Stockholm 2017-10-10, Miljö- och energidepartementet, Klimatenheten

Som konsumentorganisation ser vi stora utmaningar i hur Sverige ska kunna bli fossiloberoende till 2030. Det är många aspekter som ska beaktas. Hela samhället och alla dess myndigheter måste gemensamt verka för att alla konsumenter ska ges en chans att ställa om, och kunna minska sitt användande av fossila drivmedel. Alternativa bränslen måste samtidigt ges en mer framträdande roll på marknaden. Utformningen av miljöinformationen är därför mycket viktig.

En bra märkning

Motormännen ser enbart fördelar med en obligatorisk miljömärkning av drivmedel. Miljöinformationen innebär dock inte alltid att bilisten kan byta drivmedel, men ger om inte annat en tankeställare om att klimatbelastningen hade kunnat vara mindre med en annan typ av bil eller motor.

Väl vid pumpen är det därför sällan möjligt att välja något annat bränsle än just det som bilen är godkänd för. Idag kan de som kör en dieselbil inte ens tanka HVO100, då lämpliga godkännanden saknas från biltillverkare. En dekal som visar att exempelvis biogas vore mycket bättre än bensin är heller inte något som direkt gör det möjligt att omsätta tanke i handling och välja detta bränsle istället. Det är viktigt att förstå att majoriteten av landets bilister inte kommer att ha någon reell valmöjlighet.

Placeras väl synligt vid pumpen

För att kunna ge konsumenten tydliga besked om vad som innebär liten respektive stor klimatpåverkan är det flera saker som behöver implementeras i ett lagförslag för att det ska ge effekt:

Drivmedelsmärkningen bör finnas tillgänglig för konsumenten i direkt anslutning till pumpen. På varje pump bör en och samma dekal deklarera innehåll och klimatprestanda även för övriga på stationen förekommande drivmedel. Genom att göra så ges information dels om fossil bensin, men kanske även om alternativ så som alkylatbensin som ofta säljs på dunk i butiken. På så vis blir det möjligt för konsumenten att göra mer medvetna val, i alla fall för gräsklippare och båtmotorer som ofta helt saknar avgasrening. På samma sätt sprider en sådan dekal kunskap om att till exempel biogas eller HVO skulle vara bättre val än fossila bränslen, vilket på sikt kan påverka konsumenten i valet av nästa bil.

Ifall märkningen för bensin och alternativt bränsle skulle placeras på avstånd ifrån varandra, så som pumparna vanligen står placerade på en station, uppstår inte alls samma grad av informationsspridning. Dekalerna blir i värsta fall meningslösa eftersom väldigt få konsumenter lär springa runt bland pumparna och ta del av den utspridda miljöinformationen. Det måste vara klart och tydligt på en och samma dekal. Och vad vore enklare att hantera för leverantörerna än att likadana skyltar monteras på varje pump?

Igenkänning viktigt

Utredningen visar på betydelsen av dekalens utformning. Befintlig mnemonik i energimärkning samt sådan som anges i energimärkningsdirektivet bör tillämpas. Förslaget i kapitel 5.3.3 överensstämmer inte med gällande praxis. Mnemoniken i energimärkningen är bokstavskategorier, staplar från kort till lång, samt en färgkod grön till röd. Förslaget saknar både bokstavskategorier och kort till lång stapel.

För att uppnå maximal igenkänning vore det helt nödvändigt att lägga numeriska värden i intervaller kopplat till en bokstav. Staplarna bör också utformas så att den nedre röda stapeln är uppenbart längre än den korta, gröna översta stapeln.

Motormännen menar att ovanstående förslag skulle innebära stor positiv effekt, och uppnå det mål som är utredningens uppdrag – informationen ska vara lättillgänglig, tydlig och begriplig.

Skapar tydlighet för alla bilister

Miljöinformation om drivmedel är en viktig pusselbit för att konsumenten ska få bättre kunskaper om klimatprestanda, hållbarhet och ursprung så som förslaget gör gällande. Med ett sådant verktyg kan också företagens konkurrenskraft grundas på sunda och hållbara regelverk. Det är avgörande att detta kommer landets bilister och konsumenter till godo.

Motormännens Riksförbund

Fredrik Daveby, VD

Carl-Erik Stjernvall, Hållbarhetsansvarig