Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Övergripande

M Sverige står bakom riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

För att nå dit krävs en långsiktig och övergripande plan för alla vägtrafikslag. Ska Sverige klara av de övergripande klimatmålen måste transportsektorn följa med och aktivt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Utvecklingen måste ske utan att människors vardag försämras.

Styrmedel behöver uppmuntra fler att välja fossiloberoende fordon. Detta val kan underlättas genom statliga subventioner, både vid köp och vid användande av bilen. I detta ser vi bonus-malus som ett viktigt verktyg.

Samtidigt ser vi en utveckling där människors privatekonomi påverkas av höjda drivmedelsskatter, höjd fordonsskatt och regelverket gällande reseavdrag. Det kan inte vara så att kostnaden för att minska klimatpåverkande utsläpp i allt för stor utsträckning läggs på enskilda privatpersoner.

Syftet med bonus-malus är att det ska fungera som ett styrmedel för att fler ska välja en bil med lägre klimatpåverkan framför en bil som drar mer bränsle och har högre utsläpp. En central utgångspunkt för lagstiftaren har varit att bonus–malus-systemet ska vara självfinansierat och därigenom inte belasta de offentliga finanserna.

Synpunkter på förslaget

Det finns en poäng med ett skattesystem som strävar efter att uppmuntra köp av fordon med låga utsläpp. Samtidigt får skatter och avgifter inte blir allt för betungande för bilägare. Detta gäller särskilt de bilägare som är beroende av en bil för sin vardag.

Lagstiftarens syfte att bonus-malus-systemet ska vara självfinansierat behöver dock problematiseras. Systemet balanserades i samband med införandet 2018. Vi ser nu en utveckling där allt fler bilar omfattas av bonus-delen i systemet. Detta är i grunden positivt, men vi kommer att komma till en punkt i framtiden där majoriteten av de bilar som säljs omfattas av bonus. Målet är rimligen dessutom att i framtiden ska alla bilar omfattas av bonus-delen. Att systemet då i längden inte kan vara självfinansierat säger sig själv.

I detta förslag föreslås malus-delen höjas för att finansiera bonus-delen. Vi kan acceptera denna förändring då vi står bakom målet med reformen i grunden. Man kan dock se framför sig en situation om inte allt för många år där malus-delen behöver höjas ännu mer för att täcka kostnaderna för bonus-delen. Denna ekvation kommer inte att kunna gå ihop många år till om försäljningen av miljöbilar ökar i samma takt som idag.

I samband med detta vill vi även åter uppmärksamma problematiken med HVO-bilar. En bil som kan köras på diesel kan också köras på HVO. Detta innebär att man kan tanka 100 procent förnybart med en dieselbil om man vill. Att en konsument som köper en dieselbil och tankar HVO ska straffas enligt malus-reglerna är enligt vår mening inte rimligt.

Riksförbundet M Sverige

Caroline Drabe, vd                                                                                     

Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle