Debattartikel: Färre viltolyckor krävs för att nå Nollvisionen

Hösten är högsäsong för viltolyckor. Och på senare år finns ännu större skäl att vara försiktig i trafiken. Viltolyckorna har ökat med 45 procent i Södermanland det senaste decenniet. Bara under förra året inrapporterades 3 605 viltolyckor i Södermanlands län.

I Sverige i stort inrapporterades förra året över 65 000 viltolyckor, vilket innebär en olycka var åttonde minut eller ungefär 180 per dag. Enligt Trafikverket finns dessutom ett mörkertal på cirka 35 procent.

Viltolyckor, i synnerhet med större djur, kan leda till allvarliga skador eller i värsta fall död. De flesta olyckor sker med rådjur, medan de farligaste sker med älg. Det senaste decenniet har 51 personer omkommit i viltolyckor samtidigt som hundratals skadats. 

Vi vill se omedelbara insatser för ökad trafiksäkerhet i Södermanland. Vägunderhållet är eftersatt och det gäller även viltolycksförebyggande åtgärder.

En större andel skadade kommer inte tillbaka till ett normalt liv efter en viltolycka jämfört med andra trafikolyckor. Olyckorna kostar samhället cirka 5–9 miljarder kronor per år. Dessutom är det onödigt att tusental djur årligen körs ihjäl på vägarna.

Ökningen har flera orsaker. Det rör sig om ökad trafikmängd, bristande vägunderhåll och växande viltstammar. Södermanland sticker ut såsom hårt drabbat av de växande hjort- och vildsvinsstammarna. 

Under 2021 skedde i Södermanlands län 650 dovhjortsolyckor och 547 vildsvinsolyckor, vilket motsvarar en femtedel respektive en tiondel av alla sådana olyckor i hela landet. Mer än var tionde svensk kronhjortsolycka inträffade också i länet. Denna utveckling måste brytas genom både regionala och nationella åtgärder.

Vi vill se omedelbara insatser för ökad trafiksäkerhet i Södermanland. Vägunderhållet är eftersatt och det gäller även viltolycksförebyggande åtgärder. Många viltstängsel är slitna och behöver bytas ut. Det behöver byggas fler stängsel, särskilt på högtrafikerade vägar där de gör stor nytta. 

Stängslen behöver dock kompletteras med utbyggnad av fler säkra djurpassager såsom viltbroar, portar och viltvarningssystem. Vägarnas sidoområden behöver röjas minst tio meter rakt ut från vägbanan, så att trafikanter kan upptäcka vilt utmed vägarna.

Det behövs ett tydligare trafikperspektiv i viltvården. Vi behöver ökad jakt för att hålla nere viltstammarna. Klövviltstammarna ska vara livskraftiga, eftersom de bidrar med både natur-, kött och rekreationsvärden, men de kan inte tillåtas växa sig för stora på bekostnad av trafiksäkerheten.

I Södermanland krävs fortsatta riktade åtgärder för att kontrollera hjort- och vildsvinsstammen. Den generella skyddsjakt som Länsstyrelsen i Södermanland i år beslutat om är ett välkommet initiativ. 

Att minska viltolyckorna är fundamentalt i arbetet för att nå Nollvisionen

Ska nedgången i olyckor bli mer än tillfällig måste insatserna vara fleråriga. Riktad tätortsnära jakt har visat sig vara effektivt för att minska viltolyckorna. Utfodring av vilt bör inte tillåtas där det ökar risken för trafikolyckor. Omfattande utfodring gör att viltpopulationer i bland annat Södermanland kan hållas på en mycket högre nivå än vad markerna och den naturliga tillgången på föda annars skulle medge.

Vi bilister kan agera för att minska olycksrisken genom att anpassa hastigheten, vidga synfältet och vara uppmärksamma. Men individuella insatser måste backas upp av åtgärder i viltvård och infrastruktur så att det blir säkrare att färdas på länets vägar. Att minska viltolyckorna är fundamentalt i arbetet för att nå Nollvisionen om att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken.

Lars Andersson
Ordförande lokalklubb Eskilstuna Strängnäs

Tony Gunnarsson
Sakkunnig trafiksäkerhet

Riksförbundet M Sverige