hösten 2025.

– Förekomsten av stenskott har ökat enormt de senaste åren. Vi ser en tydlig ökning av anmälningar som rör stenskott vid vägarbeten, säger Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket. Rise-forskaren Amina Vazda berättar att projektet även omfattar en beteendeanalys baserad på data från Länsförsäkringar.

– Vi har tittat på kopplingen mellan bilmärken och benägenheten att byta ruta. Vissa märken byter oftare, men vi vet ännu inte varför. Det hoppas vi kunna förklara i den slutliga rapporten, säger hon.

Avancerad teknik i vindrutor 

En möjlig förklaring är att premiummärken ofta har mer avancerad teknik inbyggd i vindrutan, som kameror, sensorer och head-up-displayer. Tekniken driver upp kostnaderna Jacob Sidenvall på M Sverige råder bilägare att laga stenskott så snart som möjligt. 

– Dagens vindrutor är tunnare och ofta utrustade med känslig teknik. Vid byte måste systemen kalibreras, vilket är dyrt. Det sparar mycket pengar att laga stenskott direkt, säger han.

Kostnaden för att byta en vindruta varierar kraftigt – från 4 000 till över 50 000 kronor – beroende på bilmodell och teknik. Samtidigt minskar avancerad teknik risken för andra, allvarligare skador. Vazda lyfter även förändringar i bilarnas design som möjliga orsaker: slimmade rutor, större kupéer, kortare avstånd mellan bakhjul och bilens bakdel samt avsaknad av stänkskydd.

Stenskotten ökar – trots saltlösning

Enligt Trafikverket är det paradoxalt att flest stenskott sker på högtrafikerade vägar där halkbekämpning sker med saltlösning – och där större stenar inte ska användas. 

– Vi har gjort stickprov där vi plockat stenar ur däckmönster. Analysen visar att större fraktioner ofta förekommer på vägar där det inte ska vara så. Det tyder på att stenarna släpps från lågtrafikerade vägar och fastnar i däcken, säger Björn Eklund.

En förklaring kan alltså vara att större stenar används på mindre vägar, fastnar i däcken och släpper i de större vägarnas högre hastigheter. 

Sverige sticker ut i statistiken

I jämförelse med våra nordiska grannländer sticker Sverige ut. Här sker över 100 stenskott per 1 000 personbilar – dubbelt så många som i Norge och mer än dubbelt så många som i Finland. Den skillnaden är fortfarande oförklarad. Dyrare skador – och fler frågor Finans Norge rapporterar att glasskadorna ökat med 25 procent bara under första kvartalet i år. I Sverige märker Konsumenternas Försäkringsbyrå av samma trend.

– Vi har redan nu i juni nästan nått upp till hela 2024 års nivå av ärenden om stenskott, säger Sofia Ulriksson, jurist på byrån.

De vanligaste frågorna gäller självrisker och hur man ska bevisa att flera stenskott inträffat vid samma tillfälle. Varje stenskott kan annars innebära en ny självrisk. Många blir också förvånade över att glasrutor i taket inte täcks av halvförsäkring – där krävs helförsäkring. 

– Alla försäkringsbolag erbjuder i dag glasbyte, men självriskerna varierar stort – från 1 500 till 5 000 kronor. Det kan löna sig att jämföra villkoren noga, säger hon.

– Kraven på fraktioner är gamla. Vi måste se till att rätt sten används och inte bara "det man har tillgång till". Vi kommer också analysera om eftersatt beläggningsunderhåll kan vara en orsak. Regeringens ökade satsning på vägunderhåll är mycket välkommen, säger Björn Eklund.