Debattartikel: Berget av gamla bilar växer – återinför en skrotningspremie

M Sverige Debattartikel i Dagens Industri 22 augusti 2023

För miljoner svenskar är bilen ett nödvändigt, flexibelt och snabbt sätt att ta sig till arbetet eller att ha en aktiv fritid. Varje dag, året runt. Personbilen är det huvudsakliga transportmedlet i det svenska transportsystemet och gör stor samhällsnytta. Bilen kopplar samman Sveriges kommuner i större arbetsmarknadsregioner vilket är avgörande för en väl fungerande modern och kunskapsbaserad ekonomi.

Debattartikel publicerad i Dagens Industri 2023-08-22: Berget av gamla bilar växer – dags för en skrotningspremie, Pourmokhtari!

Men personbilsflottan behöver förnyas och det växande berget av åldrande fordon måste minska. Statistik från Trafikanalys visar att utskrotningen minskar över tid och att genomsnittsåldern på skrotade bilar idag är nära 20 år. För fem år sedan var genomsnittet 18 år. Även bilarna som rullar på våra vägar blir allt äldre, idag i genomsnitt 11 år.

Återinför skrotningspremien för att stärka den cirkulära ekonomin och ett hållbarare samhälle

En modern bil är bättre på allt. Krocksäkerhet och olika förarstöd är förstärkta och förfinade. Exempelvis har Trafikverket beräknat att ungefär 30 liv per år skulle kunna sparas om samtliga bilar äldre än årsmodell 2000 skrotades. Det motsvarar cirka 500 000 fordon.

Nya bilar är renare och avsevärt bränslesnålare. Koldioxidutsläppen från nya personbilar i Sverige minskade från 88 till 70 gram koldioxid per kilometer mellan 2021 och 2022. Det är avsevärt lägre än de 194 gram koldioxid per kilometer som släpptes ut 2005.

Från 1990 till idag har utsläppen från personbilar minskat med nästan 30 procent, samtidigt som antalet bilar och trafiken har ökat väsentligt. Utsläppen kommer fortsätta minska då de senaste årens snabba utveckling med en försäljning av laddbara fordon ser ut att ha förutsättningar att fortsätta och accelerera.

Drivande är EU:s nya och stramare reglering av nya personbilars utsläpp, som i praktiken innebär att bilar med traditionell förbränningsmotor och bränslen inte kommer säljas inom unionen år 2035. Det är ett stort kliv i klimatarbetet och visar att EU tar ett globalt ledarskap.

Vi ser med tillförsikt på den framtida utvecklingen, men något konkret behöver göras nationellt för att snabba på föryngringen av de svenska personbilarna.

Regeringen jobbar febrilt med att formera riktningen i sin klimatpolitik. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ska vid årsskiftet presentera en klimatpolitisk handlingsplan, som sätter styråran för regeringens klimatpolitik resten av mandatperioden.

Klimatplanen behöver innehålla ett förslag på en tidsbegränsad men väl tilltagen skrotningspremie riktat till de cirka 1,3 miljoner privatägda personbilar som är äldre än 15 år. Det skulle vara en viktig pusselbit som tar oss mot våra klimatåtaganden i EU och i Sverige.

En morot till privatpersoner för att skrota är inte något nytt. Sverige hade en skrotningspremie som togs bort för 16 år sedan. Den ersattes av ett producentansvar, en skyldighet för tillverkaren att kostnadsfritt ta emot en bil när den ska skrotas.

Vi ser inget motsatsförhållande mellan ett fortsatt producentansvar och en återinförd skrotningspremie. Snarare skulle de, med rätt utformning, kunna komplettera varandra och ge ett ytterligare förstärkt incitament att förnya fordonsflottan, samtidigt som det ytterligare skulle snabba på exempelvis cirkulära materialflöden i samhället. Att lämna äldre personbilar till demontering måste premieras. Det minskar energi- och råvaruanvändningen och det räddar liv.