M Sverige: Miljözoner är kostsamma och ineffektiva

Miljözoner ska bara finnas på platser där de kan motiveras utifrån höga utsläppsnivåer. De försvårar och fördyrar vardagen för bilister och har ofta en tveksam nytta. Därför krävs andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städerna.

M Sveriges förslag för lägre partikelhalter:

Förbjud matleveranser med tvåtaktmoped
Tjänsteutbudet utvecklas och moderniseras ständigt. Matleveranser har blivit ett vanligt inslag i storstadstrafiken. Dessvärre allt för ofta med inte fullt så moderna tvåtaktsmopeder. Det är en motortyp som vi vet av forskning har en undermålig förbränning, och släpper bland annat ut 124 gånger mer flyktiga organiska föreningar jämfört med en personbil. Inför ett förbud mot tvåtaktsmopeder.
Sandsopa tidigare på våren
Det kan knastra ordentligt i munnen när vinter övergår i vår och dammolnen sveper över torra blåsiga gator. Kommunerna kan genom att vara mer proaktiva med sandsopningen förebygga en stor del av de utsläpp man själva ser som ett problem – PM10.
Se till att miljözoner för tung trafik efterlevs
Det finns redan betydande problem med efterlevnaden av nuvarande miljözoner. Utsläppen på många platser skulle bli lägre om kontrollen förbättrades så att tung trafik, alltså bussar och lastbilar, levde upp till de krav som ställs på dem i de miljözons-regler som gäller redan i dag.

Miljözoner försvårar och fördyrar vardagen för bilister och har tveksam nytta. Problematiken i svenska storstäder handlar primärt om stora partiklar från sand på trottoarerna. Därför krävs andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. M Sverige vill i stället för nya miljözoner se förbud av matleveranser på tvåtaktsmoped och tidigare sandsopning för att sänka partikelhalterna.

Sedan 2020 kan kommuner införa miljözoner och utestänga personbilar från delar av städerna

Sedan 2020 kan kommuner införa miljözon klass 1, 2 eller 3 i sin kommun och därmed utestänga personbilar från delar av städer och tätorter. Samma år infördes i Stockholm Miljözon klass 2 på Hornsgatan. Stockholms stad förbjuder andra bilar än elbilar och utsläppssnåla gasbilar i delar av innerstaden med start 2024 och med full verkan från 2026.

En klar majoritet av stockholmarna är negativa till förslaget att förbjuda bensin- och dieselbilar i vissa delar av staden 2026, det visar resultatet av en Demoskop-undersökning som Riksförbundet M Sverige beställt. Samtidigt anser 76 procent att luften i Stockholm är bra eller mycket bra. Störst är motståndet mot de nya miljözonerna bland de som behöver bilen dagligen, där 80 procent är negativa och 15 procent positiva.

Behovet av en miljözon ifrågasätts av Stockholm stads egen utredning

Stockholm stads vilja att införa miljözoner har länge varit omstridd. Stadens egen utredning visade att någon miljözon för personbilar inte skulle behövas. Behovet av en miljözon ifrågasätts i utredningen bland annat eftersom de luftkvalitetsproblem som finns i Stockholm framför allt handlar om PM10, alltså stora partiklar. Det är en förorening som inte primärt kommer från vare sig förbränningsmotorer eller personbilar, utan från sand som använts på trottoarer.

Ett annat skäl emot nya miljözoner som lyftes i utredningen var att fordonsutvecklingen inom bara några år gör att utsläppen ändå väntas sjunka. Enligt en sammanställning av insamlad data från mätstationer som Stockholm stad låtit utföra i november 2022 är luften renare än på 30 år.

Miljözoner är en dyr metod som drabbar de som inte har råd att köpa nya elbilar

Förutom att den faktiska nyttan av en miljözon kan ifrågasättas skulle kostnaden för stadens invånare i att köpa nya elbilar samtidigt bli orimligt hög. Kostnaden har beräknats uppgå till mer än 9,4 miljarder kronor. Den totala besparingen i att införa en miljözon skulle samtidigt bli låga 0,3 miljarder.

Självklart ska utsläpp, på de platser och tider där gränsvärden överträds, hanteras. Ytterligare miljözoner är dock en dyr metod som drabbar alla som inte har råd att köpa nya elbilar. M Sverige anser att de nya miljözonerna bör skrotas och att staden i stället skärper kontrollen av de nuvarande miljözonerna.

Sedan 2020 kan en kommun välja att införa miljözoner i syfte att förbättra ett områdes luftkvalitet. Följande kommuner har fram till 2023 infört miljözoner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Mölndal, Uppsala, Helsingborg, Lund och Umeå.

Miljözonerna är indelade, klass 1, klass 2 och klass 3.

Beskrivning av miljözoner hämtad från Transportstyrelsens webbplats (2023):

Miljözon klass 1

Grundregeln är att en tung lastbil eller tung buss får köra i en miljözon klass 1 i sex år från första registrering, innevarande år oräknat. Undantag från den grundregeln är att

fordon som uppfyller avgaskrav bättre än Euro II (från 1 september 2013, bättre än Euro III) får köra i miljözoner i åtta år, registreringsåret oräknat
Fordon som uppfyller utsläppskrav enligt Euro VI får köras i denna miljözon.

Miljözon klass 2

Miljözon klass 2 omfattar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. För att få köra i miljözon klass 2 måste fordonen med såväl gnisttända motorer (t.ex. bensinmotor) som kompressionstända motorer (dieselmotor) uppfylla Euroklass Euro V eller Euro VI. Från och med den 1 juli 2022 skärps kraven för bilar med kompressionstända motorer till att de ska uppfylla Euro VI.

Miljözon klass 3

I miljözon klass 3 ställs högst krav. Där får endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon köra, lätta som tunga fordon med tillägget att för gasfordon gäller utsläppskrav Euro VI. När det gäller tunga fordon får även laddhybrider köra om fordonet uppfyller utsläppskraven för Euro VI.

Regler om undantag

I bestämmelserna om de nya typerna av miljözoner finns regler om undantag för vissa fordon som används för vissa angivna tjänster och ändamål. Till exempel undantas fordon som används i samband med färdtjänst, fordon vars förare eller passagerare innehar ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade och fordon som anpassats eller anskaffats med bilstöd.

Den fordonsägare som vill vara säker på att kunna köra överallt i städer bör därför välja fordon med den senaste Euroklassen.

Möjlighet till efterkonvertering för tunga fordon

Äldre fordon kan uppgraderas för lägre avgasutsläpp med nationellt typgodkänd konverteringssats. Idag är det möjligt att uppgradera fordon som ursprungligen godkändes som Euro III eller sämre. I det internationella regelverket för efterkonvertering, UN ECE R 132, finns möjlighet att typgodkänna konverteringssatser för att uppgradera till Euro VI-nivå.

Bestämmelserna om miljözoner regleras i trafikförordningen (1998:1276).