Makten bakom ratten
Publicerad 19 februari 2026
De syns sällan på löpsedlarna – men påverkar människors vardag, Sveriges konkurrenskraft och förmågan att klara både klimatmål och kriser. Från riksdag och regering till myndigheter, kommuner och opinionsbildning: Motor samlade några av personerna som i praktiken formar svensk infrastruktur och transportpolitik.
Var och en med sin makt, sitt mandat – och sin viktigaste fråga inför 2026.
Andreas Carlson
Infrastrukturminister
Som infrastrukturminister har Andreas Carlson den största formella makten över planeringen av Sveriges infrastruktur. Med ansvar för den nationella planen för transportinfrastruktur styr han över historiska investeringar i väg, järnväg, sjöfart och flyg – och hoppas få fortsätta göra det även efter nästa val.
Om makten bakom ratten ska mätas i pengar vinner Andreas Carlson överlägset. För den nationella planen för perioden 2026–2037 handlar det om en ram på 1 200 miljarder kronor, varav 350 miljarder går till vägunderhåll – något han själv beskriver som historiskt. Därtill har regeringen enats om en pott på 50 miljarder kronor för det civila försvarets uppbyggnad, där en betydande del går till transportinfrastruktur.
– Det är en helt avgörande faktor för totalförsvaret, för näringslivets konkurrenskraft och för att livet ska gå ihop för vanligt folk, säger han. Regeringen har också för första gången satt mål för när det eftersatta underhållet ska vara åtgärdat: på vägsidan till 2037 och på järnvägssidan till 2050. Under förra året genomfördes 1 700 underhållsåtgärder i den svenska järnvägen och 2026 planeras 1 800. Beläggningsarbeten utfördes på 500 mil väg – en ökning med 200 mil på ett år.
”Vi bygger ett robust transportsytem”
Andreas Carlson framhåller att regeringen lagt om inriktningen i flera delar av transportpolitiken. – Nu har vi lagt om växlarna i järnvägspolitiken, lagt fokus på vägarna, gjort flygpolitiken mer rimlig och vänt trenden i sjöfarten med en ökad inflaggning i handelsflottan. Det har vi lyckats med på bara tre år, men det är klart att vi skulle behöva en mandatperiod till för att fortsätta rusta upp Sverige och fokusera på basfunktionerna i svensk infrastruktur, säger han. Samtidigt betonar han att politiken inte ska ställa trafikslag mot varandra.
– Vi har en politik där trafikslagen inte ställs mot varandra, utan vi bygger ett robust transportsystem. Det vore skadligt att gå tillbaka till att skambelägga den som är beroende av bilen eller tar flyget ibland. En fråga som Motor tidigare skrivit om är bristen på säkra parkeringsplatser för tung trafik. Andreas Carlson medger att det är en allvarlig situation för många förare, både som arbetsmiljöfråga och trafiksäkerhetsfråga.
– Vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på bättre rastplatser, säger Carlson.
Andreas Carlson
Infrastrukturminister
Min viktigaste fråga 2026
Som infrastrukturminister har jag svårt att peka ut bara en enda fråga som viktigast inför 2026, men fokus ligger på den nationella planen och möjligheten att återta det eftersatta underhållet på vägsidan.
Enligt våra beräkningar kan vi åtgärda allt eftersatt underhåll på tolv år. För första gången finns en plan och de resurser som krävs för att åtgärda underhållsskulden. Många är beroende av bilen i sin vardag och har vittnat om att det är osäkert om ens vägarna håller, med potthål som gör att bilarna körs sönder. Det är något som tillåtits pågå under lång tid, trots att vi vet att så många av transporterna sker på vägarna. Regeringen tar nu tag i detta. Det är en helt avgörande faktor för totalförsvaret, för näringslivets konkurrenskraft och för att livet ska gå ihop för vanligt folk.
En annan viktig fråga är bristen på säkra parkeringsplatser för tung trafik. Det är en allvarlig situation för många förare, en arbetsmiljöfråga liksom en trafiksäkerhetsfråga. Vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på bättre rastplatser.
Roberto Maiorana
Generaldirektör
Trafikverket
Roberto Maiorana är generaldirektör för en av Sveriges största myndigheter – Trafikverket – med fler än 10 000 anställda. Han är utbildad vid Stockholms universitet i businessadministration och har en bakgrund inom SAS och Trafikverket, en myndighet som ibland beskrivs som Sveriges mest utskällda.
– Jag har ett viktigt uppdrag i att leda Trafikverket i den omfattande frågan att utveckla hela transportsystemet, säger Roberto Maiorana.
Trafikverket är både förvaltnings- och beredskapsmyndighet. Roberto Maiorana betonar vikten av att samla alla transportslag i en och samma organisation – väg, järnväg, sjö och luft – för att klara både långsiktig planering och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.
– Det är extra viktigt i den omvärld vi lever i nu att ha en myndighet som ansvarar för hela transportsystemet, där vi kan utgöra en viktig del i ett totalförsvar för att ta emot transporter och säkerställa att vi har en infrastruktur som är robust och som klarar av att vara ett transitland i Natosamarbetet, säger Roberto Maiorana.
Hur är det att leda en verksamhet med så många anställda?
– Det går utmärkt eftersom vi har så duktiga medarbetare. Jag är glad varje dag när jag går till jobbet.
Utvecklingsbehov
Trafikverket får ofta kritik, men Roberto Maiorana är tydlig med var han står när den blir orättvis.
– Jag blir arg när vi får kritik som vi inte förtjänar. Då är jag beredd att stå upp för Trafikverket alla dagar i veckan året runt. Får vi kritik som är berättigad ska vi ta till oss den och förbättra vårt arbete. Det finns alltid förbättringsområden.
Motor har tidigare skrivit om problemet för tunga lastbilar att hitta parkeringsmöjligheter. Här ser han ett tydligt utvecklingsbehov.
– Vi behöver förbereda plats för tunga transporter så att de kan gå åt sidan på ett säkert sätt. Det är ett arbete som jag tycker att vi kan utveckla. Jag hade velat inrätta den typen av säkra uppställningsplatser på platser där vi vet att vi i dag har utmaningar när vi står inför vinterväder, som vid Hallandsåsen eller backarna förbi Jönköping. Där borde vi ha fler säkra uppställningsplatser.
Roberto Maiorana
Generaldirektör
Trafikverket
Min viktigaste fråga 2026
Som generaldirektör för Trafikverket står Roberto Maiorana mitt i genomförandet av den största infrastruktursatsningen i modern tid. För honom handlar den viktigaste frågan inför 2026 om att omsätta historiska resurser i konkret nytta – genom underhåll, investeringar och nya arbetssätt som faktiskt får mer gjort i anläggningen.
– Med de 1 200 miljarder som regeringen satsar kan vi knyta landet närmare och stärka totalförsvaret och underhålla det vi redan har, men vi kan också investera i nytt. Vårt fokus är att fortsätta det här viktiga arbetet och få saker och ting gjorda. Vi har goda förutsättningar nu. Mitt i den här kraftsamlingen ser vi över våra arbetssätt och väljer nya former för att få mer jobb gjort.
Under 2025 har vi gjort mer beläggningsarbeten än någonsin, 2 000 km mer än året innan, vilket motsvarar en sträcka lika lång som mellan Hamburg och Haparanda. Det har bara varit möjligt för att vi har fått mer resurser och att vi jobbar annorlunda.
Maria Krafft
Måldirektör
Trafikverket
Som måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket har Maria Krafft ett av de mest långsiktigt avgörande uppdragen i svensk infrastrukturpolitik: att minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafiken. Trafiksäkerheten är för henne inte bara en policyfråga, utan ett livsverk.
Kunskapen hon lutar sig mot är forskningsbaserad. Hon började sin bana med forskning om trafiksäkerhet och miljö på Folksam och har sedan dess varit en av de mest konsekventa och uthålliga rösterna bakom Sveriges arbete med Nollvisionen.
– Jag vill synliggöra att de flesta allvarliga vägolyckor går att förebygga med kända lösningar, säger Maria Krafft. Världsledande Sverige är världsledande i trafiksäkerhetsarbete. Sedan 2020 är Nollvisionen också antagen i en FN-resolution – något hon ser som ett kvitto på den svenska modellen.
– Vår styrka är att myndigheter, industri och akademi samverkar på ett unikt sätt som gör att arbetet integreras i samhället. Det arbetet behöver vi fortsätta. Maria Krafft pekar på att dödsfall i vägtrafiken i dag är den vanligaste dödsorsaken på arbetsplatsen. En tredjedel av alla som omkommer på väg gör det i företagens värdekedja. 2025 omkom 58 personer i tjänsten enligt preliminära siffror från Trafikverket. Av dessa var 9 anställda och resterande tredje part – framför allt offer i frontalkollisioner med lastbil och fotgängare i tätort.
– De flesta av olyckorna hade inte behövt hända. Antalet förolyckade kan halveras, säger hon. Hon betonar att trafiksäkerhetsarbete kräver uthållighet – och att ny teknik både förändrar riskbilden och öppnar nya möjligheter.
– Geofencing och automatiserade fordon är exempel på teknik som kan bidra till säkrare trafikmiljöer.
Maria Krafft
Måldirektör
Trafikverket
Min viktigaste fråga 2026
Som måldirektör för trafiksäkerhet ser jag 2026 som ett avgörande år för att tydligare flytta ansvaret för vägtrafiksäkerhet in i arbetsmiljöarbetet – och visa att de flesta dödsolyckor faktiskt går att förebygga med redan kända lösningar.
Jag vill synliggöra att de flesta allvarliga vägolyckor går att förebygga med kända lösningar. Sverige är världsledande med sitt nollvisionsarbete och sedan 2020 är Nollvisionen antagen i en FN-resolution. Enligt lagen ska arbetsgivaren systemMin viktigaste fråga 2026 Maria Krafft Måldirektör, Trafikverket atiskt förebygga personskador, även i vägtrafiken. Vi lyfter den här frågan eftersom den inte efterlevs särskilt bra. Det är fyra saker som arbetsgivaren behöver ha ordning på: använda bälte, hålla hastigheten, vara nykter och drogfri och använda säkra fordon.
Hon lyfter också behovet av tryggare stadsmiljöer och säkrare järnvägsövergångar.
Att svenska städer införde 30 km/tim som många andra europeiska städer redan gjort. Det blir en lugnare och mjukare rytm som skapar tryggare och säkrare miljöer för oskyddade trafikanter, samtidigt som otaliga studier visar att framkomligheten för fordonen inte försämras. Det finns 3 400 obevakade järnvägsövergångar och vi kan rädda 5–10 liv genom att utforma säkrare övergångar. Tågtrafiken har ökat, tågen har blivit tystare, vilket ändrat förutsättningarna. Vi tittar på projekt som handlar om att lyssna på vibrationer, så vi kan omsätta vibrationer till ljud och ljus på ett billigt sätt.
Jonas Bjelfvenstam
Generaldirektör
Transportstyrelsen
Med ansvar för ett vägtrafikregister som omfattar omkring 11 miljoner fordon och 7 miljoner körkortsinnehavare är Jonas Bjelfvenstam en av de mest inflytelserika makthavarna bakom ratten. Sedan 2017 är han generaldirektör för Transportstyrelsen – myndigheten som sätter ramarna för vem som får köra, hur fordon får användas och vilka tekniska och medicinska krav som gäller i vägtrafiken.
Han har en bakgrund som jurist, har varit statssekreterare för transportfrågor på Näringsdepartementet och har även varit generaldirektör för Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
– Vägtrafiken är det största trafikslaget oavsett hur man räknar, säger Jonas Bjelfvenstam. EU-reglering Under senare tid har en stor del av Transportstyrelsens arbete handlat om EU-reglering.
– Senaste tiden har vi fått beslut från EU om ett nytt körkortsdirektiv som lägger fast vilka körkortsregler som ska gälla framöver. Han förklarar att direktivet föregåtts av omfattande förhandlingar mellan medlemsländerna under ledning av Regeringskansliet.
– Nu återstår implementeringen i det svenska regelverket där regeringen behöver fundera över vilka delar som fullt ut ska implementeras i svensk rätt.
Jonas Bjelfvenstam, 64, lämnar sin tjänst i sommar och beskriver en pågående strukturell förändring i vägtrafiken.
– Vi får en allt modernare fordonsflotta som blir alltmer trafiksäker. Dessutom är den elektrifierad i högre utsträckning än tidigare. Det känns naturligt tillfredsställande att se att vi i vårt arbete bidrar till att minska döds- och olyckstalen i trafiken, samtidigt som våra insatser också medverkat till att minska utsläppen från vägtrafiken, säger han.
Jonas Bjelfvenstam
Generaldirektör
Transportstyrelsen
Min viktigaste fråga 2026
Som generaldirektör för Transportstyrelsen ser jag implementeringen av EU:s nya körkortsdirektiv som en av mina viktigaste frågor inför 2026, samtidigt som vi behöver fortsätta arbetet med medicinska villkor för körkort och genomförandet av nya EU-krav på fordonsbesiktning.
Jag tror att jag kommer att behöva ägna en del uppmärksamhet på körkortsdirektivet. Vi har en hel del arbete kvar att göra. Nu återstår implementeringen i det svenska regelverket där regeringen behöver fundera över vilka delar som fullt ut ska implementeras i svensk rätt. Direktivet är omfattande och handlar bland annat om införandet av ett digitalt körkort, möjlighet att köra tyngre fordon med behörighet B, beledsagad körning för 17-åringar, fler möjligheter att häva automatvillkor samt införandet av en ny körkortsbehörighet, B1.
Vi kommer också fortsätta att jobba med våra egna föreskrifter om medicinska villkor om alkohol och droger, som vållat rätt mycket diskussioner under 2025. Det handlar bland annat om de så kallade PEth-testerna, där två blodprover med PEth-värden över 0,3 mikromol per liter räcker för att återkalla körkort.
Ett annat område som kräver fokus är implementeringen av besiktningsdirektivet, som både handlar om partikelemissioner och besiktning av elbilar.
Ulrika Heie
Ordförande
Trafikutskottet (C)
Som ordförande i trafikutskottet har Ulrika Heie betydande makt genom att bereda lagförslag och budgetförslag om transportfrågor för riksdagen. På det viset kan hon direkt genom sitt arbete påverka lagstiftningen.
– Som ordförande är jag med och sätter dagordningen, vilket ger möjlighet att lyfta in viktiga aspekter i arbetet, samtidigt är det en majoritet i utskottet som bestämmer. Som ordförande representerar jag många gånger alla partier i utskottet, säger hon och ger samtidigt en eloge till sina kolleger på förvaltningarna, i riksdag och regering för det goda samarbetet.
Hon har varit aktiv i Centerpartiet sedan mitten av 90-talet, är utbildad lärare och började tidigt engagera sig i infrastrukturfrågor. Privat är hon även engagerad i föreningen för den enskilda vägen, som hon bor intill.
– Infrastrukturen binder ihop landet. Nu är allas förväntan på den infrastrukturplan som ska beslutas om i vår. Det är regeringen som beslutar om planen, sedan skickas en skrivelse till riksdagen och den hanterar vi i trafikutskottet i ett betänkande om infrastruktur, säger Ulrika Heie.
Hon anser också att det behövs ett nytänk kring arbetet med hur infrastrukturen planeras med kortare ledtider, minskade kostnader för planerande och en satsning på resurser för att stärka underhållet samtidigt som det klimatsäkras.
– Vi behöver göra mycket mer än i dag och tidsfaktorn är angelägen på grund av säkerhetsläget, men det behövs långsiktiga satsningar. Det hade varit bra med någon form av infrastrukturberedning, likt försvarsberedningen, där man oavsett parti är överens om de stora dragen. Det hade minskat ryckigheten, säger hon. Infrastrukturens påfrestningar Ulrika Heie varnar för att tillståndet på infrastrukturen inte är tillräckligt bra om den utsätts för påfrestningar.
– Om klimatet blir tuffare eller om säkerhetsläget försvåras har vi inte en tillräckligt robust infrastruktur, säger hon.
En fråga från förra året var den om PEth-testerna, blodprov som används för att mäta alkoholkonsumtion och som förra året ledde till att flera personer fick indraget körkort.
– Vi har krävt att man ska göra en extern utvärdering just för att så många människor kommit i kläm och jag är besviken på att man inte följt upp och gjort en ordentlig utredning på det. Så fort människor far illa i systemet måste man stå på människans sida och fundera över vad myndigheten gjort.
Ulrika Heie
Ordförande
Trafikutskottet (C)
Min viktigaste fråga 2026
Som ordförande i trafikutskottet ser jag infrastrukturen som den viktigaste frågan, att den fungerar i hela landet, att alla passagerare och allt gods kommer fram i tid.
Vi ser utmaningarna med eftersatt underhåll, otillräcklig snöröjning och halkbekämpning. Det är viktigt att vägar hålls öppna och att järnvägen fungerar, både för att förbättra konkurrenskraften för svenska företag och från ett säkerhets- och klimatperspektiv. Vi måste rusta infrastrukturen med en större robusthet. Det var helt enkelt katastrofalt när två järnvägar regnade bort i september i fjol i Västernorrland eller den situation som råder på väg 62 längs med Klarälven och det finns tyvärr alltför många delar av vårt väg- och järnvägsnät som inte är tillräckligt bra. Kommunikationer ihop med kompetens och framtidstro är de viktigaste faktorerna för en positiv utveckling i hela Sverige.
Gunilla Glantz
Trafikdirektör
Stockholms stad
Gunilla Glantz är trafikdirektör i Stockholms stad, där hon leder stadens trafikkontor – en förvaltning med ansvar för strategisk trafikplanering, framkomlighet, trafiksäkerhet, gatustruktur, parker, upphandlingar samt drifts- och underhållsfrågor i stadens offentliga rum.
I sin roll ansvarar hon för att omsätta politiska beslut från Stockholms trafiknämnd i praktiska åtgärder och styrning av trafik- och gatumiljöer i en av Nordens snabbast växande storstäder – från trygg cykelinfrastruktur och prioriteringar i trafikplaneringen till gatuunderhåll och parkeringsövervakning.
Nyckelposition för stadens trafikmiljöer
Glantz har en bakgrund inom trafik- och stadsbyggnadsfrågor, med erfarenhet från både Trafikverket och trafikförvaltningen samt tidigare som stadsbyggnadsdirektör i Nacka kommun. Hennes erfarenhet kombinerar strategisk planering med operativt genomförande i komplexa stadsrum, där olika trafikintressen – gång, cykel, kollektivtrafik och biltrafik – ska samverka med stadens tillväxtmål och hållbarhetsambitioner.
Som trafikdirektör i Sveriges största kommun har Gunilla Glantz en nyckelposition. Rollen innebär att balansera krav på framkomlighet, säkerhet, tillväxt och hållbarhet, samtidigt som den tekniska och sociala utvecklingen på trafikområdet går snabbt – till exempel när det gäller cykelinfrastruktur, kollektivtrafikens utbyggnad och stadsmiljöns utformning.
Gunilla Glantz
Trafikdirektör
Stockholms stad
Min viktigaste fråga 2026
Som trafikdirektör i Stockholms stad ser jag 2026 som ett avgörande år för att slutföra den här mandatperiodens stora investeringar i stadens trafik- och gatumiljöer. 2026 är sista året i denna mandatperiod, och en av de viktigaste frågorna för mig och kontoret blir att slutföra det stora investeringspaket som majoriteten beslutat om och som innehåller omfattande satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafikens framkomlighet. Men också det stora antal projekt där vi gör torg och platser i hela staden roligare, renare och tryggare.
Mattias Viklund
Generaldirektör
Trafikanalys
Som generaldirektör för Trafikanalys har Mattias Viklund inte formell beslutsmakt över vägar, järnvägar eller investeringar – men desto större inflytande över hur besluten formas. Trafikanalys är myndigheten som förser politiker och makthavare med statistik, analyser och rapporter för att de ska kunna fatta välgrundade beslut om transportsystemet. Själv beskriver han sin roll som agendasättande.
– Vi förser politiker och makthavare med rapporter och statistik för att kunna fatta rätt beslut, säger Mattias Viklund.
Han är ekonom och statsvetare, har disputerat i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm med en avhandling om riskhantering och har en bakgrund från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Analytisk, sifferdriven och metodiskt lagd – en typisk kunskapsmakthavare bakom ratten.
– Jag är analytiskt lagd och har en fäbless för siffror, säger han.
Tillväxtanalys
Från den 1 januari 2027 ska Trafikanalys inordnas i Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser analyser, Tillväxtanalys. Genom sammanslagningen vill regeringen bredda och fördjupa det statliga analysstödet till politiken. Mattias Viklund betonar samtidigt vikten av att bevara den transportkompetens och det oberoende som präglat Trafikanalys arbete, inte minst i relation till Trafikverket.
– Vi har varit noga med att visa vårt oberoende gentemot Trafikverket. Regeringen
kommer även i fortsättningen att behöva den kompetensen. Parallellt med myndighetsförändringen arbetar Trafikanalys med två stora samhällsomställningar: säkerhet, resiliens och beredskap – och omställningen till
ett fossilfritt transportsystem.
– Det handlar inte bara om drivmedel, utan att livet blir bättre. Jag kör elbil numera och märker hur härligt det är att köra just elbil, hur tyst och bekvämt det är, säger Mattias Viklund.
Mattias Viklund
Generaldirektör
Trafikanalys
Min viktigaste fråga 2026
Som generaldirektör för Trafikanalys ser jag 2026 som ett avgörande år, där min viktigaste uppgift blir att genomföra sammanslagningen med Tillväxtanalys – utan att tappa vare sig transportkompetens, oberoende eller analytisk skärpa.
Under 2026 kommer jag troligtvis behöva ägna en hel del tid åt att avveckla Trafikanalys. Vi och TIllväxtanalys är två jämbördiga myndigheter som liknar varandra. I de remissvar som föregick beslutet lyfts en del risker, men vi ska göra det bästa av det och hitta så många fördelar och möjligheter som möjligt. En fördel är att vi blir en större myndighet, vilket innebär minskad sårbarhet. Nu blir vi mer än dubbelt så stora.
En annan fördel är att regeringen kan få ett mer samlat underlag som täcker fler områden än bara inom transporter. Det innebär att vi även kommer kunna leverera ett tillväxtperspektiv, som vi inte riktigt kunnat ge tidigare. Risken är att transportperspektivet kanske blir lite otydligare.
Vi har en väldigt stark expertkompetens inom just transport, men regeringen kommer även i fortsättningen att behöva den kompetensen. Omställningen i samhället gällande säkerhetsfrågor, resiliens och beredskap är också en viktig och spännande fråga. En annan omställning är den som ska göra transportsystemet fossilfritt.
Tomas Svensson
Generaldirektör
VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
Tomas Svensson är nationalekonom och generaldirektör för VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut – åtminstone ett par månader till. Den 30 juni 2026 gör han sin sista arbetsdag efter 27 år på VTI i olika roller. Han disputerade vid Linköpings universitet om dagligvaruhandelns strukturomvandling och har arbetat med transportforskning i fyra decennier.
– Jag har jobbat med transportforskning i 40 år och utmaningarna blir inte mindre, konstaterar han. VTI har cirka 240 anställda och bedriver forskning och innovation inom alla trafikoch transportslag – från väg och järnväg till flyg, elflyg och drönare. Institutet är internationellt framstående, inte minst inom vägteknik där man har unik forskningsutrustning och kan visa på projektresultat som sparat hundratals miljoner kronor när de omsatts i vägsystemet.
– Den är fortsatt stark. Internationellt sett står vi oss väl. VTI har väldigt mycket unik forskningsutrustning inom vägteknik och det är jätteviktigt för vår verksamhet, säger Tomas Svensson.
Europeiskt nätverk
VTI är också representerat i flera europeiska samarbetsorganisationer och deltar i internationella forskningskonsortier och EU-projekt.
– Det är viktigt ur många olika perspektiv. Ursprungligen handlade det mycket om att bygga upp ett europeiskt nätverk, vara med i konsortier och EU-projekt. Dessutom är organisationerna viktiga för att upplysa EU-kommissionen om vilka frågor man bör prioritera, säger han.
Tomas Svensson
Generaldirektör
VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
Min viktigaste fråga
Som generaldirektör för VTI ser Tomas Svensson sin viktigaste uppgift inför 2026 i att stärka kunskapsunderlaget för drift och underhåll – så att de resurser som nu satsas på infrastrukturen faktiskt ger maximal effekt ute i anläggningen.
– Just nu handlar det om resurser till underhållssidan, hur man ska få största möjliga effekt ute i anläggningen. Det är allt från att få en klar bild av tillståndet beträffande underhållsbehoven, hur slitet det är på väg och järnväg, till hur vi kan använda ny teknik och överbrygga gapet mellan mer resurser och effekt i anläggningen. Faktum är att det saknas rätt mycket kunskap när det gäller underhåll för att få till ett bra beslutsunderlag. Där kan vi hjälpa till, vi kan mycket om vilken typ av forskning och innovation som skulle vara relevant.
Vi har neddragningar på anslaget och många forskningsfinansiärer ger oss inte längre full kostnadstäckning samtidigt som vi har bra kontraktsläge, är efterfrågade och behövs i olika sammanhang. Vi vet att vi får ett par miljoner kronor mindre i basanslag i år.
Mattias Goldmann
Vd
2030-sekretariatet
Mattias Goldmann är en av de mest synliga och inflytelserika aktörerna i den svenska debatten om transportsektorns klimatomställning. Som vd för 2030-sekretariatet leder han en samverkansplattform som samlar näringsliv, kommuner, forskare och organisationer kring att Sverige ska nå transportsektorns klimatmål till 2030.
Han har nyligen tagit examen som statsvetare (pol. mag.) och har tidigare varit hållbarhetschef på Sweco, vd för tankesmedjan Fores och talesperson för Gröna Bilister. I dessa roller har han arbetat med att koppla samman klimatfrågor, transportpolitik och näringslivets omställning, ofta med fokus på konkreta styrmedel, affärsmodeller och systemlösningar.
Pekar på effekterna
Under Goldmanns ledning har 2030-sekretariatet etablerat sig som en återkommande referenspunkt i den politiska diskussionen om reduktionsplikt, bonus malus, elektrifiering, biodrivmedel och laddinfrastruktur. Organisationens analyser och inspel används regelbundet av både regering och opposition, liksom av myndigheter och branschaktörer.
Goldmann har haft tydligt inflytande över hur konsekvenserna av olika politiska vägval beskrivs och värderas. Han är ofta tidigt ute med att peka på effekterna av förändringar i styrmedel och att formulera de målkonflikter som uppstår mellan klimatambitioner, kostnader, konkurrenskraft och vardagsnytta.
Hans makt ligger inte i formella beslut eller myndighetsmandat, utan i problemformulering, tempo och synlighet. Genom närvaro i medier, i Almedalen, på seminarier och i direkta samtal med politiker, myndighetschefer och företagsledare är han en av de aktörer som tydligast påverkar hur transportsektorns klimatomställning diskuteras och förstås.
Mattias Goldmann
Vd
2030-sekretariatet
Min viktigaste fråga 2026
Som vd för 2030- sekretariatet är den viktigaste frågan inför 2026 att göra verklig skillnad till det bättre – genom att förverkliga Sveriges unikt starka förutsättningar för klimatomställning på ett sätt som stärker både välstånd, konkurrenskraft och samhällsnytta.
Sverige har fantastiska förutsättningar – vi har ingen egen olja men kan lätt vara självförsörjande på fossilfri el och förnybara drivmedel. Vårt välstånd bygger på att i många år ha varit ledande i omställningen och därmed kunnat ta premiumpriser för våra produkter, och nu har vi faktiskt en sprillans ny åttapartiöverenskommelse om att nå våra ledande klimatmål och klara EU:s klimatkrav. Det vill jag förverkliga, på ett sätt som skapar gröna jobb i hela landet, ger sköna exportmiljarder och visar omvärlden att skiftet är lätt, lustfyllt och lönsamt.
Sven Hunhammar
Måldirektör miljö och hälsa
Trafikverket
Som måldirektör för miljö och hälsa på Trafikverket har Sven Hunhammar ansvar för en av de mest komplexa balansakterna i svensk infrastrukturpolitik: att utveckla transportsystemet utan att spränga ramarna för klimat, miljö och människors hälsa.
– Att ha ”makten bakom ratten” innebär en möjlighet att påverka utvecklingen, även om den är begränsad för oss som tjänstemän. Vi utför ju regeringens politik, säger Sven Hunhammar. För honom handlar hållbarhet om betydligt mer än klimatutsläpp.
– Jag vill att transportsektorn ska hålla sig inom ramen för en hållbar utveckling och då är klimatmålen viktiga, men det är också viktigt att se att det finns andra miljömål som kanske ligger lite närmare människors hälsa, som luftföroreningar, buller, spridning av gifter och biologisk mångfald. Det gäller att se helheten här. Han pekar också på Trafikverkets roll i bygg- och anläggningssektorn – där myndigheten genom sina upphandlingar kan styra hela marknaden i en mer hållbar riktning.
– När vi bygger, underhåller och utvecklar infrastruktur ställer vi miljö- och klimatkrav på entreprenörerna för att minska utsläppen.
”Det ser tufft ut”
Sven Hunhammar konstaterar att Sverige just nu står inför en svår målkonflikt: stora infrastruktursatsningar, låga dieselpriser och en sänkt reduktionsplikt – samtidigt som EU:s klimatkrav skärps.
– Det ser tufft ut, främst på grund av den minskade reduktionsplikten och det låga dieselpriset. Att nå EU-målen med minskade utsläpp kräver nationella styrmedel. Han menar att förväntningarna på den nationella planen är höga – kanske för höga.
– Det är rekordmycket pengar som avsatts av regeringen. Förväntningarna är därför stora att man ska nå även klimatmålet med infrastrukturåtgärder, men det är tre faktorer som krävs: elektrifiering, förnybara drivmedel och minskad trafik. Det kräver otroligt tuffa styrmedel, inte infrastruktur i första hand.
Sven Hunhammar
Måldirektörmiljö och hälsa
Trafikverket
Min viktigaste fråga 2026
Som måldirektör för miljö och hälsa ser jag 2026 som ett avgörande år för att få fart på elektrifieringen av arbetsmaskiner och tunga fordon – den del av omställningen som hittills gått klart långsammast.
>Vi är på god väg att elektrifiera personbilsflottan och snart lätta lastbilar. Elektrifieringen av tunga lastbilar och arbetsmaskiner går däremot långsamt, mest på grund av det låga dieselpriset. Därför startar vi nu nio systemdemonstratorer för att stimulera övergången till nollutsläppsfordon, och vi kompenserar elkostnaden för alla entreprenörer. Vi betalar ut en bonus på 2,50 kronor per kWh under fem års tid till entreprenörerna som vill investera i elektrifierade maskiner. Det här är en helt ny marknad. Det leder till en bättre arbetsmiljö för chaufförerna, lägre omgivningsbuller och mindre luftföroreningar.
Samtidigt ser det tufft ut att nå de transportpolitiska målen, främst på grund av den minskade reduktionsplikten och det låga dieselpriset. Att nå EU-målen med minskade utsläpp kräver nationella styrmedel. Sverige har drivit på frågan i EU och vi får inte misslyckas med våra åtaganden där. Om inte ens vi i rika Sverige klarar det, vem ska då göra det?
Heléne Lilja
Vd
Riksförbundet M Sverige
Trafiksäkerhet handlar inte bara om teknik – det handlar om hur vi styr samhället
Valåret 2026 vill vi börja med en ordentlig orientering i landskapet: Vem är det egentligen som fattar besluten om svensk infrastruktur och trafiksäkerhet – och på vilka grunder?
För oss är detta kärnan i vårt uppdrag. Vi ska vara trafikanternas röst i debatten. Många av de beslut som formar våra vägar, våra trafikmiljöer och vår säkerhet vilar på avancerade modeller och omfattande beräkningar som tas fram långt från vardagens trafik. Långt från oss som kör, åker och vistas i trafiken varje dag.
Med den här genomlysningen vill vi bidra med fördjupad insyn och ett gemensamt kunskapsunderlag för de samtal som redan pågår. När vi nu går in i ett valår och de politiska partierna inleder sina valrörelser blir det särskilt angeläget. Vår ambition är att tydliggöra vad som står på agendan inom trafiksäkerhetsområdet, så att debatten kan bli skarpare och mer saklig – i politiken såväl som bland alla oss som dagligen använder och formar trafiksystemet.
Unik position
Riksförbundet M Sverige har en unik position. Vi har direkt tillträde till politiska processer, myndighetsdialoger och nationella beslutsarenor och fungerar som en strategisk aktör i utformningen av framtidens transportsystem. En avgörande del av vårt arbete är att säkerställa att människan inte försvinner i modellerna och kalkylerna.
I mina möten med politiker och myndigheter driver jag bland annat frågor om hur trafiksystemet designas, prioriteras och regleras och vad det faktiskt betyder för människors rörlighet i praktiken. System byggs ofta utifrån optimering och tekniska modeller. Min roll är att påminna om att de också måste fungera för människor. Trafiksäkerhet handlar inte bara om teknik – det handlar om hur vi styr samhället.
Det temat går igen i de intervjuer vi publicerar. På många nivåer pågår förändringar som steg för steg gör trafiken säkrare. Allt vilar på den grundläggande insikten från Nollvisionen: att misstag i trafiken inte ska behöva kosta liv.
Ett särskilt viktigt område just nu är arbetsrelaterade trafikolyckor. Trafikverket arbetar med en vision där offentliga upphandlingar kan ställa tydligare krav på arbetsgivare att stärka sitt trafiksäkerhetsarbete för transporter.
Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att inleda den historiskt stora satsningen på själva vägsystemet. Både infrastrukturministern och Trafikverkets generaldirektör lyfter detta som en av sina främsta prioriteringar. Upprustade vägar är också en satsning på ökad säkerhet.
Snart presenterar vi vårt valmanifest och kastar oss in i valåret på allvar. Men först hoppas jag att du tar dig tid att läsa och orientera dig i vad några av trafiksäkerhetens mest centrala aktörer har på gång. Med den kunskapen går vi in i valåret bättre rustade och mer redo att ta plats i debatten.
