En elbil gör sig som allra bäst i kompakt format för dagliga transporter. Värmen i kupén kommer snabbt, du kan gasa på direkt utan oro för kall olja och körglädjen är maximal.

De här tre elbilarna är inga raketer, de har faktiskt exakt 136 hästkrafter alla tre, men med den rappa responsen från elmotorn är de pigga att köra. Alla tre testbilar är lättkörda, smidiga och har massor med modern teknik. Men sedan skiljer de sig åt i karaktär.

En är förnuftig och fungerar även på lite längre resor, en annan är komfortabel och sportig, och den tredje är superrolig och högteknologisk men har kort räckvidd. Läs om tre av marknadens mest intressanta små elbilar just nu för dig som vill köra på el till ett rimligt pris.

Honda e – En riktig liten glädjespridare!

Honda e

Det är precis vad Honda har skapat med sin första elbil. Och den sprider inte bara glädje för den som sitter bakom ratten, utan överallt längs gator och torg skiner folk upp när vi kommer farande nästintill ljudlöst. När man har tittat klart på den exteriöra designen, som präglas av låddesignen och de små kamerabackspeglarna, har man det bästa framför sig.

Att sätta sig i förarsätet kan till en början vara lite skrämmande för den som inte är superbekväm med pekskärmar och informationsteknik. Men det mesta är logiskt. Även om utbudet av skärmar och kontakter är unikt i bilvärlden går det ganska snabbt att få grepp om det hela.

Instrumentering framför ratten, en infotainmentskärm för föraren och en för passageraren och så de två yttersta backspegelskärmarna. Att det två framsätesresandena har var sin skärm är genialiskt om du som förare vill titta på navigationskartan samtidigt som din passagerare vill leta musik på Spotify.

Klimatanläggningen har riktiga vred och växelväljaren tydliga knappar. Därunder bjuds det på ett gediget utbud av uttag. Här finns till och med ett vägguttag och HDMI-kontakt. Du kan alltså koppla in ditt tv-spel och sitta och spela på bilens skärm när du exempelvis står vid en laddstolpe. Eller köra din vanliga dammsugare.

Honda har inte snålat någonstans när de har byggt den här bilen. Inredningen känns gedigen och påkostad. Ljudanläggningen är fantastisk och de träliknande panelerna känns lyxiga.

Men det blir ännu bättre när man börjar köra. Framförallt är den här bilen betydligt tystare och bekvämare än vad man kanske förväntar sig. Fjädringskomforten är utomordentlig och vägbullret väl dämpat. Man sitter bra både fram och bak med tanke på bilens ringa storlek. Men bagageutrymmet är minimalt.

Gasresponsen är väl kalibrerad och det är lätt att köra mjukt. Elmotorn sitter på bakaxeln och bilen är bakhjulsdriven. Detta medför att framhjulen kan vridas ut i en mycket stor vinkel, och vändradien är den minsta vi har varit med om. Honda e är extremt praktisk, smidig, lättkörd och rolig i stadstrafik.

Men även på större vägar och motorvägar imponerar den. Det är tyst och chassit maskerar den korta hjulbasen.

Begränsad räckvidd

Den enda som inte blir glad av Honda e är långfärdsåkaren. Det lilla batteriet gör att räckvidden är högst begränsad. I vårt test kom vi 19 mil, men om du kör mycket motorväg eller kör aktivt, sjunker räckvidden drastiskt.

Är det är kallt ute och du använder motorns fulla potential kan det blir så lite som 12 mil. Bilen ska kunna snabbladdas med 100 kW men vi mätte som mest 49 kW. Kan du ladda hemma eller på jobbet, kör korta sträckor och vill ha en bil att bli glad av är detta valet för dig. 

Peugeot e-208 – Förväntningarna är höga

Peugeot e-208

Peugeot har ett stort arv att axla. Deras småbilar har genom historien varit de mest körglada bilar man har kunnat få tag på för rimliga pengar. När de nu lanserar en elbil är det med spänning vi bekantar oss med den.

Den yttre designen tilltalar de flesta och bilen ser kraftfull ut. Den påminner en del om ikoniska 205 GTI. På plats i förarstolen trivs vi direkt. Alla testförare sitter mycket bra och stolarna är väldigt uppskattade, både till sin design och sittkomfort.

Att den lilla ratten ska rymmas under siktfältet för instrumenteringen kan kräva viss justering och tillvänjning, men när alla har hittat sin position är det positiva omdömen. Även bak sitter man bra och här är utrymmena bäst av de tre testbilarna. Bagageutrymmet är på pappret störst i testbilsskaran, även om Zoe är lättare att lasta i och ur.

Elektriska 208 skiljer sig inte så mycket från vanliga 208, vare sig när det kommer till design eller funktion. Växelväljaren ser likadan ut och fungerar på samma sätt. Men det som slår oss när vi börjar köra är hur vuxen bilen känns. Det är inte den lätta gången och överstyrda balansen som i äldre bus-Pegor. Utan 208 känns sofistikerad och nästan ännu mer så med eldrift än med bensinmotor. Den går mjukt, lugnt, tyst och behagligt.

Det finns ett sportläge för direktare gasrespons, och e-208 är absolut underhållande att köra aktivt med. Men det är framförallt komforten, både i stolarna men också i chassit och i körupplevelsen som imponerar mest.

Peugeot är ganska ensamma om att ha hologram-effekt i instrumenteringen och det ser läckert ut, utan att göra instrumenten svåravlästa.

Pekskärmen är minst i det här sällskapet, men med snabbvalsknappar på en pekyta under skärmen är det relativt enkelt att hitta runt.

Över lag har infotainmentsystemet en godkänd utformning och logik, men det är långt ifrån lika innovativt som i Honda och skärmen är mindre än i Renault. Ibland kan pekytorna för stolsvärmen reagera med fördröjning.

Framför växelväljaren kan man fälla ut en lucka vilken då fungerar som ett mycket bra mobilstativ. Det är den bästa lösningen vi har sett i en bil, men eftersom man kopplar in Apple CarPlay eller Android Auto om man vill använda mobilens appar är det egentligen ingen mening med att ha telefonens display presenterad på det viset. Vid sidorna finns ett USB- och ett USB-c-uttag.

Peugeot e-208 är den bil av de tre som mest ger intryck av att vara en rejäl bil för familjen. Den är relativt rymlig, bekväm att åka i och har en bra räckvidd.

I testet kom vi över 30 mil på en laddning, och med en snabbladdningseffekt på upp till 100 kW går det även att åka långt.

Detta är bilen som kommer att hålla i längden. Den är inte så hysteriskt innovativ som Hondan, och inte så tråkigt förnuftig som Renaulten, utan en trevlig bil att leva med som man kommer att uppskatta i vardagen flera år framöver. 

Renault Zoe – Vett och etikett

Renault Zoe

Gammal är äldst. Renault Zoe har längst räckvidd men är minst livfull. Renault var tidiga med att bygga elbilar och Zoe var en av de första elbilarna på marknaden, och också en av de som har sålt mest.

Än i dag är det den näst mest sålda elbilen i Sverige och den är även populär bland bildelningstjänster. I sin yttre design är den senaste modellen, som kom för ett par år sedan, ganska lik den Zoe som lanserades 2012. Men den har uppdaterats två gånger och i sin senaste generation har Zoe fått ett rejält batteripaket på 52 kWh.

Detta räcker för att vi ska komma 33 mil under vår testkörning. Numera kan man snabbladda även en Zoe, och Renault är aningen mer ärliga när de uppger en snabbladdningseffekt på 50 kW. De andra bilarna kom knappt över 50 kW när vi snabbladdade dem, trots att de enligt tillverkarna ska kunna ta emot upp till 100 kW.

Vi kliver in och tar plats bakom ratten. Insteget är enkelt och man sitter högt. För högt. Stolen går inte att ställa i höjdled och långa förare sitter så högt att sikten kan störas av vindrutans övergång i taket. Ratten går att justera i både längd- och höjdled och det går ändå att få till en okej sittposition.

Det är likadant baktill. Man sitter högt och baksätet är tämligen platt i sitsen, precis som framstolarna. Bagageutrymmet är hyfsat stort och lättlastat.

I övrigt är detta en enkel bil att ta till sig. Man hoppar in och trycker på startknappen, sedan är det bara att ge sig iväg. Infotainmentskärmen är så pass stor att den tydligt kan visa flera olika kategorier samtidigt.

Och klimatanläggningen har en utomordentligt tydlig och dessutom snygg avdelning med riktiga reglage.

Körmässigt är Zoe trevlig, utan att för den sakens skull få det att pirra till lite extra. Det är en högst sansad elbil och man köper den inte för glädjen i gasrespons och väghållning som många elbilar erbjuder, utan det är mer känslan av att köra utsläppsfritt och ekonomiskt som lockar.

Genom att välja b-läget i växellådan motorbromsas bilen och laddar batteriet när man släpper upp gaspedalen.

Läget är väl avvägt för stadskörning i normalt tempo. Zoe finns i en billigare version som heter Go, men den har bara 109 hästkrafter och betydligt mindre utrustning. Vi tycker att Intens-versionen är värt de extra pengarna. Dessutom har Zoe ett bra andrahandsvärde.

Renault är duktiga på krocksäkerhet och Zoe fick fem stjärnor när den testades. Detta var dock en tidigare version år 2013 och den senaste modellen är inte krocktestad av Euro NCAP.

Den hade inte fått fem stjärnor i dag eftersom autobroms saknas. Den passiva säkerheten är alltså bra, men med de aktiva säkerhetssystemen ligger Zoe efter konkurrenterna.

Renault Zoe är en vettig bil att leva med, och har blivit roligare att köra i sin senaste version. Den är enkel att köra, erbjuder god räckvidd och snabbladdning. Men den saknar utstrålningen som vi finner hos konkurrenterna. 

Honda e, Peugeot E-208 eller Renault Zoe

BÄST I TEST: En har vunnit våra hjärtan. Vilken vinner testmallen? Bilarna är betygsatta inom sin kategori, det vill säga småbilar.

Ekonomiberäkningar

Fakta

Betyg