Grus på belagda vägar kostar fordonsägarna miljarder – varje år!

Allt fler bilägare drabbas av stenskott. Kostnaderna för ökade glasskador på bilar har fyrdubblats under en 15-årsperiod och kostade bilägarna hela 1,6 miljarder kronor under 2017. Samtidigt visar officiell olycksstatistik att grus var en bidragande faktor i var fjärde olycka utanför tätort där en motorcyklist skadats allvarligt. Detta orsakar mänskligt lidande och kostar samhället stora summor, närmare en miljard per år (*). Gruset kommer ofta från pågående eller avslutade vägarbeten. Varken Sveriges MotorCyklister, SMC, eller Riksförbundet M Sverige anser att det är rimligt att fordonsägarna ska betala för brister i vägunderhåll genom våra försäkringspremier.

– Väghållarna och deras entreprenörer kan enkelt minska risken för skador på både människor och fordon i samband med underhållsarbeten. Det finns lagningsmetoder som används i andra länder och som borde fungera i Sverige. Utomlands förekommer knappast löst grus på belagda vägar. Om en vägbana rivs upp och blir en grusväg under reparationen stängs den nästan alltid av för trafik, säger Jesper Christensen, generalsekreterare SMC.

– Bil- och mc-ägare ska inte betala för brister i vägunderhåll genom våra försäkringspremier. Fordonsägarna ska inte heller behöva stå för alla reparationskostnader för skador på fordonen som uppstår då man kör på en väg under ett pågående eller avslutat vägarbete, säger Caroline Drabe, vd M Sverige.

SMC och M Sverige har många förslag till väghållarna för att minska fordons- och personskador i samband med vägarbeten. Här kommer några:

• Omled trafiken i samband med vägarbeten. Varna långt i förväg, ge trafikanterna möjlighet att välja annan väg och skylta för att undvika felkörningar. Ta ner skyltarna när vägarbetet är genomfört och allt grus sopats bort.
• Stäng av vägar i samband med vissa typer av beläggningsarbeten där risken är stor för stenskott och halkolyckor, till exempel ytbehandlingar och tankbeläggningar. Det minskar också risken för att tung trafik kör bort gruset och skapar blödande partier.
• Sänk hastigheten tills allt grus har sopats bort med tanke på att friktionen motsvarar vinterväglag.
• Förstärk alltid stödremsor i kurvor och korsningar eftersom gruset annars dras ut på platser där flest MC- och mopedolyckor sker.
• Korta tiden för sopning efter snabellagningar och förseglingar av potthål och sprickor till max två timmar. Dessa lagningsmetoder ger alltid ett stort överskott av grus som trafiken annars sprider ut.
• Kräv sopning under pågående snabellagning och försegling på vägar med hastigheter över 70 km/t. Utrustning finns redan. Risken för allvarliga skador då stenar slungas mot oskyddade trafikanter och bilrutor.

– M Sveriges vägombud inventerar varje år kvaliteten på de svenska vägarna och lämnar rapporter till Trafikverket. SMC har vägspanare i hela landet som påtalar brister och behov på vägarna för ökad MC-säkerhet. Vi samarbetar gärna med SKR och Trafikverket för ökad trafiksäkerhet nationellt, regionalt och lokalt. SMC och M Sverige har cirka 150 000 medlemmar och vi representerar sex miljoner trafikanter, avslutar Caroline Drabe och Jesper Christensen.

*En allvarligt skadad enligt Trafikverkets beräkningsmodell: 11 900 000 kronor, totalt 1 387 svårt skadade 2014–2019. Utifrån grusolyckor i STRADA har SMC räknat ut att det omkring 489 olyckor där grus bidragit vilket motsvarar totalt 5 819 100 000 = knappt sex miljarder.