Vd Caroline Drabe tycker till: Potthål – när staten är dumsnål

Potthål i vägen är alltid ett gissel för oss bilister när vintern övergår i vår. Potthålen utvecklas när vatten rinner ner i håligheter i vägen. När temperaturen pendlar runt noll grader fryser och tinar vattnet om vartannat, och den expanderande isen spränger sönder håligheten och gör den större. På ett sätt är alltså tjälskador i vägen något vi nordbor bör räkna med.

Men vi är många som noterat att problemet är extra påtagligt i år. Ojämna vägytor har blivit ett stort problem i Sverige. Vid en analys av ojämnheter i det statliga vägnätet har 34 procent av vägarna visat sig vara i dåligt eller mycket dåligt skick. Potthålen är bara ett ytligt symptom på underliggande brister i vägsystemet.

Vägar som passerat sin tekniska livslängd

Problemet med guppiga vägar beror nämligen inte bara på ett mer oförutsägbart vinterklimat. Många av de svenska vägarna har passerat sin tekniska livslängd och skulle för länge sedan ha behövt mer genomgripande åtgärder i vägkroppen. Det asfaltbundna bärlagret har för många vägar slitits ut, då vägarna sedan länge har burit mer än den mängd tung trafik som bärlagret dimensionerades för när vägen byggdes. När det inte klarar att fördela belastningen uppstår skadliga spänningar, varpå det översta slitlagret kollapsar, vilket visar sig i till exempel potthål.

Dyra akutlagningar

Om vägarna hade fått förebyggande underhåll i tid skulle de ha klarat påfrestningar i betydligt högre grad. Tyvärr har staten brustit i förvaltarskapet av vårt gemensamma vägnät. Anslagen till vägunderhåll har varit alldeles för låga under 2000-talet. Nödvändiga insatser har inte kunnat genomföras i tid. Redan i dag finns en underhållsskuld till vägarna på 25 miljarder kronor.

I stället får Trafikverket rycka ut och göra temporära akutlagningar av till exempel potthål i allt högre grad. Åtgärderna blir därmed dyrare och kan inte utföras till önskad standard eller i rätt omfattning. Vägarna blir lapptäcken och underhållsskulden växer ytterligare: inom tio år beräknas summan ha mer än trefaldigats till 76 miljarder kronor. Denna onda spiral måste brytas.

Ett vägnät i förfall

Det handlar inte bara om att potthålen orsakar oss bilister irritation i vardagen. Det är också en fråga om trafiksäkerhet, om risk för allvarliga olyckor. Gupp och andra ojämnheter leder till trafikfarliga fordonsrörelser och vattenplaningsolyckor till följd av otillräcklig avvattning. Ojämna vägar kan medföra ökad dåsighet, nedsatt förmåga att hantera fordonet och att föraren blir mindre observant på andra trafikanter eftersom koncentrationen måste riktas mot vägen.

Utvecklingen bör tas på allvar. Skadorna i vägens övre lager blottar större brister under ytan – brister som larmar om ett vägnät i förfall. Potthålen är på så sätt bara ett ytligt bevis på mer grundläggande skador och framtida problem.

Caroline Drabe
Vd
Riksförbundet M Sverige