Under 2000-talet har politiska reformer genomförts i syfte att göra det svårare och dyrare att köra bil. Denna trend bör brytas för att i stället förenkla hushållens livspussel och underlätta utveckling i hela landet.

M Sverige föreslår:

  • Höjda hastigheter i stället för sänkta. Med mitträcken, viltstängsel och bättre underhåll kan hastighetsgränserna höjas och pendling underlättas. Då underhållet brustit har i stället hastigheten sänkts på 130 mil statlig väg på senare år.
  • Sluta överbeskatta bilismen. Det är dyrt att äga och köra bil i Sverige eftersom bilismen är högt beskattad. Det är dags att införa en rättvisare beskattning för att minska kostnadsbördan för alla som behöver bilen i vardagen.
  • Inga trängselskatter utan trängsel. Trängselskatter bör bara införas där de kan motiveras av framkomlighetsskäl under en övergångsperiod i väntan på utbyggd infrastruktur. Fler och högre trängselskatter skapar ojämlikhet mellan de som har alternativ till bilen och de som saknar.
  • Nej till miljözoner. Miljözoner försvårar och fördyrar vardagen för bilister och har svag nyttoeffekt. 
  • Fler parkeringar och ökad framkomlighet i städerna. Det ska vara lättare att ta sig till arbete, samhällsservice och butiker genom fler parkeringar i städer och i anslutning till kollektivtrafik samt framkomligare vägar i städerna.
  • Med höjda säkerhetskrav kan den lagliga hastigheten för A-traktorer höjas. Det skulle förbättra mobiliteten för ungdomar och medtrafikanter samt minska risken för upphinnandeolyckor.
  • Bygg ut infrastrukturen i och kring våra större städer för att öka framkomligheten och minska köerna. Det ska vara lika enkelt att resa efter eget behov med bil i staden som på landsbygd.
  • Personer som utreds för återkallelse av sitt körkort till följd av medicinska krav bör också få genomgå andra tester och praktiska körprov innan beslut fattas. Dagens standardiserade kontroller av exempelvis synfältsbortfall har lett till att många äldre och personer med vissa sjukdomar felaktigt fått sina körkort indragna.

När bilen blev tillgänglig för svenska hushåll öppnade sig världen. Mobiliteten ökade dramatiskt och det blev helt plötsligt möjligt att göra utflykter, underhålla relationer med släkt och vänner, uppsöka nödvändig samhällsservice eller fritidsaktiviteter samt att söka arbeten utanför den egna bostadsorten. Resor och aktiviteter som tidigare var för dyra och omständliga och därmed förbehållna några få blev nu tillgängliga för gemene man.

Bilen är vår viktigaste hushållsmaskin med oöverträfflig flexibilitet

Den frihet som bilen ger är ett bärande fundament i de flesta svenskars vardag. Bilen är vår viktigaste hushållsmaskin med oöverträfflig flexibilitet gällande var och när en resa kan börja och sluta. Med hjälp av bilen är det möjligt att ta sig till arbetet, affären och läkaren oavsett var i landet du bor och oavsett när du behöver åka. Trots uttalade politiska mål att minska bilismen genom höga drivmedelsskatter, subventionerad kollektivtrafik, underfinansierad väginfrastruktur, borttagna parkeringsplatser och försämrad framkomlighet i städerna är bilen ohotad i positionen som populäraste transportmedel.

Transportarbete per trafikslag i miljoner personkilometer från 2000–2019 och prognos för 2040 Källa: WSP med underlag från Trafikanalys och Transportverket
Transportarbete per trafikslag i miljoner personkilometer från 2000–2019 och prognos för 2040 Källa: WSP med underlag från Trafikanalys och Transportverket

Nästan nio av tio personresor sker med bilen. 64 procent av befolkningen är helt eller delvis beroende av bilen för att få vardagen att fungera och 81 procent av svenskarna resan med bil minst en gång i veckan. På landsbygden upplever 52 procent av befolkningen att det inte finns något alternativ till bilen överhuvudtaget.

Det negativa politiska förhållandet till bilen är irrationellt på flera sätt. Det försvårar allmänhetens vardag, är samhällsekonomiskt ineffektivt och hindrar utvecklingen på landsbygden. Omställningen av fordonsflottan gör att bilarna blir säkrare, renare och tystare. Därför är det dags för frihetsreformer som ökar tillgängligheten och framkomlighet för nuvarande och blivande bilister. Det skulle göra att hela Sverige kan hålla samman, leva och utvecklas i högre grad.

Få omkommer på säkra vägar med hög hastighet. Antal omkomna per hastighetsgräns på olycksvägen samt kön för 2022 Källa: Trafikanalys
Få omkommer på säkra vägar med hög hastighet. Antal omkomna per hastighetsgräns på olycksvägen samt kön för 2022 Källa: Trafikanalys

På senare år mobiliteten i Sverige fått bakslag i och med hastighetssänkningar på det svenska vägnätet. Bara mellan år 2011 och 2020 fick 816 mil väg räknat i båda riktningar nedsatt hastighet runtom i landet. Detta har medfört längre restider för både privat- och yrkestrafik.

Under 2010-talet ledde hastighetsnedsättningarna till en ökning av antalet fordonstimmar med 2,5 miljoner timmar för personbilar till en samhällsekonomisk kostnad av en miljard kronor per år. De tunga transporterna ökade fordonstimmarna med 950 000 till en samhällsekonomisk kostnad av ytterligare 319 miljoner kronor.

Hastighetsnedsättningarna har skett av trafiksäkerhetsskäl eftersom utbyggnaden av mitträcken och viltstängsel gått för långsamt och underhållet av vägarna brister.

Sänkta hastigheter gör avståndet längre, mätt i tid, och försvårar såväl arbetslivet som vardagen. Sverige krymper och samhällsmålet om regionförstoring motverkas.

Hastighetsnedsättningar har även inverkan på det eftersatta underhållet. När hastigheten sänks minskar underhållsstandarden på vägen, som definieras utifrån trafikvolym och skyltad hastighet. Utöver längre avstånd får alltså trafikanterna sämre vägunderhåll.

Denna utveckling måste brytas. Väginfrastrukturen måste uppvärderas och tilldelas mer resurser. Målet måste vara ett transportsystem som krymper avstånd, sänker trösklarna och för oss närmare varandra.

Det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet och att arbeta även utanför den egna kommunen. Med kortare restider blir arbetsmarknadsregionerna större och möjligheten att bo utanför storstäderna förbättras.

Enligt Trafikverket behöver 700 mil statlig väg byggas om med mitträcken och andra åtgärder för att kunna möjliggöra högre hastigheter. Med högre anslag till vägarna kan både mobiliteten och trafiksäkerheten förbättras i hela landet.

I många svenska städer har det på senare bedrivits en uttalad politik i syfte att minska bilåkandet. Körfält för bilar plockats bort, bilfria gator har skapats och antalet centrala parkeringsplatser har minskat. I Göteborg och Stockholm har trängselavgift införts och i Stockholm finns miljözoner som begränsar biltrafiken.

Politiken har ofta syftat till att genom målstyrning förmå fler personer att ”ställa bilen” och i stället välja cykeln oavsett ärende. Denna politik försvårar vardagen för både de som bor i städerna och de som reser in till städerna för att arbeta, handla eller uppsöka samhällsservice. Som metod för att öka andelen cyklister har det dock visat sig vara en misslyckad strategi. Det beror på att resor med bil ofta det bästa alternativet eftersom en resa ofta är en del av en serie resor och inte bara sker fram till och tillbaka från en destination. Tidsvinst, trygghet, trafiksäkerhet, dåligt väder, transport av medpassagerare eller varor är andra viktiga motiv till att människor fortsatt väljer bilen trots allt svårare förutsättningar.

Målet att öka cyklingen så kraftigt på personbilismens bekostnad tar liten hänsyn till de överväganden människor gör i vardagen till följd av transportbehov, avstånd och tidsåtgång och ignorerar i stort de klimatframsteg som sker inom motortrafiken till följd av bland annat elbilsutvecklingen.

Det är inte bilism i sig som bör motarbetas, utan utsläppen. Den bilfientliga politiken i svenska städer måste ersättas med en som förenklar hushållens vardag, möjliggör levande städer och underlättar framtidens moderna bilism.

Bilen håller ihop Sverige! Med hjälp av bilen är det möjligt att ta sig till arbetet, affären och läkaren oavsett var i landet du bor och oavsett när du behöver åka. Inget annat transportslag skapar sådan flexibilitet som bilen gällande vart en resa ska börja och sluta.

Bilen är en pålitlig och central komponent som många svenska hushålls vardagsplanering är uppbyggd kring, samtidigt som bilen medger spontana infall och tillgängliggör alla potentiella behövliga resmål.

Bilen behövs i hela landet. Bilen är oumbärlig på landsbygden, men det är den faktiskt i städerna också. Vägtrafiken står för runt 80 procent av alla resor och kommer så göra under överskådlig tid. Men detta betyder inte att politiken bör satsa ensidigt på vare sig bilen eller något annat transportslag. I verkligheten står inte trafik- och fordonsslagen emot varandra eftersom vi tar bilen till tåget och bussen till flyget. Vi kommer även framgent att behöva utveckla såväl vägtrafik som järnväg, båt och flyg.

Bilen har funnits på svenska vägar i hundra år, men är modernare än någonsin. Med ny teknik minskar utsläppen samtidigt som säkerheten ökar. Därför tror vi att bilen kommer att vara med oss i hundra år till.