Ny ranking: Sveriges vägar tredje säkrast i världen

Sverige har världens tredje säkraste vägar, på delad plats med Estland, enligt en ny ranking som tagit hänsyn till bland annat antalet trafikdöda per 100 000 invånare, framkomlighet i trafiken och vägkvalitet. På första respektive andra plats i rankingen hamnade Nederländerna och Norge.

– Det som lyfter Sverige i rankingen är det låga antalet dödsolyckor och den höga bilbältesanvändningen. Lägre betyg får Sverige för det höga trafiktrycket och den höga andelen alkoholrelaterade dödsolyckor, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Lägst risk att omkomma i en dödsolycka i trafiken finns på Island

Rankingen är sammanställd av internationella experter på uppdrag av bilprenumerationsföretaget FINN. Urvalet för rankingen är länder med HDI-index, välståndsmått, över 8.

Lägst risk att omkomma i en dödsolycka i trafiken finns på Island, med 2.05 dödsolyckor per 100 000 invånare, följt av Norge och Schweiz. Sverige hamnar på femte plats med 3.14 omkomna per 100 000 invånare.

Bli medlem här!

Som medlem får du personlig rådgivning inom juridik, teknik och bilresor, tidningen Motor samt förmåner och rabatter för dig som bilist.

– Det som lyfter Sverige i rankingen är det låga antalet dödsolyckor och den höga bilbältesanvändningen, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Frågor vi driver

M Sverige tar debatten med politiker och beslutsfattare i frågor som berör och påverkar bilistens vardag. Här är frågorna vi driver nu.

– Sverige har en lång tradition av trafiksäkerhetsarbete som fortsätter att ge resultat i form av sjunkande antal dödsfall i trafiken. Fortfarande omkommer dock många på 70-vägar med farliga kurvor och avsaknad av mitträcken. Andra problem är det höga antalet omkomna oskyddade trafikanter och det låga antalet nykterhetskontroller, säger Tony Gunnarsson.

När det kommer till trafiknivån, en sammanställning av faktorer som genomsnittlig pendlingstid, missnöje med tid tillbringad i trafiken, utsläppsnivåer och trafikstörningar, får Sverige lägst betyg av länderna i Norden och Baltikum.

– Trots att Sverige är ett glesbefolkat land finns framkomlighetsproblem även här. Nyinvesteringarna i vägarna har legat på låg nivå de senaste tre decennierna och över 60 procent av det svenska vägnätet är byggt före 1970. Uteblivna satsningar på Östlig förbindelse och liknande projekt, i kombination med kommunal politik för att minska bilåkandet, har lett till trängsel och köer i våra större städer, säger Tony Gunnarsson.

Länderna med världens säkraste vägar, topp 10

Land	Omkomna i trafiken per 100 000 invånare	Väg- kvalitets- poäng	Trafik- nivå	Bältes- användning	Andel alkohol- relaterade döds- olyckor	Max- hastighet i städer km/h	Hastigheter på motorväg	Total väg- säkerhets- poäng
1 Nederländerna	3.98	6.4	89.4	96%	11%	50	130	7.86
2 Norge	2.12	4.5	92.6	95%	13%	50	110	7.47
3 Sverige	3.14	5.3	98.2	97%	24%	50	120	7.42
3 Estland	4.46	4.7	84	95%	10%	50	120	7.42
5 Spanien	3.91	5.7	105.2	88%	12%	50	120	7.20
6 Storbritannien	3.21	4.9	133.8	98%	13%	48	112	7.09
6 Finland	3.89	5.3	82.6	94%	24%	50	120	7.09
8 Island	2.05	4.1	88.9	90%	14%	50	90	7.03
9 Tyskland	3.78	5.3	105.1	98%	7%	50	447	6.98
10 Japan	3.60	6.1	133.7	95%	6%	60	120	6.71

Så vill Riksförbundet M Sverige minska antalet dödsolyckor

Bygg fler mötesfria vägar. Att separera körfält med mitträcken minskar risken för allvarliga olyckor med minst 70 procent. Det finns stora skillnader i risken att dö i vägtrafikolycka beroende på var i landet du bor på grund av regional brist på mötesfria vägar.
Separera motortrafik från oskyddade trafikanter. Omkring 40 procent av alla omkomna i trafiken är oskyddade trafikanter. För att färre ska skadas i trafiken behöver oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister, i högre grad separeras från motortrafiken. Inte minst gäller detta i högtrafikerade korsningar och utanför skolor där många barn är i rörelse. Det krävs fler friliggande gång- och cykelvägar och säkrare cykelöverfarter.
Bygg bort underhållsskulden och laga vägarna. Det finns en underhållsskuld till vägnätet på 25 miljarder kronor och 13 procent av de svenska vägarna är i mycket dåligt skick. Ett guppigt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck, vilket resulterar i försämrade styr- och bromsprestanda. Ojämna vägar kan även medföra ökad dåsighet, nedsatt förmåga att hantera fordonet och att föraren blir mindre observant på andra trafikanter eftersom koncentrationen måste riktas mot vägen.
Fler nykterhetskontroller. Onykterhet ligger bakom var fjärde dödsolycka i trafiken. Fler nykterhetskontroller innebär att fler påverkade förare kan tas ur trafiken och att fler avskräcks från körning under alkoholpåverkan. Antalet nykterhetskontroller har minskat kraftigt över tid. Polisen behöver göra fler nykterhetskontroller, alkobommar bör sättas upp i alla hamnar och polisen bör få befogenhet att göra sållningsprover för droger.