Debattartikel: Du måste lära barnen trafikvett, Joakim Malmström

Det duger helt enkelt inte att lägga all barns trafikundervisning på föräldrarna. Utan skolan – och speciellt Skolverket – måste dra sitt strå till stacken. Ge mer plats till trafikvett i undervisningen, oavsett hur ni tolkar forskningen. Det skriver Heléne Lilja och Henrik Nyberg vid Riksförbundet M Sverige och riktar sig till Skolverkets nytillträdda generaldirektör Joakim Malmström.

Riksförbundet M Sverige efterfrågar en utveckling av Skolverkets styrdokument rörande trafikundervisning

När Joakim Malmström den 15 mars tillträder som generaldirektör för Skolverket är det för en myndighet med ansvar för våra barns utveckling till självständiga individer. I det ingår att göra det möjligt för dem att röra sig i offentliga miljöer, som trafiken. Där ingår grundläggande undervisning om regler och trafiksäkerhet, men Skolverkets styrning av hur sådan undervisning ska ske har stora brister. Riksförbundet M Sverige efterfrågar en utveckling av Skolverkets styrdokument rörande trafikundervisning.

I Skolverkets kursplan för grundskolan står att undervisningen i årskurs 1–3 ska innehålla ”trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt”. Det är allt. Det finns heller ingen uppföljning eller progressivitet i senare årskurser, när barnen blivit äldre och i större utsträckning rör sig på egen hand i trafiken.

Inte bra nog, Skolverket 

Detta är inte bra nog, utan trafikundervisningen måste få större utrymme i kursplanerna. Men Skolverket fördjupar trots allt frågan i sitt kommentarmaterial till kursplanen, texter som fungerar som ett stöd till lärare. Där förklaras att det är nödvändigt med grundkunskaper om trafikregler för att kunna röra sig säkert i trafiken, något som för många barn är något nytt när de börjar gå eller cykla till skolan.

Kunskaper om hur man rör sig i trafiken ges dessutom en djupare innebörd; då trafiken är ett sammanhang där betydelsen av att följa regler blir så tydlig antyds att trafikundervisning även kan ha en fostrande funktion.

Tyvärr snurrar Skolverket sedan till det när de skriver att forskning visar att undervisning om trafikregler inte nödvändigtvis leder till att färre barn skadas i trafiken. I stället varnar myndigheten för att trafikundervisning kan leda till en övertro på barnens förmåga att röra sig i trafiken. När M Sverige frågar kan Skolverket inte hänvisa till vilken forskning de lutar sig emot, men de håller trots allt med om att undervisning generellt leder till förbättrade förmågor – även trafikundervisning, vill vi påstå.

Har en avgörande roll 

Skolverket har en avgörande roll i vad som ska rymmas inom skolverksamheten och hur undervisningen ska utföras. Det är mycket som ska rymmas inom skolverksamheten, men det är just i skolan barnen får lära sig om världen och dit hör trafikundervisning. Det kan jämföras med förmågan att simma, som anses så viktig att man blir underkänd i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 9 om man inte kan simma 200 meter i ett svep, varav 50 meter på rygg. Trafikundervisning däremot, upphör efter årskurs 3 utan kunskapskrav eller prövning. Goda simkunskaper är naturligtvis livsviktiga, men det är också kunskaper om hur man rör sig i trafiken.

Det duger inte heller att lägga över ansvaret om trafikundervisning på föräldrarna. De har förstås ett sådant ansvar, men barnen har också rättigheter. De har rätt till undervisning, oavsett vilka trafikkunskaper föräldrarna har. Barnet har den rättigheten även om föräldrarna inte tar sitt ansvar, och då finns bara skolan för att kompensera bristerna. Därför måste trafikundervisningen ges större plats och ett tydligare innehåll i skolans kursplaner, oavsett hur Skolverket tolkar forskningen om barns trafikundervisning.

Heléne Lilja
Chef kommunikation och samhälle Riksförbundet M Sverige

Henrik Nyberg
Utredare Riksförbundet M Sverige