På Nationella Viltolycksrådets rådsmöte den 27 september meddelades rådets samverkanspartners av Polismyndigheten att NVR kommer att omvandlas till en smalare grupp där fokus kommer att ligga på eftersök av trafikskadat vilt. Nu kommer 16 samverkanspartners bli endast 5.
Med anledning av det allvarliga säkerhetsläget med växande grov kriminalitet kommer polisen att fokusera på det polisiära kärnuppdraget och nedprioritera all annan verksamhet. Därmed finns inte längre någon sammanhållande aktör som ansvarar för det övergripande viltolycksförebyggande arbetet. Detta är olyckligt med tanke på det under många år kraftigt växande antalet viltolyckor i Sverige.
Riksförbundet M Sverige anser att:
- Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och minister Andreas Carlson skyndsamt bör se till att en ny struktur för det förebyggande viltolycksarbetet kommer på plats.
- Departementet bör peka ut lämplig myndighet och ge denna ett tydligt uppdrag att samordna det viltolycksförebyggande arbetet tillsammans med civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter.
- Departementet bör göra ett tillägg i Dir. 2023:108 En ny jakt- och viltvårdsmyndighet så att utredningen också undersöker vilket ansvar en sådan myndighet bör ha i det viltolycksförebyggande arbetet.
- Infrastrukturminister Andreas Carlson i kommande budgetar och inte minst kommande nationell plan för transportinfrastrukturen bör säkra medel för satsningar på säkra viltpassager och ökad landskapsanpassning av infrastrukturen i syfte att möjliggöra utbyggnad av en grön infrastruktur där god mobilitet kan kombineras med minskade barriäreffekter, färre viltolyckor och minskade störningar på djurs och människors levnadsmiljöer.
- Att departementet bör ta större hänsyn till trafiksäkerheten och inte minst viltolycksutvecklingen vid utformandet av jakt- och viltvårdspolitiken.
Långvarig organisatorisk problematik
Att arbeta förebyggande mot viltolyckor är komplext på så sätt att det spänner över flera politiska områden. Det formella ansvaret är i dagsläget uppdelat på tre departement och flera myndigheter, vilket minskar effektiviteten och försvårar helhetsöverblick.
Historiskt har Polismyndigheten byggt upp verksamheten inom Nationella Viltolycksrådet
Denna ansvarsstruktur inbegriper dock i huvudsak det ansvar som tar vid när en olycka redan har inträffat, det vill säga eftersöket av trafikskadat vilt. Gällande det viltolycksförebyggande arbetet i Sverige så har Trafikverket det allmänna ansvaret för trafiksäkerheten och därmed förebyggande viltåtgärder i infrastrukturen. Ingen myndighet har formellt uppdrag att samordna det viltolycksförebyggande arbetet, men historiskt har Polismyndigheten byggt upp verksamheten inom Nationella Viltolycksrådet som om de hade ett sådant ansvar, eftersom det funnits ett tydligt behov.
I och med att polisen nu renodlar sin verksamhet som följd av de stora påfrestningar den grova kriminaliteten åsamkar samhället försvinner denna institution. Ett stort ansvar i det viltolycksförebyggande ansvaret har historiskt och fortsatt också tagits av civilsamhället inom inte minst trafikant- och jägarorganisationer. Andra viktiga instanser i sammanhanget är de regionala viltolycksråden och inte minst viltförvaltningsdelegationerna. De senare saknar dock representant för trafikantintresset, utan trafiksäkerheten har där lagts på Polismyndigheten att representera.
Intresset för viltolycksfrågorna har varit svalt under såväl förra som nuvarande regering
Riksförbundet M Sverige har länge ansett att det krävs en mer sammanhållen struktur och ett tydligare ansvar för det förebyggande viltolycksarbetet, inte minst med tanke på den skenande viltolycksutvecklingen. Vi har också efterlyst en tydligare politisk prioritering av frågorna, för att kunna bryta utvecklingen. Sett utifrån tycks det oss dock att intresset för viltolycksfrågorna varit svalt under såväl förra som nuvarande regering. Därför pekar det mesta på att den alarmerande prognos som Trafikverket presenterade under 2021 gällande den framtida utvecklingen av viltolyckor kommer att vara fortsatt aktuell.
I och med skapandet av det nya landsbygds- och infrastrukturdepartementet samt inrättandet av en ny jakt- och viltvårdsmyndighet har dock regeringen bättre förutsättningar än någonsin tidigare att åstadkomma förändring, när bland annat infrastruktur och jakt hamnar under samma paraply. En omstrukturering som måste ske till följd av den delvisa avvecklingen av Nationella Viltolycksrådet kan också bli en nystart för det övergripande förebyggande arbetet med viltolyckor. Landsbygdsminister Peter Kullgren och infrastrukturminister Andreas Carlson har nu mandat och förutsättningar att bryta olyckstillväxten. Vi inom Riksförbundet M Sverige understödjer gärna beslutsfattare och myndigheter i denna strävan även framgent.
Växande antal viltolyckor
Antalet viltolyckor är högre än någonsin och har legat över 60 000 per år de senaste åren. Det innebär en olycka i snitt var åttonde minut. Till det kommer enligt Trafikverket ett mörkertal på 35 procent. Antalet viltolyckor har vuxit stadigt under lång tid och bara under det senaste decenniet har antalet inrapporterade viltolyckor ökat med ungefär 40 procent trots höga trafiksäkerhets- och viltvårdsambitioner samt fem decenniers aktivt arbete för att minska olyckorna.
Tusentals trafikanter har skadats det senaste decenniet
Viltolyckorna medför allvarliga konsekvenser. Tusentals trafikanter har skadats det senaste decenniet. Tack vare allt säkrare fordon har antalet dödsolyckor begränsats till ett 50-tal det senaste decenniet. Viltolyckor är dyrare än vanliga trafikolyckor eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv efter en viltolycka. Viltkollisionerna är dessutom ofta traumatiska upplevelser, inte minst för barnfamiljer.
Sammantaget kostar viltolyckorna samhället runt 9 miljarder kronor per år, enligt Trafikverket. Utöver det mänskliga lidandet dödas tiotusentals klövvilt och miljontals andra mindre djur årligen i svenska viltpåkörningar, varför olyckorna även är ett betydande viltvårdsproblem.
Med vänliga hälsningar
Caroline Drabe
vd
Heléne Lilja
chef för kommunikation och samhälle
Tony Gunnarsson
sakkunnig i trafiksäkerhet Riksförbundet M Sverige