M Sverige har fått tillfälle att lämna synpunkter på Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott. Riksförbundet M Sverige tillstyrker förslaget med följande kommentarer.
En differentiering av botbeloppen föreslås vad avser större delen av brotten mot trafikförordningen och fordonsförordningen så att botbeloppen för tunga fordon sätts 1000 kronor högre jämfört med lätta fordon.
Bötestabellerna för hastighetsöverträdelse är idag lika för alla fordon oavsett vilket fordonsslag de tillhör. Förslaget om att differentiera beloppen beroende på fordonets storlek kommer således primärt att beröra yrkestrafiken. Som lätta fordon räknas de som har en totalvikt om 3,5 ton eller mindre. Med tungt fordon avses fordon som har en totalvikt som överstiger 3,5 ton.
Riksförbundet M Sverige tillstyrker förslaget. Förslaget innebär ingen höjning av bötesnivåerna för lätta fordon, utan det är konsekvent en höjning för de tyngre fordonen. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det farligare när tunga fordon bryter mot gällande regelverk eftersom olyckor som involverar tunga fordon tenderar att leda till mer allvarliga skador. Det är därför rimligt att förare av tyngre fordon bötfälls med högre belopp eftersom riskerna är större.
En differentiering görs av körning mot rött jämfört med körning mot gult sken i korsning.
Förslaget innebär att den gällande förseelsen delas upp på två. För rödljuskörning föreslås det gällande botbeloppet 3 000 kronor behållas för lätta motordrivna fordon medan det för körning mot gult föreslås sättas lägre, 1 500 kronor.
Riksförbundet M Sverige tillstyrker förslaget. Att köra mot rött bör leda till en skarpare konsekvens än att köra mot gult. Enligt gällande regelverk ska föraren stanna när signalen visar gult om det inte innebär fara för fordonen att stanna, genom exempelvis en kraftig inbromsning. Rent faktiskt kommer inte en korsande förare att ha grönt när trafikljuset visar gult. Således är trafikfaran inte lika påtaglig som när det visar rött eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Därför bör bötesnivåerna återspegla skillnaden i trafikfara vid gul- respektive rödljuskörning.
Inskränkningen avseende rätten att utfärda ordningsbot för förargelseväckande beteende föreslås ändras så att föreläggande kan avse spelande av störande hög musik
Förslaget innebär att ordningsbot kan utfärdas även för förargelseväckande beteende bestående i spelande av musik som uppfattas som alltför hög på allmän plats. Påföljden föreslås bestämmas till penningböter 800 kronor.
Riksförbundet M Sverige tillstyrker förslaget. Hög musik som spelas på eller i anslutning till offentliga platser kan innebära påtaglig störning för omgivningen. Detta agerande är straffsanktionerat i Brottsbalken 16 kap 16 § ”Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.”
Det innebär en viss gränsdragningsproblematik att bedöma om musik som spelas från en bil kan anses störa omgivningen eller inte. Av vikt vid denna bedömning bör vara, förutom själva volymen, vilken tidpunkt på dygnet det är, vilken omgivning bilen befinner sig i, och om bilen är stillastående eller inte. Att enbart köra förbi ett område med musik på hög volym bör ej kunna innebära bötesstraff. Att däremot stå parkerad i ett område och under en viss tidsperiod spela musik på hög volym bör kunna leda till böter. Bedömningen bygger på en subjektiv bedömning av den polis som gör iakttagelserna, vilket är rimligt.
M Sverige menar att förslaget innebär en lämplig avvägning i denna fråga. Ordningsbot bör därför kunna utfärdas för förargelseväckande beteende bestående i spelande av musik som uppfattas som alltför hög på allmän plats.