EU har sagt sitt om uttjänta fordon, nu är det upp till regeringen

Den så kallade ELV-frågan – vad som ska hända med uttjänta fordon – har stötts och blötts i EU. Nu ska förordningen implementeras i svensk lagstiftning.
– Beroende på hur texten tolkas av regeringen kan förordningen fortfarande leda till stora bekymmer för fordonsägare, säger Henrik Nyberg på Riksförbundet M Sverige.

Det har gått flera år sedan EU-kommissionen presenterade sitt första förslag i ELV-frågan – för End of Life Vehicles – om vad som ska anses vara ett uttjänt fordon och vad som ska hända med det. Det förslaget slog ner som något av en bomb bland fordonsentusiaster och ägare av äldre bruksbilar, som gärna själva reparerar sina bilar. Huvudsyftet med förslaget har alltid varit att stärka en cirkulär ekonomi genom att öka återbruket och återvinningen av fordon och dess komponenter, vilket förstås är positivt. Men i sin iver att få in råmaterial ansåg EU-kommissionen att i princip alla fordon som inte var godkända i en kontrollbesiktning och i trafik, var uttjänta och skulle skrotas – oavsett vad ägaren tyckte om saken.

Förslaget hotade både fordonshobbyn och äldre bruksbilar

– När förslaget först presenterades insåg vi direkt att det skulle leda till stora problem för alla de som själva underhåller, reparerar och renoverar äldre bruksfordon, säger Henrik Nyberg. De som vi kallar för självhushållande i sitt bilägande låg i farozonen för förslaget.

Riksförbundet M Sverige, tillsammans med samarbetsorganisationerna i Nätverk på gemensam väg, har sedan dess uppvaktat regeringen, Riksdagen, politiska tjänstemän och EU-parlamentariker för att påvisa bristerna i förslaget och hur det skulle påverka privatpersoner negativt. Förutom alla ägare av äldre bruksfordon såg såväl den fordonhistoriska hobbyn, motorsporten och de enskilda fordonsbyggarna hur förslaget hotade intressen och verksamheter.

– Det har varit ett långvarigt och intensivt arbete, förklarar Henrik Nyberg, men till slut lyckades vi få i varje fall vissa beslutsfattare att förstå problemen med förslaget. När förordningen nu har presenterats görs undantag för historiska fordon, fordon av särskilt kulturellt intresse och fordon för motorsporten. Men tyvärr finns fortfarande en risk att det kommer leda till problem för ägare av äldre bruksfordon.

Utrymme för tolkning av regeringen till fordonsägares fördel

Grundprincipen i förordningen är att uttjänta fordon – och det finns fasta och vägledande kriterier för vad som är ett uttjänt fordon – ska skrotas. Enkelt uttryckt kan ett fordon som inte som godkänts vid kontrollbesiktning och är i trafik klassas som uttjänta och vara föremål för skrotning. Men man lämnar ett visst utrymme för ägare som själva önskar reparera eller renovera ett sådant fordon. På begäran av ägaren kan man ges en femårsfrist för att återställa ett fordon i trafiksäkert skick, om inte kostnaden för detta överstiger fordonet marknadsvärde efter reparation. Samtidigt betonar förordningen att kostnader och administrativ börda för enskilda personer som vill reparera, köpa och sälja äldre fordon och delar till dessa ska begränsas.

– Texten lämnar visst utrymme för tolkning och nationell anpassning, vilket är positivt, säger Henrik Nyberg. Det är avgörande att den kommande regeringen implementerar förordningen för svenska förhållanden, så att den inte sätter hinder för den breda och viktiga självhushållningen av äldre fordon vi har i Sverige. Detta är ytterligare en fråga där Sverige sticker ut i EU-sammanhang, vi har en kultur där många kan och vill meka med sina bilar. Det måste regeringen skydda. Rätten att bestämma över privat egendom måste garanteras.

Vi har sett hur flera politiker de senaste dagarna tagit åt sig äran för att ha ”räddat veteranbilarna”, nu får de gärna förklara hur de ska hjälpa ägare av äldre bruksbilar i Sverige. Helst innan vi går till valurnorna i september.