Så fungerar en bränslecellsbil

Enkelt förklarat har bränslecellsbilen en elmotor, bränslecell och vätgastank. Vätgas fylls på som vid en traditionell tankning på en vätgasstation. Vätgasen reagerar sedan med luft i bränslecellen och bildar elektricitet, som i sin tur ger elmotorn ström som får bilen att rulla.

Bränslecellen fungerar som en energiomvandlare och gör om vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. Restprodukten som rinner ut ur avgasröret är helt vanligt vatten.

Så laddas en batterielbil

Sedan har vi den traditionella batterielbilen. Den har en elkontakt som kopplas in via sladd till en laddbox på garageuppfarten, laddgatan, eller till en laddstation någonstans längs Sveriges vägnät. En uppladdning tar olika lång tid beroende på vilken laddeffekt som erbjuds, vilken effekt bilen kan ta emot och hur stort batteriet är.

Laddning via en laddbox hemma eller i ett parkeringsgarage kan ta omkring åtta timmar till fullt batteri. Snabbladdning på en laddstation kan emellertid ge upp till 80 procents laddning på en dryg halvtimme beroende på bilmodell.

Miljöavtryck och miljöaspekter

Att tanka vätgas låter kanske lite främmande men det behöver inte vara det. Vätgas kan produceras lokalt och dessutom med hjälp av vind- och solkraft. Det här gör bränslecellselbilen till ett rent alternativ från ax till limpa. Batterielbilen har däremot kritiserats för att elen kan vara ”smutsigare” i vissa länder, producerad av kolkraft, vilket befläckar helhetsfilosofin kring den miljövänliga elbilen.

Även batterierna har ett stort miljöavtryck innan bilen lämnat fabriken. Men utvecklingen står absolut inte still och det jobbas även här för både grönare el- och batteriproduktion.

Tanka fort men dålig infrastruktur

En upptankning med vätgas går på runt tre minuter och ger en räckvidd på omkring 50–80 mil. Räckvidden hos bränslecellselbilen är vanligtvis längre än vad batterielbilen klarar av, som dessutom tar betydligt längre tid att ladda.

Bränslecellsbilen är bättre lämpad för längre sträckor och tyngre trafik, när batterielbilen är perfekt till vardagspendlingen i storstadsområden. I Europa ligger vi fortfarande efter gällande infrastrukturen kring bränslecellselbilar.

I Sverige finns det endast en handfull vätgasstationer. Infrastrukturen är inte i närheten av vad den är på batterielbilssidan. Det kryllar inte heller av bilmodeller med bränslecellsteknik. Och något som inte går att blunda för är risken som förknippas med brandfarlig gas.

Det råder fortsatt försiktighet rörande tekniken även om de bränslecellsbilar som finns i dag är krock- och brandtestade med högsta betyg som resultat. Batterielbilens fördelar är möjligheten till laddning hemma och det kontinuerligt ökande modellutbudet. Infrastrukturen är mer utbredd och i dag är det ganska enkelt att äga en elbil med batteri.

Men ska man åka längre sträckor krävs mer planering. Laddningsstopp är väsentliga, dock mindre kul om man kommer fram till laddstationen och alla platser just då är upptagna. Då får man räkna med långa fikapauser.

Laddningstiden och priset

Den ständiga frågan är just laddningstiden. Men här handlar det kanske mest om att vänja om sig: att hålla bilen laddad blir snabbt ett invant beteende. Men likväl som man kan glömma att ladda mobiltelefonen emellanåt är det oundvikligt att detta även händer bilen.

Elbilar ligger fortfarande relativt högt i pris, men prisnivåerna börjar sjunka. Bränslecellsbilar är väldigt dyra, med priser runt 800 000 kronor, men det beror inte på att tekniken är dyrare utan att de byggs i så liten skala.