Sveriges vägar blir allt sämre

M Sveriges vägombud har granskat kvaliteten på 18 000 mil av Sveriges statliga vägnät och kan presentera exklusiva siffror och kartor – län för län. Resultatet visar att 1,9 procent av det undersökta europavägnätet, 1,4 procent av riksvägnätet och 2 procent av länsvägnätet är underkänt och håller så låg kvalitet att det är obehagligt att trafikera och kostsamt att reparera.

Det är sjätte året i rad som denna granskning av de svenska vägarna utförs av M Sverige. När undersökningen genomfördes 2018 var resultatet bättre: 0,7 procent av europavägnätet, 0,5 procent av riksvägnätet och 1,1 procent av länsvägarna var underkända.

– Generellt sett håller det svenska vägnätet hög standard men det oroar oss att vi nu ser en sänkning av vägkvaliteten. I synnerhet skapar det problem i landets norra delar där standarden är påtagligt sämre, säger Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län är de län som har sämst vägkvalitet. Anmärkningsvärt i 2019 års undersökning är att Blekinge hamnar på fjärde plats i tabellen över andelen underkänd väg.

Riksväg 98 i Norrbotten och Riksväg 90 i Västerbotten är undersökningens sämsta riksvägar, tätt följt av väg 99 i Norrbotten.

Av europavägarna håller återigen E45 genom Norrbotten, Gävleborgs och Jämtland, tillsammans med E10 genom Norrbotten lägst kvalitet. E20 i Södermanland, E4 i Stockholm och Skåne samt E22 i Skåne och Blekinge har också relativt hög andel underkänd väg.

– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter, säger Heléne Lilja.

Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och till att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader. Studier visar också på ökade koldioxidutsläpp vid eftersatt vägunderhåll.

Undersökningen har genomförts av M Sveriges vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer i M Sveriges lokala klubbar. Undersökningen har tittat på ytojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner. Kartläggningen har skett i samverkan med Roadroid AB.

Rapport från undersökning

Samtliga länsavsnitt i rapporten innehåller:

• Länets undersökta riksvägar.
• Länets undersökta länsvägar.
• Kvaliteten på länets undersökta riksvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.
• Kvaliteten på länets undersökta länsvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.