Från och med sommaren 2021 blir det mindre förmånligt att ha förmånsbil, och även miljöbilar drabbas.
Vi kan börja kort med en beskrivning av begreppet förmånsbil. Begreppen är flera och lätta att blanda ihop. En förmånsbil tillhandahålls av arbetsplatsen, men är inte riktigt detsamma som en tjänstebil. Skillnaden är att tjänstebilen endast används i tjänsten.
Anställd betalar med bruttolöneavdrag
Förmånsbilen är precis som namnet avslöjar: en förmån, och kan användas privat beroende på vad som har avtalats. Bilen ägs eller leasas av arbetsgivaren, och förmånstagaren betalar genom ett bruttolöneavdrag och betalar skatt på förmånen, i detta fall en bil. Beskattningen görs enligt en schablon där förmånsvärdet motsvarar den besparing som görs jämfört med att äga bilen själv.
Bränslekostnader för privat körning
Schablonbeloppet – värdet på förmånen – baseras på val av bil och extrautrustning. Här gör förmånstagaren avdrag för det man kan visa att man har kört i tjänsten. Om företaget även betalar för bränsle räknas detta också som förmånsvärde och läggs ihop med bilens värde. Utgångspunkten är att ägaren själv står för sina bränslekostnader för privat körning. Resor till och från arbetet räknas normalt som privata resor.
Ny schablonberäkning och syn på räntekostnad
Det nya förslaget innebär att två delbelopp i schablonberäkningen ändras – både det prisrelaterade beloppet och det ränterelaterade beloppet. Schablonen får en översyn för att representera bilens genomsnittliga värdeminskning på ett mer korrekt sätt än tidigare.
Ändringen tar även räntekostnaden vid lånefinansiering av bilköp i beaktning. När det kommer till miljöbilar försvinner det reducerade förmånsvärdet. Detta är redan klubbat och trädde i kraft 1 januari 2021 och påverkar dessutom befintliga miljöbilar som är förmånsbilar. Här blir höjningen i praktiken 833 kr per månad (10 000 delat på tolv månader), och innebär en nettokostnad för förmånstagaren på omkring 400 kr i månaden.
Förmånsvärdet understiger faktisk kostnad
Problemet är att reglerna anses ha varit lite väl fördelaktiga. Schablonberäkningen ger i dag ett förmånsvärde som tydligt understiger den faktiska kostnaden av att inneha bilen. I dagsläget är det mer förmånligt som anställd att betala skatt på en förmånsbil i förhållande till kontant lön.
SvD skriver till exempel att det är ”25 procent mer lönsamt med förmånsbil med dagens regler”, än att ta ut lön i pengar, enligt finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund. Förslaget är tänkt att adressera detta. Här förslås en höjning av det prisrelaterade beloppet och det ränterelaterade beloppet med 25 procent, och gäller då från 1 juli 2021. Detta påverkar endast nya bilar, det vill säga bilar som registreras från det datumet.
Här föreslås en höjning av det prisrelaterade beloppet och det ränterelaterade beloppet med 25 procent.
Enligt förslaget, som finns att ladda hem som pdf från regeringens webbplats, står det bland annat att den nya schablonen ”bygger på̊ en uppskattad genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil per år och är tänkt att inbegripa samtliga kostnader för en privatägd bil utom drivmedel (prop. 1996/97:19 s. 58)”. Med förslaget räknar regeringen med ökade skatteintäkter med 150 miljoner kronor – ett steg i regeringens och samarbetspartiernas gröna skatteväxling.
Vidare utgörs schablonen av en prisbasbeloppsdel, ett ränterelaterat belopp, ett prisrelaterat belopp och bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen. Prisbasbeloppsdelen är tänkt att motsvara bilinnehavets rörliga ägandekostnader – exempelvis försäkring, service och reparationer, däck och förbrukningsdelar.
Svar från Finansdepartementet
Vi ställde några frågor till Finansdepartementet, bland annat om varför man väljer att titta på det här, och om hur det påverkar förmånstagare på sikt. Så här svarade deras pressavdelning:
Är det här rätt väg att gå, eller är det ett billigt sätt att strama åt för den privata bilisten och hämta hem ”enkla” skattepengar? Eller har förmånstagare haft det lite väl förmånligt?
– Den nuvarande schablonberäkningen för bilförmån innebär en underskattning av de privata kostnaderna av att inneha en motsvarande bil med i genomsnitt cirka 25 procent. Det är framför allt den för låga värdeminskningstakten i nuvarande schablonberäkning som ger upphov till underskattningen av förmånsvärdet. Även räntekostnaderna förknippade med bilinnehav underskattas i nuvarande beräkning.
För låga förmånsvärden innebär ett oavsiktligt skattemässigt gynnande av bilförmån i förhållande till kontantlön. Våra folkvalda politiker är ansvariga för vilka skatteregler vi ska ha i Sverige från tid till annan. Tidigare har bilförmånen varit underskattad jämfört med kontant lön. Med förslaget försvinner den skillnaden. Det finns fortfarande viss kritik mot hur den permanenta nedsättningen för bilar med miljövänlig teknik fungerar, eftersom det inte alltid finns en jämförbar bil utan miljövänlig teknik att jämföra med.