Remissvar – Fi2023/01509 – promemorian Vissa förslag på bränsle-skatteområdet inför budgetpropositionen 2024
2023
M Sverige har svarat på Finansdepartementets remiss Fi2023/01509 – promemorian Vissa förslag på bränsle-skatteområdet inför budgetpropositionen 2024. 2023-06-26.
Sammanfattning
M Sverige tillstyrker förslaget om att pausa indexuppräkningen 2024 och 2025 men ser att det kan krävas långtgående och omfattande kompletteringar för att lindra det allmänt höga prisläget avseende drivmedel. Regeringen skulle haft goda chanser att kombinera en offensiv skattepolitik på vägtransportområdet med oförminskade mängder förnybart innehåll i bensin och diesel. Att minska vägtrafikens utsläpp måste alltjämt vara en prioriterad fråga för att nå en långsiktig och hållbar mobilitet för alla som behöver använda bil.
Riksförbundet M Sveriges förslag
Det krävs en myriad av åtgärder för att lindra effekterna av den senaste tidens kostnadsökningar för hushållen. Bilen behövs i samhället och för de allra flesta är det inte ett alternativ att använda bilen mindre. Därför är alla åtgärder viktiga.
Öka inte utsläppen, men sänk skatten på bensin och diesel.
Regeringen bör överväga att fortsätta prioritera inblandning av förnybart drivmedel i bensin och diesel. När reduktionsplikten infördes 2018 var det mot ett löfte om att skatten på drivmedel skulle justeras ned om reduktionsplikten höjde priserna vid pump. Detta beskrevs bland annat i regeringens promemoria "Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle". Men så skedde inte. I stället har bilisterna drabbats av kostnadsökningar och reduktionsplikten har trots sin potential i minskade utsläpp reducerats till att inneha rollen som politiskt slagträ.
Sänk skatten på drivmedel och ge näringslivet fortsatt möjlighet att långsiktigt skala upp inhemsk produktion av drivmedel. Det råder stor osäkerhet kring priset på råolja, bland annat kopplat till Rysslands invasion av Ukraina, både på kort och lång sikt.
Slopa skatten på trafikförsäkringen.
2007 infördes skatt på trafikförsäkringen som del av en reform för att omfördela kostnaden för trafikskadade. Medan resten av reformen skrotades blev skatten på 32 procent kvar och har sedan dess gett staten en intäkt på 3–4 miljarder kronor årligen, totalt bortåt 45 miljarder kronor. Regeringen måste titta på alla möjligheter att dämpa hushållens utsatthet nu när kostnaderna för bilen har ökat så kraftigt.
Inför en skrotningspremie.
Ge bilägare en premie på 10 000 kronor för att skrota en personbil som varit i trafik de senaste 12 månaderna. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är gamla bilar problematiska eftersom de generellt sett har dålig krocksäkerhet och saknar antisladdsystem. Trots att dessa bilar endast står för cirka 1 procent av trafikarbetet inträffade nästan 30 procent av dödfallen i en personbil under 2018 i sådana bilar.
Ur ett miljöperspektiv är nya bilar renare och mer bränslesnåla än äldre bilar. Det är ett resultat av teknikutveckling och förbättrade drivmedel med lägre utsläpp. Vägtrafikens utsläpp skulle sjunka om vi skrotade ut de äldsta bilarna som körs i daglig trafik.
Återinför klimatbilsbonusen.
Sedan den nya regeringen tillträdde har två av de tidigare bärande verktygen i omställningsarbetet reformerats. Klimatbilsbonusen togs bort i november 2022 och reduktionsplikten sänks kraftigt vid årsskiftet.
Det är ett hinder för omställningen att hushållen inte kan räkna hem köpet av en elbil, särskilt eftersom regeringen menar att omställningen främst ska äga rum genom elektrifiering och dessutom fortsätter att ge företagen kraftfulla subventioner när anställda får förmåner. Eftersom laddbara bilar är mycket dyrare att köpa kan företag erbjuda anställda bilarna som förmån med ett subventionerat förmånsvärde. Den anställda ges en kraftfull rabatt på skatten för förmånen för att kompensera för att elbilar och laddhybrider kostar mycket mer än bilar utan motsvarande miljöteknik. Värdet kan sättas ner till 350 000 kronor, trots att bilen kostat det dubbla, 700 000 kronor. Även konsumenter som köper ny bil privat måste ges möjlighet att få motsvarande subvention, exempelvis som en bonus vid köp.
Riksförbundet M Sverige vill även att reseavdraget ska utökas och gälla för fler sorters resor, och att glesbygdsavdraget fyrdubblas.