Till våren förväntas kommunfullmäktige i Stockholm fatta beslut om att införa miljözon klass 3 i centrala delar av stadskärnan. Åtgärden kommer inte primärt att minska trafikmängden, utan snarare ge exklusiv rätt till gatuutrymmet för de som har råd att köpa elbil.
Syftet med miljözonsregleringen i lagstiftningen sägs vara att förbättra luftkvaliteten, minska buller och vara teknikdrivande.
Även om huvudsyftet med förslaget inte är att minska trafikmängden är det värt att notera hur stadens eget trafikkontor konstaterar att endast färre än nio procent av resorna med start eller mål i City sker med bil. Den som någon gång befunnit sig i Cityområdet inser snart att de få som kör bil där gör så för att de har ett transportbehov som behöver uppfyllas, inte för att det är kul.
Uppmärksammas bör också att den trafik som med miljözon 3 utesluts från området till stor del måste söka sig till alternativa färdvägar. Inte minst berör det dem som i dagsläget väljer Klaratunneln, vars ena mynning ligger inom den föreslagna zonen.
Trafikkontoret har i en konsekvensanalys bedömt effekten av en miljözon 3 med avseende på de tre huvudmålen. Slutsatserna ger svagt stöd för de av politikerna planerade ingreppen i trafiken.
Buller
Påverkan på buller har studerats av Trafikkontoret, men ingen beräkning av effekter har genomförts. För ett av de tre målen har man alltså inte kunnat räkna på vad en miljözon 3 skulle innebära. Värt att notera är dock att området är hastighetsbegränsat till 30 km/h. Det är dessutom den absoluta stadskärnan i Sveriges huvudstad, inget naturreservat, vi talar om. Det låter om stadslivet från många olika källor, och buller från ett fåtal bilar i låg hastighet är det minsta problemet.
Luftkvalitet med avseende på större partiklar PM10
Enligt Trafikkontoret beräknas inte PM10-halterna minska vid en omställning till utsläppsfria fordon, eftersom de främst kommer från slitage på däck, väg och bromsar vilket även gäller elbilar. Den stora boven till höga PM10-halter, som M Sverige länge har påtalat, är snarare bristande renhållning av gatuutrymmet, då sand och vägdamm tillåts ligga kvar för länge på våren.
Luftkvalitet med avseende på kvävedioxid (NO2)
Trafikkontoret slår i sin rapport fast att luften i Stockholm på senare år har förbättrats när det gäller trafikrelaterade luftföroreningar, och att dagens miljökvalitetsnormer för NO2 redan klaras i området. Det är ett resultat av en ökad användning av mer utsläppssnåla lätta fordon, minskad trafik och att utsläppen från tunga fordon minskat. Det är en utveckling som fortsätter i takt med att fordonsparken moderniseras – oavsett miljözoner.
Trafikkontorets konsekvensanalys ger därmed inget eller litet stöd för en miljözon klass 3 i Stockholms innerstad för två av tre delmål. Återstår det tredje: att Stockholm ska vara teknikdrivande. Och är det kanske här vi finner det egentliga skälet till att införa miljözonen – politisk prestige att visa hur man ligger i framkant, oavsett konsekvenser. Trafikkontorets rapport fastslår efter en utblick i Europa att om en miljözon klass 3 skulle införas i Stockholm blir det troligen den första i sitt slag.
I stället för att göra Stockholms innerstad till ett prestigeprojekt föreslår Riksförbundet M Sverige rättvisa åtgärder som faktiskt gör nytta:
- Mer frekvent och effektivare sandsopning för att få bort de mest skadliga partiklarna i luften.
- Fler och bättre infartsparkeringar för att lämna bilen vid närmaste kollektiva knutpunkt.
- En utbyggd laddinfrastruktur som gör det lättare att använda elbil.
- En återinförd klimatbonus gör det möjligt för fler att ställa om till fossilfritt.
- Bygg ut infrastrukturen i och runt våra större städer för att öka framkomligheten.
