Bilen behövs på landsbygden - Riksförbundet M Sverige

Med längre avstånd och sämre tillgång till kollektivtrafik är bilen avgörande för en fungerande landsbygd. För att hela landet ska leva krävs att det blir säkrare och mindre dyrt att äga och köra bil.

M Sverige vill:

Sänka energiskatten för lägre bränslepriser
Fyrdubbla glesbygdsavdraget.
Öka takten i mittsepareringen i stället för att sänka hastigheter.
Förbättra vägunderhållet på landsbygden.
Öka bidragen till enskilda vägar.
Bygg fler publika laddstolpar på landsbygden.
Förenkla regelverket för drivmedelsstationer så att inte pumplagen bidrar till nedläggning av mackar. Fortsatta investeringsstöd behövs för drivmedelsstationer i landsbygd.
Ge Trafikverket i uppdrag att ange specifika objekt eller andra åtgärder i landsbygderna, som ska prioriteras i transportplaneringen på regional och nationell nivå.
Att länsplanernas andel i den nationella planen för transportinfrastruktur ökar.
Ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en nationell underhålls- och investeringsplan för det enskilda vägnätet.
Underlätta pendling från landsbygden genom att bygga fler parkeringar vid tågstationer och busshållsplatser.
Förbättra snöröjningen på landsbygdens vägar.

Kontakta Tony Gunnarsson Presskontakt och trafiksäkerhetsansvarig

Frågor om frågor vi driver?

Kontakta oss, vi ger gärna svar på tal och berättar vad vi menar.

Bilen är viktig för att hela landet ska leva. Det som definierar landsbygdens förutsättningar, vid sidan av miljön och landsbygdsnäringarna, är avståndet.

Varje generell försämring för bilismen slår hårdast mot landsbygdsbilismen

Med hjälp av bilen är det möjligt att ta sig till arbetet, affären och barnens fritidsaktiviteter oavsett var i landet man bor och oavsett när man behöver åka. Varje generell försämring för bilismen slår hårdast mot landsbygdsbilismen och därmed förutsättningarna att verka på landsbygden.

Underhåll på vägarna har prioriterats ner

Vägunderhållet har länge underfinansierats och Trafikverket anser sig inte kunna upprätthålla vägnätets nuvarande tillstånd, med sämre vägar som följd. Först och mest drabbas landsbygden eftersom Trafikverket tvingas nedprioritera landsbygdens vägar och glesare befolkade delar av landet. Därmed väntas ökade skillnader i vägkvalitet beroende på geografi där landsbygden kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd.

9 punkter för framtiden

Alla ska kunna förflytta sig efter ens egna förutsättningar.

Omställning slår hårt mot landsbygden

Bilismen genomgår nu en omställning på väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Dessvärre har klumpigt utformade styrmedel slagit hårt mot landsbygden. Den kritiserade pumplagen är idag i princip onödig eftersom det finns mer effektiva klimatstyrmedel. Regelverket för bensinstationer behöver med anledning av detta förenklas, för att inte ytterligare bidra till mackdöden.

Bygg ut publika laddstolpar

På många håll är också utbyggnaden av publika laddstolpar kraftigt eftersatt. På de platser där pendlingsavstånden är längre, behöver insatserna stärkas för att säkerställa laddning även på arbetsplatser eller i orter där samhällsservicen finns. Annars kommer det aldrig bli möjligt att leva med en laddbar bil i hela landet.

Bristande finansiering av underhåll drabbar landsbygden först och värst eftersom vidmakthållande i högtrafikerade och tätbefolkade områden prioriteras högre. Under nuvarande planperiod (fram till 2033) räknar Trafikverket med att funktionaliteten försämras på tre av sex vägtyper, vilka motsvarar 71,3 procent av det statliga vägnätet. För vägtyp 5, Vägar viktiga för landsbygden, kommer både robusthet och kapacitet att försämras.

Bristande underhåll och investering i landsbygdens vägar gör att funktionaliteten försämras. Det leder till ökad olycksrisk eller sänkta hastigheter. Möjligheten att pendla försämras och restiderna ökar, vilket gör det svårare att leva på landsbygden.

På grund av Trafikverkets upphandlingsförfarande har problem uppstått med snöröjningen av enskilda vägar på landsbygden. Trafikverket kräver att entreprenörerna ska prioritera det statliga vägnätet. Förut genomförde entreprenörerna ofta snöröjningsuppdrag på de enskilda vägar i anslutning till de statliga vägarna när de ändå befann sig i området, men med nuvarande förfarande riskerar entreprenörerna att få betala vite på grund av större tidsåtgång.

Det innebär att de boende ofta får betala mer för snöröjningen, eftersom snöröjarna tvingas att åka tillbaka till de enskilda vägarna i stället för att åtgärda dem när de ändå befinner sig i området. Det innebär också att framkomlighet för räddningstjänst, hemtjänst och arbetsresor försvåras för de som bor längs enskilda vägar.

Upphandlingen av vinterväghållningen bör ses över för att säkerställa framkomlighet för boende i hela landet.

Höga drivmedelsskatter slår hårdare mot landsbygden eftersom man där i högre grad är beroende av bilen. I allmänhet är reseavståndet till arbetet längre vilket medför högre kostnader. På landsbygden finns oftast inte möjlighet att sänka sina resekostnader genom att ersätta en bilresa med ett kollektivt alternativ.

Biltrafiken på landsbygden betalar också i högre grad för sina samhällsekonomiska kostnader. Detta beror på att denna trafik i mindre grad påverkar den lokala luftkvaliteten eller bullernivån.

I syfte att minska den stora kostnadsbördan för bilister på landsbygden krävs lägre drivmedelsskatter, fyrdubblat glesbygdsavdrag och ett höjt reseavdrag.