Underhållsskuld har blivit ett ord i tiden 2023. Allt mindre pengar satsas på underhåll av våra vägar. Politikerna prioriterar annat och förutsätter att problemet tas om hand någon gång i framtiden. Men att inte satsa 50 miljoner i dag innebär att förfallet eskalerar och att samma brist kan kosta 80 miljoner att åtgärda om tre år.
Artikeln är en ledare av Riksförbundet M Sveriges vd Caroline Drabe ur medlemstidningen Motor nr 4 2023.
Att det är dålig hushållning förstår nog många. Bilägare har det där i ryggraden: förebyggande bilservice innebär att du har bättre chans att klara dig från dyra verkstadsräkningar än när allvarliga fel kräver mer akuta åtgärder.
Den stora skuld som det bristande underhållet fört med sig aldrig betas av
Det är precis samma sak med våra vägar. Problemet är att den stora skuld som det bristande underhållet fört med sig aldrig betas av. Den fortsätter att öka för varje år och det drabbar i synnerhet de som bor i områden där vägarna inte belastas av särskilt mycket trafik: det lågprioriterade vägnätet.
Som om det inte vore nog haltar det även gällande nyinvesteringar, som byggandet av nya vägar. Fortfarande saknas mittseparering på vägsträckor där olycksrisken är hög. Europavägarna håller inte den standard man kan förvänta sig.
I stället för att bygga ut, förbättra och anlägga nya vägar får bilister, pendlare och näringslivet vänja sig vid sämre funktion och anpassa sig efter sänkta hastighetsgränser. Då tar det längre tid att resa och samhället utvecklas inte lika starkt.
Vi som kör bil betalar skatt för en bil som om vi hade två
Med tanke på att våra bilar står för en så stor del av vårt resande får funktionsbristerna i vägnätet stor samhällspåverkan. Samtidigt ökar beskattningen. Bilägare får betala mer skatt när man köper bilen, mer skatt vid bensinpumpen och mer trängsel- och parkeringsavgifter. Skatterna täcker bilismens samhällskostnader dubbelt upp. Vi som kör bil betalar alltså skatt för en bil som om vi hade två.
Bilen är ett tacksamt skatteobjekt för politikerna och inbringar mycket pengar till staten. Det man måste komma ihåg då är att bilägare nog förväntar sig att få något tillbaka. Trafikverkets statistik visar också att varje krona som satsas på vägunderhåll ger mångdubbelt tillbaka till samhället. Det var en del av en jämförelse som togs fram inför projekteringen av höghastighetsjärnvägar, vilka inte hamnade i närheten av väginfrastruktur när det gällde samhällsnytta per investerad krona.
Regeringen har utlovat satsningar på att laga vägarna. Till höstens budget är det upp till bevis. Vi vill se tydliga anslagsökningar och en uttalad målsättning om att underhållsskulden ska betalas av de kommande tio åren. Målet är självklart: oavsett var du reser i landet ska du känna dig trygg med att vägarna är farbara och säkra.
Caroline Drabe
Vd
Riksförbundet M Sverige
