Stärkt straffrättsligt skydd upprepad trafikbrottslighet utvärdering promillegränsen för sjöfylleri

Sammanfattning

Riksförbundet M Sverige står bakom förslaget men vill lyfta fram följande synpunkter.

• Straffmaximum för olovlig körning, grovt brott, respektive rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år, medan straffmaximum för grovt rattfylleri ska höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år.
• Det ska även införas ett nytt samlat brott i trafikbrottslagen för upprepade gärningar som särskilt haft ett hänsynslöst trafikbeteende och där gärningarna varit ägnade att utgöra en allvarlig fara för trafiksäkerheten.

Överväganden

Vad gäller promemorians förslag om att höja straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri, olovligt körande samt att införa ett nytt brott i trafikbrottslagen vill Riksförbundet M Sverige anföra följande.

År 2018 anmäldes 92 300 trafikbrott, en ökning med 3 procent jämfört med år 2017. Av dessa utgjorde 25 900 rattfylleribrott. Drograttfylleri ökade under år 2018 med 4 procent till 14 300 anmälda brott.

Av dessa 92 300 anmälda trafikbrott direktavskrevs 25 procent (23 600 brott) medan 75 procent (69 900 brott) ledde till en vidare utredning. Jämfört med år 2017 har direktavskrivningarna ökat och andelen utredda brott minskat med 2 procent vardera.

Under år 2018 lagfördes 4 320 rattfyllerier som huvudbrott. 1 660 beslut gällande rattfylleri, under påverkan av narkotika, och 3 270 beslut för grovt rattfylleri. 87 procent av de misstänkta för rattfylla under 2018 var män.

Riksförbundet M Sverige menar att denna statistik är viktig att beakta när man talar om trafiksäkerhet då antalet poliser som arbetar med trafikkontroller har minskat under en längre period.

År 2009 genomfördes 2 780 000 nykterhetskontroller medan det 2019 endast gjordes 1 057 701 kontroller. På drygt tio år har alltså kontrollerna minskat med cirka 62 procent. Under polisens så kallade trafikveckor görs riktade insatser med fokus på efterlevnad. M Sverige anser att alla veckor under året ska vara trafikveckor och att polisen bör intensifiera sitt trafiksäkerhetsarbete med regelbundna kontroller över hela landet.

 Ett problem med den redovisade statistiken är de trafikbrott som inte syns. En person kan lagföras flera gånger under ett år och räknas då in flera gånger i statistiken. Men om en person lagförs för flera brott i en dom, redovisas endast det brott som ger det strängaste straffet.

Statistiken brister eftersom många som döms för trafikbrott samtidigt döms för annan grövre brottslighet. Det finns med andra ord lagförda trafikbrott som inte syns i statistiken. M Sverige menar att statistiken bör förbättras för att öka kunskapen om trafikbrott.